Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Yajurveda - Yakoba, Jakubu, Bauchi - Yaksa - Yakub beg - Yalelås - Yale-universitetet - Yalu-kiang, Yalu, Jalu - Yama - Yamagata
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1081
Yakoba—Yamagata
1082
Två bilder från Yale-universitetets centralgård, »campus».
tillnamnet Väjasaneya. De efter honom
nämnda Väjasaneyins ordnade
Yajurvedamateria-let på ett klarare sätt än de äldre skolorna
(därav »Vita» gentemot »Svarta»), i det att de
skilde ut språken, som samlades i
Väjasaneyi-Sämhitä, från prosautläggningarna, som
kom-mo att bilda éatapatha-Brähmana. — Litt.:
M. Winternitz, »Geschichte der indischen
Litteratur», I (1909). K. Rw.
Yakoba, J a k u b u, numera off. B a u c h i,
landskap och en av Nordprovinserna i Nigeria,
Västafrika; bebos av hausatalande stammar
och var under 1800-talet en av de mäktigaste
hausastaterna. Huvudstaden, Bauchi (förr
även kallad Y.), har omkr. 50,000 inv. och är
en viktig handelsplats.
Yaksa, mest i plur., i den indiska
mytologien ett slags halvt demoniska väsen av
hu-vudsakl. välvillig art. De äro särskilt
förbundna med rikedomsguden Kubera, vars
följe de utgöra. Eg. äro de trädandar,
för-länare av fruktbarhet och välstånd.
Yaksa-kulten, som är av gammalt ursprung, har
spelat stor roll i indiska folkreligionen. Se A K.
Coomaraswamy, »Yaksas» (1928). K. Rw.
Yakub beg, dets. som Jakub beg (se d. o.).
Yalelås [jéil-], se Lås, sp. 469.
Yale-universitetet [jéil ], grundat 1701 i
Saybrook som prästseminarium, flyttat 1718
till New Haven (se d. o.), ombildades till
univ. på 1770-talet, fick sitt nuv. namn
först 1887. Det omfattar nu en rad
fakulteter och specialhögskolor (för sköna konster,
medicin, juridik, skogsvetenskap, teologi,
musik, sjuk- och barnavård m. m.),
utomordentligt bibliotek (bl. a. en rik svensk avd.),
naturhistoriskt museum, experimentalfält,
konstmuseum, teater, botanisk trädgård,
ob-servatorium (med filial i Johannesburg,
Sydafrika) m. m. 1930 funnos 689 lärare, 5,230
lärjungar och 1,053 auskultanter. Vid Y. utges
flera skriftserier och tidskrifter, bl. a. genom
den 1908 upprättade Yale University Press.
Yalu-kiang [ja-], Y a 1 u, Jalu, flod i
Östasien, upprinner på Chang-pai-shan, bildar
gränsen mellan Korea och Manchuriet och
utmynnar i V. Koreabukten av Gula havet vid
An-tung; längd omkr. 800 km. — Under
ryskjapanska kriget (se d. o., sp. 1299) besegrade
Kuroki vid Y. ryssarna.
Yama, den indiske dödsguden. Som sådan
uppträdande redan i Vedaböckerna, behöll Y.,
medan de andra vediska gudarna förbleknade,
sin makt över folkfantasien och är ännu
alltjämt känd och fruktad. Urspr. härskade han
över det underjordiska dödsriket, därifrån
utsändande sina sändebud (bland dem två
hemska, fyrögda, svartfläckiga hundar) för
att hämta de dödliga, då deras stund var
kommen. I Rigveda är bilden merendels en
annan. Y. härskar över ett himmelskt
paradis, där de avlidna leva i fröjd och salighet;
i sin egenskap av den förste döde är han
deras konung. Denna bild av Y. och hans
rike är en frukt av de vediska diktarnas
traktan efter att tillförsäkra de högsta
sam-fundsmedlemmarna (präster och adel) en
gudalik fortvaro efter döden. Y:s syster, som
också är hans maka, heter Yami; deras fader
är Vivasvant, moder Saranyü, och från dem
stamma människorna. Denna myt torde vara
sekundär men är gammal, vilket visas av
Avestatraditionen. Y :s motsvarighet i Avesta,
Vivahvantättlingen Yima, är en mytisk
konung, levande under en gyllene tidsålder, då
det varken fanns köld el. hetta, varken
åldrande el. död. Han härskar över saliga, ej
över avlidna. — Täml. tidigt kom Y:s
dödsrike att fattas som helvetet och Y. själv som
dess skräckinjagande furste. Han avbildas
som svart, klädd i eldröda kläder och har
glödande ögon; i handen bär han
domarstaven och en snara, med vilken han drar
människorna till sig. Somliga ger han en mild
lott, andra dömer han till namnlösa kval.
Hans rike är beläget i s., och han är herre
över det s. väderstrecket. — Litt.: H.
Olden-berg, »Die Religion des Veda» (2: a uppl.
1917); E. Arbman, »Tod und Unsterblichkeit im
vedischen Glauben» (i Archiv für
Religionswis-senschaft, XXV och XXVI, 1927/28). K. Rw.
Yamagata [ja-], stad i n. delen av Hondo,
Japan, 50 km v. om Sendai; 66,145 inv.
(1931). Viktig handelsstad; tillv. av
koppar-och järnvaror m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
