Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Y rkesarmé—Y rkesinspek tion
1111
Kirjallisuuden Seuran Toimituksia, 108). En
samlad upplaga av hans skrifter började 1929
utges. — Litt.: G. Suolahti, »Nuori Y.» (1933);
B. Estlander, »Elva årtionden ur Finlands
historia», 1—3 (1919—23). — Y:s sonson frih.
Aarno Armas Sakari Y. (f. 1885) blev
1930 minister i Moskva samt var mars 1931
—dec. 1932 utrikesminister. H. E. P.
Yrkesarmé, se Stående armé.
Yrkesfara, den risk till liv och hälsa, för
vilken den i industriellt yrke sysselsatta
personalen är utsatt, bl. a. genom dåliga
arbetslokaler, damm, farliga gaser, abnormt
lufttryck, alltför långvarigt intagande av vissa
ohälsosamma kroppsställningar, otillräckliga
säkerhetsanordningar vid maskiner,
transmissioner o. dyl.
1889 års s. k. yrkesfarelag med senare
till-lägg och tillhörande, av yrkesinspektörer
utfärdade, ej obligatoriskt förbindande cirkulär
hänförde sig endast till uppräknade slag av
industriell rörelse eller »annan med
fabriksdrift jämförlig hantering». Utanför denna
lagstiftning stodo sålunda bl. a. hus-, såg- och
vattenbyggnad, utförande av gas-, vatten- och
elektriska ledningar, i den mån sådant ej var
hänförligt till fabriksmässig hantering,
företag för transport och kommunikationer,
handel, jordbruk och fiske. Däremot inbegreps
hantverk, utan villkor av viss omfattning.
1912 års arbetarskyddslag (se A r b e
tar-skyddslagstiftning, sp. 1244)
inbegriper alla dylika verksamhetsområden,
jordbruket dock allenast för användning av
maskinella hjälpmedel, ångpannor m. m., samt
med generella undantag för arbete, som
ut-föres i arbetarens hem, och arbete, som
ut-föres av medlem av arbetsgivarens familj.
Lagen, som reviderats 1931 (kvinnors nattarbete,
natt- och veckovila, semester) och
kompletterats genom administrativa föreskrifter, har
utförliga föreskrifter till förekommande av
olycksfall och ohälsa i arbete. Se vidare Y
r-keshygien, Yrkesinspektion och
Yrkessjukdomar. E. F. K. S-n.
Yrkeshygien, vetenskapen om allt i
samband med yrket, som gagnar eller skadar
arbetarens hälsa; vanl. inbegripas häri även de
sanitära olägenheter, som kunna åsamkas
kringboende av fabriker och näringar, samt
åtgärder för att förekomma dessa olägenheter.
Arbetslokalernas beskaffenhet och
anordningarna i dessa till förekommande av ohälsa.
De huvudfordringar, som härutinnan
uppställas i Sverige, finnas angivna i 1912 års
arbetarskyddslag (reviderad 1931; se A rb
e-tarskyddslagstiftning). Enl. denna
gäller sålunda bl. a., att i sluten arbetslokal
skall finnas tillräckligt luftutrymme, i regel
ej understigande 10 kbm per arbetare, jämte
erforderlig luftväxling. Arbetet skall äga
rum vid tillräcklig och tjänlig belysning samt
lämplig värmegrad. Renlighet skall
iakttagas. På arbetsplatsen skall finnas tillgång
till tvätt- och dricksvatten samt avträden och
lämplig plats för ombyte, förvaring och
torkning av kläder. Anordningar för att lämna
den första hjälpen vid olycks- eller
sjukdomsfall skola finnas.
Med arbetsmaterialets handhavande m. m.
förenade hälsorisker och åtgärder mot dessa.
Verksamma anordningar skola enl. arbetar-
1112
skyddslagen vidtagas för att hindra damm,
gaser, rök el. ångor att spridas i en för
arbetarnas hälsa skadlig mängd. I vissa fall
kunna arbetarna bli nödsakade att använda
respiratorer el. andningsmasker. Vid arbete,
vari arbetarna äro utsatta för fara att
skadas genom giftiga ämnen, skola åtgärder vara
vidtagna till undanröjande i möjligaste mån
av denna fara. Vid hantering av vissa
giftiga ämnen, t. ex. bly, är personlig renlighet
av största betydelse.
Med själva arbetet sammanhörande
hälsorisker och skydd däremot, överansträngning
genom tungt eller långvarigt kroppsarbete,
långvarigt bibehållande av samma ställning
i arbetet, ofta återkommande upprepning av
samma kroppsrörelse, ihållande buller eller
skakning, långvarig, intensiv spänning av
uppmärksamheten m. m. söker man förebygga
genom lämpligt ombyte av arbete,
förkortning av den dagliga arbetstiden, lämpligt
förlagda och tillräckligt långa raster, en längre
sammanhängande vilotid varje vecka
(veckovila), en årlig längre ledighet (semester),
anordningar för lämpligt bruk av fritiden o. s. v.
Flera bestämmelser med detta syfte finnas i
arbetarskyddslagen. Jfr Yrkessjukdomar.
Sanitära olägenheter för kringboende av viss
näringsverksamhet och åtgärder däremot. Enl.
1919 års hälsovårdsstadga skola
hälsovårdsnämnderna vaka över att fabriker och
näringar ej medföra sanitära olägenheter genom
att sprida rök, ånga, elak lukt, giftiga gaser,
utsläppa illaluktande avloppsvatten etc., och
de ha befogenhet att i fall av behov t. v.
förbjuda fabrikens el. näringens drivande. W. St-m.
Yrkesinspektion, det statens organ, som har
till uppgift att utöva tillsyn över
efterlevnaden av arbetarskyddslagstiftningen (se d. o.).
Y. i Sverige upprättades 1889 för att
övervaka den s. å. antagna lagen om skydd mot
yrkesfara och trädde i verksamhet året därpå.
En genomgripande omorganisation
genomfördes 1912 i samband med antagandet av lagen
om arbetarskydd. Y. ställdes 1913 under
överinseende av Socialstyrelsen, närmast dess
byrå för arbetarskyddsärenden.
Y:s arbetsuppgifter äro fördelade på dels
befattningshavare i statens tjänst och dels
personer, som äro led. av eller anställda av
de olika kommunernas hälsovårdsnämnder.
Bland de statsanställda befattningshavarna
kan man skilja mellan sådana, som helt ägna
sig åt yrkesinspektionstjänsten —
yrkesinspektionskåren i egentlig bemärkelse —, och
sådana, vilka fullgöra
yrkesinspektionsverk-samheten vid sidan av sin egentliga tjänst
(specialinspektörer). Den egentliga
yrkesinspektionskåren består av 9 yrkesinspektörer,
1 yrkesinspektris, 11 yrkesinspektörs- och 2
yrkesinspektrisassistenter samt 18
yrkesun-derinspektörer. Landet är med hänsyn till
yrkesinspektionstjänsten i allm. indelat i 9
distrikt. Yrkesinspektrisen, biträdd av sina
båda assistenter, utövar tillsyn över hela
landet på arbetsställen med särskilt talrik
kvinnlig arbetarstam. Dessutom finnes en
inspektör (med assistent) för tillsynen av skogs- och
flottningsarbetarnas bostadsförhållanden, även
tjänstgörande som specialinspektör för
skogsavverknings-, kolnings-, flottnings- och
flott-ledsbyggnadsarbeten i landet. Bland y:s spe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
