Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Västerbotten - Klimat - Växtvärld - Djurvärld - Bebyggelse och näringsliv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
965
Västerbotten (Klimat—Bebyggelse och näringsliv)
966
Klimat. Vid kusten är medeltemp. för juli
överallt omkr. 15° C, medan medeltemp. för
jan. sjunker norrut från —8,o° i Umeå till
— 10,9° i Ilaparanda. Betydligt hastigare
sjunker vintertemp. från kusten inåt landet;
vid Lapplandsgränsen är medeltemp. för jan.
på Haparandas breddgrad omkr. —13°, längst
i n. lägre än —14°. Årets medeltemp. är i
Umeå 2,1°, i Haparanda 0,6°, längst i n.
lägre än —2°. Skillnaden mellan sommarens
högsta och vinterns lägsta temp. är mycket
betydande: maxima på 30° och minima på
— 40° förekomma så gott som allestädes,
möjl. med undantag för själva kustremsan.
Nederbördens genomsnittliga årsmängd
uppgår till endast omkr. 470 mm (mindre än för
något annat svenskt landskap, frånsett Öland);
i V:s nordspets sjunker den betydligt under
400 mm. Marken är i allm. snöbetäckt från
slutet av okt. till början av maj. E. P.
Växtvärld. N. ligger inom n.
barrskogsre-gionen och täckes till största delen av skog,
såväl rena tall- el. granskogar som
barrblandskogar, ibland med mer el. mindre rik
inblandning av björk. Även lövskog, mest
bestående av björk, förekommer, särskilt i
kusttrakterna och utefter vattendragen. Av
övriga lövträd ha endast aspen och gråalen
någon betydelse. Klibbalen finnes blott
utefter kusten i s. Myrarna ha stor utbredning,
framför allt i de inre delarna. Enl.
riks-skogstaxeringens resultat intar den
skogspro-duktiva marken i de delar av V:s län, som
ligga under 166 m ö. h., 67,5%, i de områden,
som ligga mellan 166 och 300 m ö. h., 72 %
av arealen. Motsv. siffror för Norrbottens
län äro 67,4 och 65,2 %. Myrmarksarealerna
för samma höjdskikt äro i V :s län 13.4 och
24,1 %. i Norrbottens län 20,2 och 33,2 %.
Dessa höjdskikt ligga till största delen inom
V. och bilda huvudmassan därav. K. A.
Djurvärlden i låglandet liknar mycket s.
Norrlands. De stora rovdjuren äro
undanträngda mot fjällen; sällan visar sig någon
strövande lo el. järv. Utter och mård äro
fåtaliga. Älgstammen är sparsam. Skogsfågeln
växlar i antal olika år. Dal ripa finns ända
ned till kusten. Vid rik tillgäng på små
gna-gare visa sig lapp- och slaguggla m. fl.
ugglor, och även dagrovfåglarna ökas. En del
småfåglar av sydligare typ, ss. grönfink,
tofsmes, trädkrypare, törnskata och göktyta,
framtränga fåtaligt hit men lida liksom alla
insektätare av klimatiska svårigheter vissa
år. Även ringduva och morkulla ha häckat.
Gråhake- och svarthakedopping finnas i
några sjöar i n., flera arter änder och dykänder
äro allmänna, och vid kusten finns grågås.
Där häckar även havsörn. Älvarna voro förr
rikare på lax; av andra fiskar äro sik och
siklöja viktiga. Gös finns i vissa sjöar ända
till Torne älv, likaså braxen, medan flera
andra fiskar av samma familj saknas. Lönnb.
Bebyggelse och näringsliv. Bebyggelsen och
odlingen äro nästan h. o. h. koncentrerade till
älvdalarnas och kustens sedimentslätter,
medan skogsområdena mellan älvdalarna äro
helt obebodda utom vid järnvägslinjerna.
Karakteristiska för V. äro de betydande
jordbruksbygderna på sedimentslätterna kring
vissa större sjöar, ss. Norsjö, Burträsk och
St. Bygdeträsk. Odlingen av torvmossar i
skogstrakterna har endast skapat ringa
bebyggelse. Utmed de långgrunda kusterna
vin-nes på grund av landhöjningen alltjämt
odlingsbar jord från havet. Av kuststäderna,
Umeå, Skellefteå, Piteå, Luleå och Haparanda,
ligga flera på grund av landhöjningen numera
ej vid djupt vatten utan ha särskilda
utham-nar. Inne i landet ligger garnisonsstaden och
järnvägsknuten Boden. Vid kusten finnas
några industrisamhällen och lastageplatser*
VÄSTERBOTTENS
Berggrund
Skalu 1:3 mill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
