1077 Xenophon—Ximenes 1078 Gasens litervikt ^r 5,851 g, smpt —111,5° C, kpt —107,1°, kritisk temp. 16,5°; kem. tecken X, atomvikt 131,8, atomnummer 54. G. S-ck. Xe'nophon, se X e n o f o n. Xenopol [-å'pål], Alexandru Dimitrie, rumänsk historiker (1847—1920). Utbildades i Tyskland, blev 1883 prof, i lasi och utgav en rad arbeten, bl. a. »Histoire des rou-mains» (2 bd, 1896), »Les roumains» (1909) och »La théorie de l’histoire» (1908). XenopsyTla, zool., se Loppor. Xenopulos [-nå'polås], G., se Nygrekiska litteraturen, sp. 4. Xenotlm, miner., se Radioaktiva mineral, sp. 388. Xera'nthemum, Pappersblomma, släkte av fam. korgblommiga, har de inre fjällen i -den snurrlika holken stora, kronbladslika, röda el. vita. X. annuum (från Sydeuropa), en-årig eternell, odlas ofta. G. M-e. Xeres [^ä'räs], äldre form för Jerez (se Jerez de la Frontera). Av de härifrån exporterade vinerna är p a 1 e sherry ett ljust, g o 1 d e n ett bärnstensgult sherryvin (jfr Spanska viner). Xerode'rma, Xeroderm i, Pergamen t-h u d, sjukligt tillstånd hos huden, beroende på medfödda anlag och yttrande sig i en abnorm torrhet och ringa fjällning. X. pigmen-tosum är en mycket sällsynt sjukdom, som beror på överkänslighet för ljus; den framträder under de första barnaåren på våren el. sommaren, då barnen f. ggn utsättas för de kemiskt verksamma strålarna i solljuset, och angriper de blottade kroppsdelarna. Till en början uppstå rodnad och pigmenterade fläckar, småningom blir huden torr, skrovlig, fjällande, liksom skrumpen med spridda, vita ärr. I en senare period, som kan inträffa redan i 7—10-årsåldern men som också kan dröja till långt senare, uppstå på denna förändrade hud vårtliknande upphöjningar och kräfttumörer. De angripna dö ibland i tidig ålder (vid 10— 12 år); de få personer med denna sjukdom, som ha iakttagits i Sverige, ha alla uppnått mogen ålder. Behandlingen består framför allt i att förstöra de elakartade tumörerna och i försök att skydda huden mot de kemiska ljusstrålarna. L. Mbg.* Xerofll (av grek. xero's, torr, och fi'los, vän) säges en växt vara, som är anpassad att leva under torra förhållanden. N. Jn. Xeroflla växter, Xerofyter, torrmarks-växter, dels sådana, vars stora sugkraft (se d. o.) möjliggör utnyttjande av även obetydliga vattenmängder i marken och äga gott transpirationsskydd, dels sådana, där någon del av växten utbildats till vattenbehållare, t. ex. stammen hos kaktusarter och Adenium socotranum (se bild) el. bladen hos Sedum, Mesembryanthemum m. fl. Jfr S u c k u 1 e n-ter och Transpiration. N. Jn. Xerofo'rm (av grek. xero's, torr), Bismüthi tribromphenölas, farm, med., ett blekgult, tungt, giftfritt, nästan lukt- och smaklöst pulver (se Vismutföreningar) av sammansättningen (CeH2Br3O)2 Bi (OH) + Bi2 O3, strös i sår i st. f. jodoform. C. G. S. Xeroftalml el. X e r ö s, sjuklig förändring av bindehinnan och stundom även hornhinnan. ögats yta blir torr, matt, mer el. mindre ogenomskinlig och hudliknande. X. förekom- Adenium socotranum (en xerofil växt). mer vid utbredda ärrbildningar i bindehinnan, t. ex. som följd av t r a k o m (se d. o.). Den uppträder även i förening med nattblindhet (se d. o.) hos svaga och nedsatta individer vid brist på A-vitaminer i födan; uppfödning av späda barn enbart med skummjölk kan av denna anledning t. o. m. leda till blindhet genom förstöring av hornhinnan. Denna form av x. behandlas framgångsrikt med A-vita-minrik föda, t. ex. lever, levertran el. mjölk-fett. K. G. P-n. Xerofyter, bot., se Xerofila växter. Xerotln, flytande sickativ (se d. o.), som brukas som tillsats till linoljefärg för att påskynda dess torkning. Xe'rxes (fnpers. Ksjharsja), fornpersiska konungar. — X. I, son till Dareios I, tillträdde regeringen 485 f. Kr. Efter att ha kuvat det avfälliga Egypten upptog X. sin faders krigsplaner mot Grekland. Efter tre års förberedelser uppbröt X. 480 f. Kr. med en stor här och flotta men blev slagen vid Salamis (480), varpå han återvände med större delen av hären (se vidare Grekland, sp. 1029). Han mördades 465 f. Kr. av sin gunstling Artaba-nos. Sannolikt är han den X., som i bibeln (Esters bok) omtalas under namnet Ahasverus. — X. 11, den förres sonson, regerade 424 f. Kr. halvannan månad och mördades. A. M. A.* Ximenes [^imä'näs] el. J i m é n e z, F r an-c e s c o, spansk kardinal och statsman (1436 —1517). Blev franciskanmunk 1484 och biktfader hos drottning Isabella 1492, ärkebiskop av Toledo och Kastiliens storkansler 1495. X. reformerade klostren och sökte med våld om