Y rkesarmé—Y rkesinspek tion 1111 Kirjallisuuden Seuran Toimituksia, 108). En samlad upplaga av hans skrifter började 1929 utges. — Litt.: G. Suolahti, »Nuori Y.» (1933); B. Estlander, »Elva årtionden ur Finlands historia», 1—3 (1919—23). — Y:s sonson frih. Aarno Armas Sakari Y. (f. 1885) blev 1930 minister i Moskva samt var mars 1931 —dec. 1932 utrikesminister. H. E. P. Yrkesarmé, se Stående armé. Yrkesfara, den risk till liv och hälsa, för vilken den i industriellt yrke sysselsatta personalen är utsatt, bl. a. genom dåliga arbetslokaler, damm, farliga gaser, abnormt lufttryck, alltför långvarigt intagande av vissa ohälsosamma kroppsställningar, otillräckliga säkerhetsanordningar vid maskiner, transmissioner o. dyl. 1889 års s. k. yrkesfarelag med senare till-lägg och tillhörande, av yrkesinspektörer utfärdade, ej obligatoriskt förbindande cirkulär hänförde sig endast till uppräknade slag av industriell rörelse eller »annan med fabriksdrift jämförlig hantering». Utanför denna lagstiftning stodo sålunda bl. a. hus-, såg- och vattenbyggnad, utförande av gas-, vatten- och elektriska ledningar, i den mån sådant ej var hänförligt till fabriksmässig hantering, företag för transport och kommunikationer, handel, jordbruk och fiske. Däremot inbegreps hantverk, utan villkor av viss omfattning. 1912 års arbetarskyddslag (se A r b e tar-skyddslagstiftning, sp. 1244) inbegriper alla dylika verksamhetsområden, jordbruket dock allenast för användning av maskinella hjälpmedel, ångpannor m. m., samt med generella undantag för arbete, som ut-föres i arbetarens hem, och arbete, som ut-föres av medlem av arbetsgivarens familj. Lagen, som reviderats 1931 (kvinnors nattarbete, natt- och veckovila, semester) och kompletterats genom administrativa föreskrifter, har utförliga föreskrifter till förekommande av olycksfall och ohälsa i arbete. Se vidare Y r-keshygien, Yrkesinspektion och Yrkessjukdomar. E. F. K. S-n. Yrkeshygien, vetenskapen om allt i samband med yrket, som gagnar eller skadar arbetarens hälsa; vanl. inbegripas häri även de sanitära olägenheter, som kunna åsamkas kringboende av fabriker och näringar, samt åtgärder för att förekomma dessa olägenheter. Arbetslokalernas beskaffenhet och anordningarna i dessa till förekommande av ohälsa. De huvudfordringar, som härutinnan uppställas i Sverige, finnas angivna i 1912 års arbetarskyddslag (reviderad 1931; se A rb e-tarskyddslagstiftning). Enl. denna gäller sålunda bl. a., att i sluten arbetslokal skall finnas tillräckligt luftutrymme, i regel ej understigande 10 kbm per arbetare, jämte erforderlig luftväxling. Arbetet skall äga rum vid tillräcklig och tjänlig belysning samt lämplig värmegrad. Renlighet skall iakttagas. På arbetsplatsen skall finnas tillgång till tvätt- och dricksvatten samt avträden och lämplig plats för ombyte, förvaring och torkning av kläder. Anordningar för att lämna den första hjälpen vid olycks- eller sjukdomsfall skola finnas. Med arbetsmaterialets handhavande m. m. förenade hälsorisker och åtgärder mot dessa. Verksamma anordningar skola enl. arbetar- 1112 skyddslagen vidtagas för att hindra damm, gaser, rök el. ångor att spridas i en för arbetarnas hälsa skadlig mängd. I vissa fall kunna arbetarna bli nödsakade att använda respiratorer el. andningsmasker. Vid arbete, vari arbetarna äro utsatta för fara att skadas genom giftiga ämnen, skola åtgärder vara vidtagna till undanröjande i möjligaste mån av denna fara. Vid hantering av vissa giftiga ämnen, t. ex. bly, är personlig renlighet av största betydelse. Med själva arbetet sammanhörande hälsorisker och skydd däremot, överansträngning genom tungt eller långvarigt kroppsarbete, långvarigt bibehållande av samma ställning i arbetet, ofta återkommande upprepning av samma kroppsrörelse, ihållande buller eller skakning, långvarig, intensiv spänning av uppmärksamheten m. m. söker man förebygga genom lämpligt ombyte av arbete, förkortning av den dagliga arbetstiden, lämpligt förlagda och tillräckligt långa raster, en längre sammanhängande vilotid varje vecka (veckovila), en årlig längre ledighet (semester), anordningar för lämpligt bruk av fritiden o. s. v. Flera bestämmelser med detta syfte finnas i arbetarskyddslagen. Jfr Yrkessjukdomar. Sanitära olägenheter för kringboende av viss näringsverksamhet och åtgärder däremot. Enl. 1919 års hälsovårdsstadga skola hälsovårdsnämnderna vaka över att fabriker och näringar ej medföra sanitära olägenheter genom att sprida rök, ånga, elak lukt, giftiga gaser, utsläppa illaluktande avloppsvatten etc., och de ha befogenhet att i fall av behov t. v. förbjuda fabrikens el. näringens drivande. W. St-m. Yrkesinspektion, det statens organ, som har till uppgift att utöva tillsyn över efterlevnaden av arbetarskyddslagstiftningen (se d. o.). Y. i Sverige upprättades 1889 för att övervaka den s. å. antagna lagen om skydd mot yrkesfara och trädde i verksamhet året därpå. En genomgripande omorganisation genomfördes 1912 i samband med antagandet av lagen om arbetarskydd. Y. ställdes 1913 under överinseende av Socialstyrelsen, närmast dess byrå för arbetarskyddsärenden. Y:s arbetsuppgifter äro fördelade på dels befattningshavare i statens tjänst och dels personer, som äro led. av eller anställda av de olika kommunernas hälsovårdsnämnder. Bland de statsanställda befattningshavarna kan man skilja mellan sådana, som helt ägna sig åt yrkesinspektionstjänsten — yrkesinspektionskåren i egentlig bemärkelse —, och sådana, vilka fullgöra yrkesinspektionsverk-samheten vid sidan av sin egentliga tjänst (specialinspektörer). Den egentliga yrkesinspektionskåren består av 9 yrkesinspektörer, 1 yrkesinspektris, 11 yrkesinspektörs- och 2 yrkesinspektrisassistenter samt 18 yrkesun-derinspektörer. Landet är med hänsyn till yrkesinspektionstjänsten i allm. indelat i 9 distrikt. Yrkesinspektrisen, biträdd av sina båda assistenter, utövar tillsyn över hela landet på arbetsställen med särskilt talrik kvinnlig arbetarstam. Dessutom finnes en inspektör (med assistent) för tillsynen av skogs- och flottningsarbetarnas bostadsförhållanden, även tjänstgörande som specialinspektör för skogsavverknings-, kolnings-, flottnings- och flott-ledsbyggnadsarbeten i landet. Bland y:s spe-