1099 Yngve—Yogin 1100 Gatubild från Yokohama. Litt.: E. Wessén, »Studier till Sveriges hedna mytologi och fornhistoria» (1924). E. W-én. Yngve, svensk sagokonung av Ynglingaät-ten (se d. o.), enl. Snorre son till Alrik och fader till Jorund. Mellan honom och hans broder Alf uppstod bitter fiendskap, som slutade med att bröderna dräpte varandra (se Alf). — Hos Y. vistades Hjalmar den h u g s t o r e (se d. o.). E. W-én. Yngve-Frej (isl. Yngvi-Freyr), se Y n g-lingaätten och Yngve. Yoga, skt, eg. »anspänning», näml, av de andliga krafterna i försänkning och kontemp-lation. Y. är ett av de sex ortodoxa filosofiska systemen i Indien. Man skiljer på: a) Räjayoga, den högsta och betydelsefullaste formen (skildrad nedan), b) Hathayoga, ett system av kroppsliga övningar, avsedda att göra kroppen härdig och motståndskraftig, samt c) Mantrayoga, meditation över vissa mystiska stavelser, som besitta hemliga krafter. Den teori, som ligger till grund för Yoga-praxisen, är Sänikhyasystemets (se S äm-k h y a) krav på själens skiljande från materien. Detta åstadkommes genom en sorts andlig exercis, som gradvis och under en lärares (guru) ledning skall föra yogin (d. v. s. en som ägnar sig åt Y.) till frälsningen, upphörandet, nirodha, av de subtila materieproces-ser, vilka konstituera psyket. Sedan sinnet renats från orena begär, bringas det till ro och inre samling genom asketiskt levnadssätt, studium av filosofien (d. v. s. Sämkhya) och åkallan av Gud (Isvara, vars existens Y. till skillnad från Sämkhya antar), att han må hjälpa yogin i hans strävanden. I orörlig sittställning iakttar denne sin in- och ut-andning, undertrycker så varje sinnesorganens beröring med yttervärlden och koncentrerar sinnet självt på ett visst yttre objekt (dhäranä), varigenom detta allena blir föremålet för meditationen med uteslutande av allt annat. Fördjupas denna meditation (dhyä-na), inträder ett tranceartat stadium, sam-ädhi, som utgör Y:s mål. Härunder strävar den mediterande att, med upphävande av sitt jagmedvetande, fullkomligt identifiera sig med objektet, som nu realiseras i en högre, översinnlig form. Lyft till detta kosmiska plan, erfar han, sedan allt objektsförnimmande försvunnit, det sanna vetandet, vilket är gripbart endast i den högsta meditationen, och når därefter själens befrielse. — Meditationen förlänar enl. indisk åskådning en yogin övernaturliga krafter, kännedom om andras tankar och tidigare existenser, makt över elementen, förmåga att förvandla sig o. s. v. — Y. är säkert urgammal i Indien i betydelse av en teknik för uppnående av trancetillstånd. Dess roll för det indiska andelivet kan knappast överskattas. Den har utövat starkt inflytande på buddismen, jainismen och hinduismen i allm. Sin klassiska formulering fick den av Pa-tanjali, förf, av »Yogasütras», möjl. från 2:a årh. f. Kr. Dessa äro övers, av J. H. Woods i Harvard Oriental Series, XVII, 1914. Se f. ö. R. Garbe, »Sämkhya und Yoga» (i Bühlers »Grundriss der indo-arischen Philo-logie», III, 4, 1896), P. Tuxen, »Yoga» (1911), S. Dasgupta, »Yoga as philosopby and religion» (1924), och S. Lindquist, »Die Methoden des Yoga» (1932). K. Rw. Yoghurt [jå'g-], Joghurt, Bulgarisk surmjölk, ett i Balkanländerna och angränsande delar av Turkiet använt näringsmedel, beredes av buffel-, get- el. komjölk genom att denna indunstas till halva sin volym, avkyles till 50° C och försättes med y. från föreg. beredning. Mjölken får stå vid omkr. 40°, tills den koagulerat, då den avkyles. Genom den av en långstavformad mjölksyre-bakterie, Bacterium bulgaricum, samt mjölk-syrekocker bildade mjölksyran får produkten en syrlig smak. Enl. Metjnikovs teori skall den ofta höga åldern hos den bulgariska lantbefolkningen bero på flitig förtäring av y. Metjnikov ansåg näml., att de av den vanliga tarmfloran i tjocktarmen alstrade förruttnelseprodukterna upptagas av organismen och förorsaka åderförkalkning och för tidigt åldrande. Genom att man tillförde tarmen kraftiga mjölksyrebildande bakterier i form av y. skulle förruttnelsebakterierna undanträngas och därmed åldrandet framskjutas. Denna teori har ej bekräftats, men y. är, i likhet med andra surmjölkspreparat (kumys, kefir, filmjölk), ett utmärkt näringsmedel och särskilt brukbart vid vissa matsmältningsrubb-ningar. På senare år brukas ofta i stället för y. s. k. acidophilusmjölk, där Bacterium bulgaricum är ersatt med Bacterium acidopliilum, en annan stavformad mjölk-syrebakterie, som är bättre anpassad för uppehållet i tarmen, där den f. ö. normalt förekommer. Chr. B-l. Yogin, skt, en som ägnar sig åt Yoga. Därvid åsyftas 1) det klassiska Yogasystemet (se Yoga); 2) den mer el. mindre förvanskade Yoga, som förekommer i de hinduiska religionerna, framför allt sivaismen. Flera yogin-sekter finnas, vilkas medlemmar i allm. gälla som trollkarlar och magiker. K. Rw.