Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Yngve (stamfader) - Yngve (svensk sagokonung) - Yngve-Frej - Yoga - Yoghurt, Joghurt, Bulgarisk surmjölk - Yogin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1099
Yngve—Yogin
1100
Gatubild från Yokohama.
Litt.: E. Wessén, »Studier till Sveriges hedna
mytologi och fornhistoria» (1924). E. W-én.
Yngve, svensk sagokonung av
Ynglingaät-ten (se d. o.), enl. Snorre son till Alrik och
fader till Jorund. Mellan honom och hans
broder Alf uppstod bitter fiendskap, som
slutade med att bröderna dräpte varandra (se
Alf). — Hos Y. vistades Hjalmar den
h u g s t o r e (se d. o.). E. W-én.
Yngve-Frej (isl. Yngvi-Freyr), se Y n
g-lingaätten och Yngve.
Yoga, skt, eg. »anspänning», näml, av de
andliga krafterna i försänkning och
kontemp-lation. Y. är ett av de sex ortodoxa
filosofiska systemen i Indien. Man skiljer på:
a) Räjayoga, den högsta och betydelsefullaste
formen (skildrad nedan), b) Hathayoga, ett
system av kroppsliga övningar, avsedda att
göra kroppen härdig och motståndskraftig,
samt c) Mantrayoga, meditation över vissa
mystiska stavelser, som besitta hemliga
krafter. Den teori, som ligger till grund för
Yoga-praxisen, är Sänikhyasystemets (se S
äm-k h y a) krav på själens skiljande från
materien. Detta åstadkommes genom en sorts
andlig exercis, som gradvis och under en lärares
(guru) ledning skall föra yogin (d. v. s. en
som ägnar sig åt Y.) till frälsningen,
upphörandet, nirodha, av de subtila
materieproces-ser, vilka konstituera psyket. Sedan sinnet
renats från orena begär, bringas det till ro
och inre samling genom asketiskt
levnadssätt, studium av filosofien (d. v. s. Sämkhya)
och åkallan av Gud (Isvara, vars existens Y.
till skillnad från Sämkhya antar), att han må
hjälpa yogin i hans strävanden. I orörlig
sittställning iakttar denne sin in- och
ut-andning, undertrycker så varje
sinnesorganens beröring med yttervärlden och
koncentrerar sinnet självt på ett visst yttre objekt
(dhäranä), varigenom detta allena blir
föremålet för meditationen med uteslutande av
allt annat. Fördjupas denna meditation
(dhyä-na), inträder ett tranceartat stadium,
sam-ädhi, som utgör Y:s mål. Härunder strävar
den mediterande att, med upphävande av sitt
jagmedvetande, fullkomligt identifiera sig
med objektet, som nu realiseras i en högre,
översinnlig form. Lyft till
detta kosmiska plan, erfar han,
sedan allt objektsförnimmande
försvunnit, det sanna
vetandet, vilket är gripbart endast
i den högsta meditationen, och
når därefter själens befrielse.
— Meditationen förlänar enl.
indisk åskådning en yogin
övernaturliga krafter, kännedom
om andras tankar och tidigare
existenser, makt över
elementen, förmåga att förvandla sig
o. s. v. — Y. är säkert
urgammal i Indien i betydelse
av en teknik för uppnående av
trancetillstånd. Dess roll för
det indiska andelivet kan
knappast överskattas. Den har
utövat starkt inflytande på
buddismen, jainismen och
hinduismen i allm. Sin klassiska
formulering fick den av
Pa-tanjali, förf, av »Yogasütras»,
möjl. från 2:a årh. f. Kr. Dessa äro övers, av
J. H. Woods i Harvard Oriental Series, XVII,
1914. Se f. ö. R. Garbe, »Sämkhya und Yoga»
(i Bühlers »Grundriss der indo-arischen
Philo-logie», III, 4, 1896), P. Tuxen, »Yoga» (1911),
S. Dasgupta, »Yoga as philosopby and
religion» (1924), och S. Lindquist, »Die Methoden
des Yoga» (1932). K. Rw.
Yoghurt [jå’g-], Joghurt, Bulgarisk
surmjölk, ett i Balkanländerna och
angränsande delar av Turkiet använt
näringsmedel, beredes av buffel-, get- el. komjölk
genom att denna indunstas till halva sin volym,
avkyles till 50° C och försättes med y. från
föreg. beredning. Mjölken får stå vid omkr.
40°, tills den koagulerat, då den avkyles.
Genom den av en långstavformad
mjölksyre-bakterie, Bacterium bulgaricum, samt
mjölk-syrekocker bildade mjölksyran får
produkten en syrlig smak. Enl. Metjnikovs teori
skall den ofta höga åldern hos den bulgariska
lantbefolkningen bero på flitig förtäring av y.
Metjnikov ansåg näml., att de av den vanliga
tarmfloran i tjocktarmen alstrade
förruttnelseprodukterna upptagas av organismen och
förorsaka åderförkalkning och för tidigt
åldrande. Genom att man tillförde tarmen
kraftiga mjölksyrebildande bakterier i form av
y. skulle förruttnelsebakterierna
undanträngas och därmed åldrandet framskjutas.
Denna teori har ej bekräftats, men y. är, i likhet
med andra surmjölkspreparat (kumys, kefir,
filmjölk), ett utmärkt näringsmedel och
särskilt brukbart vid vissa
matsmältningsrubb-ningar. På senare år brukas ofta i stället
för y. s. k. acidophilusmjölk, där
Bacterium bulgaricum är ersatt med
Bacterium acidopliilum, en annan stavformad
mjölk-syrebakterie, som är bättre anpassad för
uppehållet i tarmen, där den f. ö. normalt
förekommer. Chr. B-l.
Yogin, skt, en som ägnar sig åt Yoga.
Därvid åsyftas 1) det klassiska Yogasystemet (se
Yoga); 2) den mer el. mindre förvanskade
Yoga, som förekommer i de hinduiska
religionerna, framför allt sivaismen. Flera
yogin-sekter finnas, vilkas medlemmar i allm. gälla
som trollkarlar och magiker. K. Rw.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
