Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1129
Yxe—Yün-nan
1130
Litt.: O. Montelius, »Die älteren
Kulturperioden. 1. Die Methode» (1903); N. Åberg,
»De nordiska stridsyxornas typologi» (1915)
oeh »Die nordiscben Bootäxte» (i
Præhisto-rische Zeitschrift 1917); W. M. Flinders Petrie,
»Tools and weapons» (1917). T. J. A.*
Yxe, egendom i Linde socken, Västmanland,
7 km ö. om Nora; 1,790 har, därav 195 har
åker; tax.-värde 352,000 kr. (1932).
Huvudbyggnad i sten efter ritningar av N. Tessin
d. y. Har bl. a. tillhört släkterna Heijke,
ITeijkensköld och Wedberg samt
Hammarby-Yxe a.-b. Det äges sedan 1925 av P. Svanberg.
Yxhult, stenhuggeri, gasbetongfabrik och
kalkbruk i Kumla socken, Närke, med
fabriks-bana till Kumla station (5 km); 3G1 inv.
(1931). Äges av Y :s stenhuggeri-a.-b., gr.
1878, aktiekap. 600,000 kr., 140 arb. ■—
Kalkstens- och alunskifferbrotten vid Y. ha
bearbetats sedan urminnes tid.
Yxkull (Uexküll), von, svensk-baltisk
urgammal adelssläkt, urspr. från Estland.
Redan på 1500-talet voro släktmedlemmar i
svensk tjänst. En linje naturaliserades i
Sverige 1625 (utdöd) med hovmarskalken W o
1-m a r Y. (d. 1627); landshövdingen i Åbo Otto
Reinhold Y. (1670—1746) blev frih. 1730
(ätten utdöd på manssidan 1770). En annan
gren blev friherrlig 1648 med namnet von
Yxkull-Gyllenband; denna ätt är
utdöd i Sverige men har utgrenat sig till
Ryssland och Württemberg. — Litt.: G. O.
Han-sen, »Geschichte des Geschlechts derer von
Uexkull», I (1900); M. v. Taube,
»Archiva-lische Funde in Estland» (i Hist. Tidskr.
1929). B. Il-d.
Yxkullsund, herrgård i Berga socken,
Kronobergs län, s. om Värnamo, vid sydändan av
sjön Furen; 1,074 har, därav 75 har åker;
tax.-värde 279,800 kr. (1933). Tillhörde i
slutet av 1600-talet släkten Yxkull, kom
omkr. 1768 till släkten Gyllengranat, tillhörde
omkr. 1804—73 släkten Danckwardt samt
äges sedan 1908 av Strömsnäs bruks a.-b.
Yxlan, se Furu sund och kartan vid
Frötuna och Länna.
Yxnerum, socken i Östergötlands län,
Skärkinds härad, vid Smålandsgränsen, i skogs-,
bergs- och jordbruksbygden kring sjöarna
Yxningen, Borken och Såken; 102,74 kvkm,
750 inv. (1934). 1,029 har åker, 5,401 har
skogsmark. Mer än halva socknen lyder under
Borkhults (se d. o.) fideikommiss. Ingår i
Björsäters och Y:s pastorat i Linköpings stift,
Skärkinds kontrakt.
Yxningen, gränssjö mellan Hammarkinds
och Skärkinds härader i Östergötland och N.
Tjusts härad i Småland; 31 kvkm, 39 m ö. h.
Avflyter genom Gusumsån till Slätbaken.
Y’xpila, se Gamlakarleby.
Yxtaholm, egendom i Mellösa socken,
Södermanlands län, 8 km n. ö. om Flen; 1,711 har,
därav 404 har åker; tax.-värde 506,600 kr.
(1932). Den på en udde i Yxtasjön belägna
huvudbyggnaden är uppförd på 1750-talet. Y.
kom på 1300-talet under Vårfruberga kloster
och Strängnäs domkyrka, tillhörde på
1580-talet S. Lillie, som erhöll säterifrihet för
gården, under 1600-talet bl. a. släkterna
Ulf-sparre af Broxvik och Liljesparre, senare
Clodt, Tottie, De Geer och von Plåten. Under
1900-talet har Y. flera gånger växlat ägare.
Yüandynastien [jyan-], se Kina, sp. 709.
Yiian Shi-kai [jyan-] (J u a n - s c h i - k a i),
kinesisk statsman (1860—1916). Framträdde
redan tidigt i den kinesiska politiken som
Li Hung-changs gunstling, sändes 1884 av
denne som kinesisk
resident till Söul och
korsade under ett
årtionde Japans planer
att dominera Korea.
1895 blev Y. chef för
Kinas första division
av modernt tränade
soldater, i Chi-li,
räddade i kuppen 1898
änkekejsarinnan
Tsi-hi och störtade
kej-sar Kuang-sü och de
unga reformmännen.
Y. blev 1900
guver
nör över Shan-tung, där han energiskt
nedslog boxarrörelsen, blev 1901 generalguvernör
i Chi-li och var under åtta år en ledande man
i rörelsen för försiktiga reformer (se Kin a,
sp. 714). Han störtades 1909 efter
kejsarinnans död men återkallades av manchuhovet i
dess nöd vid revolutionens utbrott okt. 1911
och fick då alla regeringstrupper i sin hand
och diktatorsmakt. Han förde nu
revolutionskriget så, att de revolutionära å ena sidan
ej knäckte hans trupper, å andra sidan hade
tillräckliga framgångar för att skrämma
manchuhuset till abdikation (febr. 1912).
Sedan Sun Yat-sen några veckor varit den nya
republikens provisoriske president, övertogs
posten av Y., som blev nästan enväldig
och okt. 1913 valdes till verklig president.
Våren 1915 fick Y. bära bördan av
motståndet mot Japans försök att tillvälla sig
protektorat över Kina men lyckades endast
delvis. Han ville bemäktiga sig tronen och
ge-nomtrumfade hösten 1915 folkliga och mycket
»enhälliga» val av honom till kejsare. Till
följd av ett allvarligt uppror uppgav han
mars 1916 kejsarplanerna och försökte
förgäves besvärja upprorsstormen. Se vidare
Kina, sp. 712—717. B. Kgn.
Yün-cheng [jyn-tjerj], den äldsta av
Svenska missionens i Kina missionsanstalter, i
prov. Shan-si, gr. 1888, med två seminarier
och fyra skolor.
Yiin-ho [jyn-^å], se Kejsarkanalen.
Yün-nan [jyn-], J ü n n a n, provins i s. v.
Kina, vid gränsen mot Fr. Indokina och Burma;
382,913 kvkm, 11,020,591 inv. (1926; enl.
postverkets beräkning); huvudstad: Yün-nan-fu
(se d. o.). Y. är h. o. h. ett bergland; v.
delarna genomdragas av det inreasiatiska
bergssystemets talrika parallellkedjor, s. och
ö. delarna äro mera platåartade.
Huvudfloderna äro Yang-tsi-kiang, Mekong och
Sal-ween samt källfloderna till Si-kiang och
Song-koi; flera mestadels avloppslösa sjöar finnas
i trakten av Yün-nan-fu m. fl. Odlingen är
begränsad till de klimatiskt bäst gynnade
dalslätterna och platåerna (ris, majs, te,
sockerrör, frukt, grönsaker m. m.). Y. är en av
Kinas mineralrikaste provinser: tenn
utvin-nes vid Ko-kiu-hien, koppar vid Tung-chuan
och Chao-tung; dessutom finnas betydande
förekomster av antimon, stenkol, bergsalt,
guld, silver, ädelstenar (rubiner, topaser,
sa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
