Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ympning - Ympvax - Ympämne - Ymsen - Yngaren - Yngelröta - Yngen - Yngeredsfors kraftaktiebolag - Ynglingasagan - Ynglingatal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1095
Ympvax—Ynglingatal
1098
Bild 5. Läggympning el. sidoympning av granart
inomhus, a grundstammen med snitt i ena sidan,
b ympkvisten, c denna anbragt på grundstammen.
grundstammarnas blad slagit helt ut.
Ymp-kvistarna, föreg. års skott, avskäras vanl.
tidigare på vintern och förvaras i snö el. is,
så att de bibehållas i vintervilan, tills y.
sker. I vissa fall måste y. företagas i
växthus el. drivbänkar, t. ex. för att förhindra
alltför stark avdunstning. Oftast insättes
ympkvisten i närheten av jordytan, varefter
alla skott på grundstammen avskäras, så att
växtens hela ovanjordsdel kommer att bestå
av ympkvistens vävnader. Fruktträd ympas
dock ofta uppe i kronan, omförädling.
Enklaste sättet för y. är barkympning,
varvid den snett avskurna ympen med
snittytan vänd mot grundstammens ved inpassas i
en uppskuren springa i barken av den tvärt
avskurna grundstammen. Ympstället omviras
och bestrykes med ympvax (se bild 1). Vid y.
av smala grundstammar nyttjas ofta
skarv-ympning el. kopulering (se d. o. och
bild 2 här). Triangulering el. g e
t-fotsympning och klyvympning (se
bild 3 och 4) kunna båda användas, då y.
skall ske före trädens savning. L ä g g y m
p-n in g el. sidoympning utföres på
grundstammar, på vilka man av någon anledning
ej vill avskära toppen, förrän ympen vuxit
fast (se bild 5). För att y. skall lyckas, måste
tillses, att kambiet på ympkvisten
sammanträffar med grundstammens kambium.
Växter, som sakna kambium — enhjärtbladiga
växter —, kunna i regel ej ympas. Vid y.
kunna genom samman växningar av
grund-stammens och ympkvistens vävnader
uppkomma s. k. ympbastarder el.
chimärer (se Bastard, sp. 993). Dessa äro dock
ej egentliga bastarder, utan i dem
förekomma ympens och grundstammens vävnader
oförändrade bredvid varandra. C. G. D. (G. N.-L.)
Ympvax, en blandning av harts, talg (förr
tillsattes även vax) m. fl. ämnen, som nyttjas
till övertäckning av snittytor på träd vid
ympning o. s. v. Ett ofta använt recept är:
3 kg harts, 1 kg talg, 30 g linolja.
Blandningen måste värmas för att kunna
påstry-kas. — S. k. kallflytande y. beredes av
1 kg harts, 250 g talg och 200 g sprit. C. G. D.
Ympämne, se Vaccin och Vaccination.
Ymsen, insjö i n. Västergötland, på Vadsbo
härads slättbygd; 14 kvkm, 71 m ö. h., 4,1 m
djup. Avrinner söderut till Tidan. Invid Y.
ruinerna av Ymseborg, som tillhörde de mot
Magnus Ladulås upproriska Folkungarna;
förstört trol. 1282. Jfr E. von Hofsten,
»Ymseborg» (i Vadsbobygden 1927).
Yngaren, av Nyköpingsån genomfluten insjö
i s. Södermanland (jfr d. o., sp. 1207 och
kartan), den sydligaste av sörmländska
sjöplatåns större sjöar; 47 kvkm, 19 m ö. h. På
en ö i Y. ligger Åkerö, på dess stränder bl. a.
herresätena Broby, Danbyholm och Hagby
-berga (se dessa ord).
Yngelröta, zool., se Bin, sp. 307.
Yngen. 1. Insjö i öknebo härad, Söderman
land, s. v. om Södertälje; 14 kvkm, 38 m ö. h.
Y. avrinner förbi Nykvarn till
Gripsholms-fjärden av Mälaren.
2. Insjö i Färnebo härad, Värmland, strax
ö. om Filipstad; 27 kvkm, 199 m ö. h. På en
halvö i n. ligger Persbergs gruvfält. Y.
avrinner, söderut genom Timsälven i
Gullspångs-älvens system till Vänern.
Yngeredsfors kraftaktiebolag bildades 1899
— nuv. aktiekap. 4 mill. kr. och fonder omkr.
4,3 mill. kr. — med syfte att för allmänna
ändamål distribuera elektrisk energi. Bolaget
äger två vattenkraftstationer vid Ätran:
Yngeredsfors, omkr. 3 mil från flodens
mynning, där 8,800 kw tillgodogöras vid 18,5
m fallhöjd, samt Ätrafors, omkr. */2 mil
längre ned vid floden, där 9,600 kw
tillgodogöras vid 24,5 m fallhöjd. Såsom reserv äger
bolaget ett ångkraftverk om 5,700 kw i
Var-berg. Genom övergång från 40 kw till 50 kw
driftspänning på huvudlinjerna har
sammankoppling blivit möjlig med Trollhätte
kraftverks och Sydsvenska kraft-a.-b:s
ledningsnät. Bg.
Ynglingasagan, första delen av Snorres
Heimsk ringla (se d. o.), där han berättar om
Harald Hårfagers förfäder och Ynglingaättens
(se d. o.) ursprung. Han börjar med asarnas
invandring från Asien—Asgård till Sverige,
där hövdingen Oden slog sig ned i Sigtuna.
Snorres huvudkälla är Tjodolfs Ynglingatal
(se d. o.). I vissa fall bero Snorres uppgifter
på rent missförstånd (se t. ex. 011 ar). I
vilken utsträckning han därjämte haft andra
källor är en omstridd fråga. Av skriftliga
källor har Snorre främst nyttjat den nu
förlorade Skjoldungasagan (se S k j o 1 d
ungarna); därifrån har det här och där
kommit in ett visst svenskfientligt drag. Y.
är ett märkligt försök att göra historia
av mytologi och sagotradition. För svensk
historia ligger dess största betydelse i att
den bevarat Ynglingatal. — Litt.: Snorre
Sturlasson, »Heimskringla», övers, av E. Olson
(1919—26); G. Cederschiöld, »Våra älsta
konungasagor och deras källor» (1910); S.
Lindqvist i Nordisk Tidskrift 1932; A. Heusler,
»Die gelehrte Urgeschichte im altisländischen
Schrifttum» (1908). E. W-én.
Ynglingatal (»uppräkning av ynglingarna»,
d. v. s. kungarna av Ynglingaätten),
forn-norskt kväde, diktat i slutet av 800-talet av
Tjodolf (se d. o.) till ära för en norsk
fylkes-konung Ragnvald, kusin till Harald Hårfager.
Där uppräknas dennes förfäder ända till
Yngve-Frej. Innehållet är rätt enformigt, men
Y. är den bästa bevarade representanten för
ättekvädet. Dikten är bevarad i Snorres
Ynglingasaga (se d. o.). Ett sammandrag av Y.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
