1093 Yllestad—Ympning 1094 Bild 1. Barkympning. a ympkvisten, b denna anbragt under barken på grundstammen. Bild 2. Skarvympning el. kopnlering. a ympkvisten, b grundstammen, c den förra anbragt på den senares snittyta. Bild 3. Triangulering el. getfotsympning. a ympkvisten, b denna anbragt i motsvarande hål på grundstammens sida. Bild 4. Klyvympning. Ympkvisten anbragt i den kluvna grundstammen. på 1600-talet. Numera äga nästan alla civiliserade länder en y. Särskilt betydande är den i Storbritannien, Frankrike och Tyskland. 1 Sverige funnos klädesfabriker redan på Gustav Vasas tid, vilka emellertid småningom förföllo. Under frihetstiden blomstrade tillverkningen åter upp tack vare J. Alströ-mer (se d. o.), men därefter gick den äter tillbaka. Sedan mitten av 1800-talet har y. emellertid utvecklats kraftigt och står numera på en mycket hög nivå, tekniskt och kommersiellt sett. — Norrköping är sedan gammalt den förnämsta produktionsorten for den svenska y. Andra betydande fabriker finnas i Malmö, Kristianstad, Borås och Halmstad. 1930 funnos i Sverige 55 kombinerade streichgarns- el. kamgarnsfabriker (väveri och spinneri), 5 fristående kamgarnsspinnerier och 19 fristående ylleväverier. Av de senare ha en del numera även slagit sig på tillv. av konstsilkevävnader. Arb.-antalet för hela den svenska y. utgjorde 1930 12,051 och salu-tillv.-värdet 105,267,317 kr. S. Kj-d. Yllestad, socken i Skaraborgs län, Vartofta härad, kring statsbanan Falköping—Nässjö, i det småkuperade övergångsområdet melian Falbygden och övre Tidadalen; 32,n kvkm, 668 inv. (1934). I s. märkes mossen Ryttaren. 826 har åker, 889 har skogsmark. Ingår i Y:s, Näs, Vistorps, Vartofta-Asaka och Käl-vene pastorat i Skara stift, Vartofta kontr. Ylppö, Arvo Henrik, finländsk pediatriker (f. 1897), disputerade 1914, var 1918— 20 överläkare vid Kaiserin Augusta Victoria Haus i Charlottenburg och blev 1925 ord. prof, vid Helsingfors univ. Y. har deltagit i barnskyddsarbetet som styrelseordf. i General Man-nerheims barnskyddsförbund. Utom många vetenskapliga arbeten (på tyska) har han utgivit »Modern som sitt späda barns vårdarinna» (sv. övers. 1922). H. E. P. Y. M. C. A., se Kristliga föreningen av unge män. Ymer är i eddadikterna »Vavtrudnismal» och »Grimnismal» namn på urjätten, alla jättars stamfader. I den förra berättas hur droppar stänkte i Ginnungagap från Elivågor-na, etterströmmen från Nhlhem; de stelnade och växte, tills av dem blev en jätte, Y. Hans ben alstrade med varandra en sexhöv-dad son, och från dennes son Bergelmer härstamma alla jättar. 1 hans armhåla växte det första människoparet. Men Burs söner, gudarna Oden, Vile och Ve, dräpte den vise Y. och skapade världen av hans kropp. Av hans kött blev jorden, av hans ben bergen, av hans huvudskål himlen, av hans blod havet. I Snorres Edda utvecklas skapelsemyten vidare på grundval av dessa kväden och möjl. andra berättelser. Jämte Y. uppkom på samma sätt som han kon Audhumbla, av vars mjölk han livnärde sig. — Myten om Y. vilar delvis på urgamla fantastiska föreställningar om världens uppkomst. Men dessa ha sannolikt påverkats av bibliska berättelser (bl. a. om Noa), kristna berättelser och antika sagor, som under vikingatiden nått Norden. E. W-én. Ymer, geografisk tidskrift, utg. av Svenska sällskapet för antropologi och geografi (se d.o.). Ymnighetshorn, ett med frukter och blommor välfyllt gethorn, symbol för ymnighet och rikedom. Jfr Amaltheia. Ymphybrld, bot., se Bastard, sp. 993 och färgplansch. Ympjord, se Baljväxtbakterier. Ympning. 1. (Med.) Se Vaccination. 2. (Bot.) Sätt för förädling av huvudsaki. trädartade växter, varvid en kvist av den växt man vill odla insättes på en annan växt, en g r u n d s t a m (se d. o.). O k u 1 e r i n g (se d. o.) är ett liknande sätt för förädling. Genom y. kan man lätt få olika former av samma växtart att sammanväxa, men i många fall kan man även ympa en grundstam med närstående arter och t. o. m. med arter av närstående släkten, t. ex. päron på Cydonia, Sorbus och Crataegus, syren på liguster. Y. kan i vissa fall företagas även med örtartade växter, potatis, tomat, dahlior o. s. v. Träd och buskar ympas utomhus på vårsidan, innan