Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1079
Xingü—Yajurveda
1080
vända morerna. 1507 blev X. kardinal och
spansk storinkvisitor; han sökte mildra
inkvisitionens framfart. Efter Ferdinands död
skötte han regentskapet över Kastilien, tills
Karl I (V) blev myndig. X. grundade univ. i
Alcalä de Henares (Complutum) och lät där
utarbeta den berömda Complutenserbibeln. —
Biogr. av J. B. Kissling (1917) och L. P. R.
Lyell (s. å.). Hg Pl.
Xingü [jmgo’], högerbiflod till
Amasonflo-den, i Brasilien; upprinner i Matto grossos
högland, bildar talrika forsar och fall i övre
och mell. loppet, mynnar i Amasonflodens
delta. Längd omkr. 2,000 km, segelbar 120 km.
Xi’phias, zool., se Svärdfisk.
Xiphosüra, zool., se Limulus och M
e-r ostomat a.
X-kromosöm, biol., se Ärftlighet.
XLT, på telegram, förk. för eng. Christmas
letter telegrams, jul- och nyårshälsningar med
av avsändaren författad text.
Xo’ana (sing. xo’anon), grek., primitiva
forngrekiska statyer av trä, i stel hållning
med armarna slutna tätt intill bålen, benen
sammanpressade. De gällde som de heligaste
gudabilderna. Arkaiska statyer och statyetter
i sten och terrakotta av liknande form bruka
nu betecknas som x. M. Pn N-n.
XochicaTco [^åtji-], ruinstad i Mexiko, 70
km s. s. v. om staden Mexico, se bilder på
pl. 2 vid Mexiko.
XP. 1. På telegram: förk. för fr. exprès
payé, extrabud betalt. — 2. Förk. för
exportsprit. — 3. Se X.
X-strålar, fys., se Röntgen och
Röntgenstrålning, sp. 93.
Xylän, T r ä g u m m i, en grupp
kolhydrater (jfr d. o.), som äro uppbyggda av den
fem-atomiga sockerarten xylos, X. förekommer i
ved, kli, halm, jute o. s. v. I. B.
Xylem, bot., se Ledningsvävnad, sp.
913.
Xylofag, se X y 1 o p h a g a.
Xylofon [-fä’n], slagspel, bestående av
träskivor, stämda i diatonisk el. kromatisk skala.
Den tyska folkliga formen Strohfiedel har
träskivorna vilande på två halmstavar;
skivorna äro upptill och nedtill förenade genom
tråd. Spelet vilar vanl. i en trälåda. X. har
på senare tiden även använts i modern
orkester (Saint-Saens’ »Danse macabre»); denna
form är större och består av 3—4 rader
skivor i trekantsform, utlagda över isolerande
ämne på ett bord. T. N.
Xylogräf, Xylografl, se Träsnitt.
Xylol [-å’l], Dimetylxylöl, ett
cykliskt kolväte (se Kolväten, sp. 1008), som
förekommer i stenkolstjära. X. kokar vid
140°—143° C. I. B.
Xylo’phaga (av grek. xy’lon, trä, och
fa-gèVn, äta), vedätare, tidigare benämning på
vissa insektfamiljer. — Xylofäg, vedätande.
Xylo’pia, släkte av fam. Anonaceae med
omkr. 75 arter, träd el. större buskar. Fröna
av flera arter brukas som läkemedel el. som
krydda, t. ex. morpeppar, Grana zelim
(av X. aethiopica i Västafrika), och
negerpeppar (av X. aromatica i Guayana och på
Antillerna). G. M-e.
Xylos [-ä’s], se Sockerarter, sp. 46.
Xy’stus el. X y’s t u m, lat. (grek. xysto’s),
bana för löpningar, promenad, ofta omgiven
av trädgårdsanläggningar; parterrträdgården
i romersk trädgårdskonst; under medeltiden
korsgång i ett kloster. M. Pn N-n.
X-Y-Z-episoden, en nordamerikansk
konflikt med Frankrike 1797—98. Presidenten
John Adams hade 1797 till Frankrike sänt
tre underhandlare, bl. a. E. Gerry, för att
träffa uppgörelse rörande en rad tvistefrågor.
De behandlades skymfligt och utmanande av
direktoriets agenter, och förhandlingarna
av-brötos. Underhandlarnas rapporter
framkallade en hotfull kris. I rapporterna kallades
de franska agenterna X, Y och Z, varav
episoden fick sitt namn. V. S-g.*
Yär latinska alfabetets tjugufjärde
bokstav (tjugufemte, om W medräknas)
Av grek, bokstaven f, v (ypsilon), som
motsvarade två ljud, o (ung. ty. u; urspr.)
och y, gjorde romarna dels ü, u och V, v,
som till medeltiden utan åtskillnad fingo
återge både vokalljudet o (ung. ty. u) och
konsonantljudet oi (v), dels (senare) Y, y som
tecken för vokalljudet y i grek. ord. Svenskan
använder Y, y som beteckning främst för sitt
y-ljud (ny, nytt), som är en sluten främre
rundad vokal, någon gång för sitt korta
ö-ljud (fyrtio). Om bruket av y för obekant
storhet se X. A. Lbd.
Y, kem. tecken för en atom yttrium.
Yacht [jåt], eng., sportnamn på fartyg,
avsett för iustsegling, lustjakt, eng. pleasure
yacht. Y. riggas med en el. flera master och
framdrives numera ofta med maskinkraft.
Jfr Segling, sp. 624 och bilder. Ax. L.
Yagan [ja’-], etnogr., se Eldsländare.
Yäjnavalkya, fornindisk lärare och
tänkare. Nämnd som auktoritet i Yajurveda (se
d. o.), uppträder Y. även i vissa av de till
denna Veda anslutna äldre upanisaderna och
är där en av de skarpsinnigaste
förespråkarna för läran om identiteten mellan jaget och
världssjälen. — Y. S m r t i är en efter Y.
uppkallad lagbok, tidigast från 200- el.
300-talet e. Kr. K. Rw.
Yajurveda, bland de fyra Vedasamlingarna
den, som innehåller de språk, yajus, vilka
skola framsägas vid offren. Man skiljer på
Svarta och Vita Y. Den förra är äldre; de
metriskt avfattade språken förekomma där
blandade med exegetiska partier (brähmana),
på prosa. Tre samlingar av Svarta Y. finnas:
Käthaka-, Maiträyanl och Taittiriya-Sämhitä,
tillhörande tre likabenämnda skolor. Vita Y.
härleder sig från Yäjnavalkya (se d. o.) med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
