Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1093
Yllestad—Ympning
1094
Bild 1. Barkympning. a
ympkvisten, b denna
anbragt under barken på
grundstammen.
Bild 2. Skarvympning el.
kopnlering. a ympkvisten, b
grundstammen, c den förra
anbragt på den senares
snittyta.
Bild 3. Triangulering el.
getfotsympning. a
ympkvisten, b denna anbragt
i motsvarande hål på
grundstammens sida.
Bild 4. Klyvympning.
Ympkvisten anbragt i
den kluvna
grundstammen.
på 1600-talet. Numera äga nästan alla
civiliserade länder en y. Särskilt betydande är den
i Storbritannien, Frankrike och Tyskland.
1 Sverige funnos klädesfabriker redan på
Gustav Vasas tid, vilka emellertid
småningom förföllo. Under frihetstiden blomstrade
tillverkningen åter upp tack vare J.
Alströ-mer (se d. o.), men därefter gick den äter
tillbaka. Sedan mitten av 1800-talet har y.
emellertid utvecklats kraftigt och står
numera på en mycket hög nivå, tekniskt och
kommersiellt sett. — Norrköping är sedan
gammalt den förnämsta produktionsorten for
den svenska y. Andra betydande fabriker
finnas i Malmö, Kristianstad, Borås och
Halmstad. 1930 funnos i Sverige 55 kombinerade
streichgarns- el. kamgarnsfabriker (väveri och
spinneri), 5 fristående kamgarnsspinnerier och
19 fristående ylleväverier. Av de senare ha
en del numera även slagit sig på tillv. av
konstsilkevävnader. Arb.-antalet för hela den
svenska y. utgjorde 1930 12,051 och
salu-tillv.-värdet 105,267,317 kr. S. Kj-d.
Yllestad, socken i Skaraborgs län, Vartofta
härad, kring statsbanan Falköping—Nässjö,
i det småkuperade övergångsområdet melian
Falbygden och övre Tidadalen; 32,n kvkm,
668 inv. (1934). I s. märkes mossen Ryttaren.
826 har åker, 889 har skogsmark. Ingår i
Y:s, Näs, Vistorps, Vartofta-Asaka och
Käl-vene pastorat i Skara stift, Vartofta kontr.
Ylppö, Arvo Henrik, finländsk
pediatriker (f. 1897), disputerade 1914, var 1918—
20 överläkare vid Kaiserin Augusta Victoria
Haus i Charlottenburg och blev 1925 ord. prof,
vid Helsingfors univ. Y. har deltagit i
barnskyddsarbetet som styrelseordf. i General
Man-nerheims barnskyddsförbund. Utom många
vetenskapliga arbeten (på tyska) har han
utgivit »Modern som sitt späda barns
vårdarinna» (sv. övers. 1922). H. E. P.
Y. M. C. A., se Kristliga
föreningen av unge män.
Ymer är i eddadikterna »Vavtrudnismal»
och »Grimnismal» namn på urjätten, alla
jättars stamfader. I den förra berättas hur
droppar stänkte i Ginnungagap från
Elivågor-na, etterströmmen från Nhlhem; de stelnade
och växte, tills av dem blev en jätte, Y.
Hans ben alstrade med varandra en
sexhöv-dad son, och från dennes son Bergelmer
härstamma alla jättar. 1 hans armhåla växte
det första människoparet. Men Burs söner,
gudarna Oden, Vile och Ve, dräpte den vise
Y. och skapade världen av hans kropp. Av
hans kött blev jorden, av hans ben bergen,
av hans huvudskål himlen, av hans blod havet.
I Snorres Edda utvecklas skapelsemyten
vidare på grundval av dessa kväden och möjl.
andra berättelser. Jämte Y. uppkom på samma
sätt som han kon Audhumbla, av vars mjölk
han livnärde sig. — Myten om Y. vilar delvis
på urgamla fantastiska föreställningar om
världens uppkomst. Men dessa ha sannolikt
påverkats av bibliska berättelser (bl. a. om
Noa), kristna berättelser och antika sagor,
som under vikingatiden nått Norden. E. W-én.
Ymer, geografisk tidskrift, utg. av Svenska
sällskapet för antropologi och geografi (se d.o.).
Ymnighetshorn, ett med frukter och
blommor välfyllt gethorn, symbol för ymnighet
och rikedom. Jfr Amaltheia.
Ymphybrld, bot., se Bastard, sp. 993
och färgplansch.
Ympjord, se Baljväxtbakterier.
Ympning. 1. (Med.) Se Vaccination.
2. (Bot.) Sätt för förädling av huvudsaki.
trädartade växter, varvid en kvist av den
växt man vill odla insättes på en annan växt,
en g r u n d s t a m (se d. o.). O k u 1 e r i n g
(se d. o.) är ett liknande sätt för förädling.
Genom y. kan man lätt få olika former av
samma växtart att sammanväxa, men i många
fall kan man även ympa en grundstam med
närstående arter och t. o. m. med arter av
närstående släkten, t. ex. päron på Cydonia,
Sorbus och Crataegus, syren på liguster. Y.
kan i vissa fall företagas även med örtartade
växter, potatis, tomat, dahlior o. s. v. Träd
och buskar ympas utomhus på vårsidan, innan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
