1079 Xingü—Yajurveda 1080 vända morerna. 1507 blev X. kardinal och spansk storinkvisitor; han sökte mildra inkvisitionens framfart. Efter Ferdinands död skötte han regentskapet över Kastilien, tills Karl I (V) blev myndig. X. grundade univ. i Alcalä de Henares (Complutum) och lät där utarbeta den berömda Complutenserbibeln. — Biogr. av J. B. Kissling (1917) och L. P. R. Lyell (s. å.). Hg Pl. Xingü [jmgo'], högerbiflod till Amasonflo-den, i Brasilien; upprinner i Matto grossos högland, bildar talrika forsar och fall i övre och mell. loppet, mynnar i Amasonflodens delta. Längd omkr. 2,000 km, segelbar 120 km. Xi'phias, zool., se Svärdfisk. Xiphosüra, zool., se Limulus och M e-r ostomat a. X-kromosöm, biol., se Ärftlighet. XLT, på telegram, förk. för eng. Christmas letter telegrams, jul- och nyårshälsningar med av avsändaren författad text. Xo'ana (sing. xo'anon), grek., primitiva forngrekiska statyer av trä, i stel hållning med armarna slutna tätt intill bålen, benen sammanpressade. De gällde som de heligaste gudabilderna. Arkaiska statyer och statyetter i sten och terrakotta av liknande form bruka nu betecknas som x. M. Pn N-n. XochicaTco [^åtji-], ruinstad i Mexiko, 70 km s. s. v. om staden Mexico, se bilder på pl. 2 vid Mexiko. XP. 1. På telegram: förk. för fr. exprès payé, extrabud betalt. — 2. Förk. för exportsprit. — 3. Se X. X-strålar, fys., se Röntgen och Röntgenstrålning, sp. 93. Xylän, T r ä g u m m i, en grupp kolhydrater (jfr d. o.), som äro uppbyggda av den fem-atomiga sockerarten xylos, X. förekommer i ved, kli, halm, jute o. s. v. I. B. Xylem, bot., se Ledningsvävnad, sp. 913. Xylofag, se X y 1 o p h a g a. Xylofon [-fä'n], slagspel, bestående av träskivor, stämda i diatonisk el. kromatisk skala. Den tyska folkliga formen Strohfiedel har träskivorna vilande på två halmstavar; skivorna äro upptill och nedtill förenade genom tråd. Spelet vilar vanl. i en trälåda. X. har på senare tiden även använts i modern orkester (Saint-Saens’ »Danse macabre»); denna form är större och består av 3—4 rader skivor i trekantsform, utlagda över isolerande ämne på ett bord. T. N. Xylogräf, Xylografl, se Träsnitt. Xylol [-å'l], Dimetylxylöl, ett cykliskt kolväte (se Kolväten, sp. 1008), som förekommer i stenkolstjära. X. kokar vid 140°—143° C. I. B. Xylo'phaga (av grek. xy'lon, trä, och fa-gèVn, äta), vedätare, tidigare benämning på vissa insektfamiljer. — Xylofäg, vedätande. Xylo'pia, släkte av fam. Anonaceae med omkr. 75 arter, träd el. större buskar. Fröna av flera arter brukas som läkemedel el. som krydda, t. ex. morpeppar, Grana zelim (av X. aethiopica i Västafrika), och negerpeppar (av X. aromatica i Guayana och på Antillerna). G. M-e. Xylos [-ä's], se Sockerarter, sp. 46. Xy'stus el. X y's t u m, lat. (grek. xysto's), bana för löpningar, promenad, ofta omgiven av trädgårdsanläggningar; parterrträdgården i romersk trädgårdskonst; under medeltiden korsgång i ett kloster. M. Pn N-n. X-Y-Z-episoden, en nordamerikansk konflikt med Frankrike 1797—98. Presidenten John Adams hade 1797 till Frankrike sänt tre underhandlare, bl. a. E. Gerry, för att träffa uppgörelse rörande en rad tvistefrågor. De behandlades skymfligt och utmanande av direktoriets agenter, och förhandlingarna av-brötos. Underhandlarnas rapporter framkallade en hotfull kris. I rapporterna kallades de franska agenterna X, Y och Z, varav episoden fick sitt namn. V. S-g.* Yär latinska alfabetets tjugufjärde bokstav (tjugufemte, om W medräknas) Av grek, bokstaven f, v (ypsilon), som motsvarade två ljud, o (ung. ty. u; urspr.) och y, gjorde romarna dels ü, u och V, v, som till medeltiden utan åtskillnad fingo återge både vokalljudet o (ung. ty. u) och konsonantljudet oi (v), dels (senare) Y, y som tecken för vokalljudet y i grek. ord. Svenskan använder Y, y som beteckning främst för sitt y-ljud (ny, nytt), som är en sluten främre rundad vokal, någon gång för sitt korta ö-ljud (fyrtio). Om bruket av y för obekant storhet se X. A. Lbd. Y, kem. tecken för en atom yttrium. Yacht [jåt], eng., sportnamn på fartyg, avsett för iustsegling, lustjakt, eng. pleasure yacht. Y. riggas med en el. flera master och framdrives numera ofta med maskinkraft. Jfr Segling, sp. 624 och bilder. Ax. L. Yagan [ja'-], etnogr., se Eldsländare. Yäjnavalkya, fornindisk lärare och tänkare. Nämnd som auktoritet i Yajurveda (se d. o.), uppträder Y. även i vissa av de till denna Veda anslutna äldre upanisaderna och är där en av de skarpsinnigaste förespråkarna för läran om identiteten mellan jaget och världssjälen. — Y. S m r t i är en efter Y. uppkallad lagbok, tidigast från 200- el. 300-talet e. Kr. K. Rw. Yajurveda, bland de fyra Vedasamlingarna den, som innehåller de språk, yajus, vilka skola framsägas vid offren. Man skiljer på Svarta och Vita Y. Den förra är äldre; de metriskt avfattade språken förekomma där blandade med exegetiska partier (brähmana), på prosa. Tre samlingar av Svarta Y. finnas: Käthaka-, Maiträyanl och Taittiriya-Sämhitä, tillhörande tre likabenämnda skolor. Vita Y. härleder sig från Yäjnavalkya (se d. o.) med