Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Yün-nan-fu—Zachrisson, R. E.
1131
firer) m. m. Befolkningen består av kineser,
shanstammar, lolo och miao-tsi; de icke
kinesiska folken äro delvis muhammedaner. Y:s
förbindelse med yttervärlden går buvudsakl.
över den med franskt kapital byggda
järnvägen Yiin-nan-fu—Haiphong, varigenom dess
handel till största delen ledes över Franska
Indokina. Städerna Meng-tsi, Ilo-kou, Si-mao
1132
och Teng-ye äro öppna för internationell
handel.
Yün-nan-fu [jyn-], Jünnan-fu, huvudstad
i kin. prov. Yün-nan, i dess centrum; omkr.
150,000 inv. Y. är ändpunkt för järnvägen från
Haiphong och provinsens förnämsta
handels-centrum; tillv. av mattor, sidentyger m. m.
Zär latinska alfabetets tjugufemte
(tjugu-sjätte, om W medräknas) och sista
bokstav, motsv. grek. Z, C (zeta) och i
latinet använd i dit inkomna grek. ord. Svenskan
brukar z blott i lånord, med ljudvärdet s
(zink, zigenare), samt i namn, med ljudvärdet
s (Zakris) eller ts (Schweiz; efter tyskt
mönster). Om z som tecken för obekant storhet
se X. A. Lbd.
Zaandam [zä’n-], stad i nederl. prov.
Nord-holland, 10 km n. n. v. om Amsterdam, vid
den kanaliserade floden Zaan; 31,491 inv.
(1931). Sågverk, pappersbruk, kvarnar,
olje-slagerier, varv m. m.; trävaruhandel. Peter
den store studerade skeppsbyggeri i Z. 1697.
Zabalka’nskij [zabal-], D., se D i e b i t s c h
Zabalkanskij.
Zabern [tsä’born], se S a v e r n e.
Zabernaffären [tsä’-] kallas en serie 1913
inträffade sammanstötningar mellan tysk
militär och civilbefolkningen i staden Zabern
(Saverne) i Elsass. De väckte allmännare
uppmärksamhet, sedan saken tagits upp i
tyska riksdagen och en regeringsförklaring,
som lade mesta skulden på civilbefolkningen
och dem, som uppagiterade den mot
militären, med stor majoritet ogillats. Icke minst
genom pressens inverkan fick affären oväntat
stora dimensioner. Den skärpte motsatsen
mellan myndigheter och fransksinnad
civilbefolkning i Elsass och framställdes ofta utomlands
som bevis på att militarism och junkeranda
vore allrådande i Tyskland. V. S-g.*
Zaborze [zabå’^e], se II i n d e n b u r g, sp.
1028.
Zabrze [za’b^e], stad, se II i n d e n b u r g,
sp. 1028.
Zacatecas [sakatä’kas], en av de mexik.
centralstaterna, i v. delen av mexikanska
högplatån; 72,843 kvkm, 449,047 inv. (1930). Det
regnfattiga höglandet lämpar sig buvudsakl.
för boskapsskötsel; jordbruk (spannmål,
sockerrör) drives i de större floddalarna. Det
fordom givande bergsbruket (silver, guld,
kvicksilver, koppar m. m.) har gått betydligt
tillbaka. Huvudstaden, Zacatecas (gr.
1546; biskopssäte), var fordom en av Mexikos
främsta bergverksstäder (39,912 inv. 1895,
12,048 inv. 1930).
Zacconi [tsakå’ni], E r m e t e, italiensk
skådespelare (f. 1858). Z., som sedan 1890-talet
ledde eget sällskap, har vunnit rykte som en
av naturalismens främsta på italiensk scen.
Hans förvandlingskonst är fenomenal och
hans gärna patologiskt betonade
framställning underbart levande och mänsklig. Bland
hans roller märkas Hamlet, Kung Lear,
Mac-beth, Othello, Edmund Kean, Lorenzaccio,
Kusoskin i »Nådebröd» (Turgenjev), Osvald i
»Gengångare», Scarli i »Stulen lycka» och
Kardinal Lambertini (Testoni). G. K-g.
Zacharias [tsa&an’as], Otto, tysk zoolog
(1846—1916). Var urspr. mekaniker, blev fil.
dr 1869 och var sedan tidningsman. Z.
grundade 1892 en biologisk station vid Plön
och utgav från 1893 Forschungsberichte aus
der Biologischen Station zu Plön, från 1906
under titeln Archiv für Hydrobiologie und
Planktonkunde. Han utgav tills, m. medarb.
»Die Tier- und Pflanzenwelt des Süsswassers»
(2 bd, 1891). N-k.
Zacho [sa’kå], Christian, dansk målare
(1843—1913), genomgick konstakad. i
Köpenhamn 1862—67. Under La Cours och P. Chr.
Skovgaards ledning utbildade han sig till
landskapsmålare och besökte Italien och
Frankrike 1878—79. Z. målade bl. a. »Den första
snön», »Jylländskt skogsparti», »Vinterbild
från Bretagne» (konstmuseet i Köpenhamn;
alla tre 1881) och »Et stille vand i
Dyre-haven» (1884) samt porträtt. Han fick 1897
professors titel.
Zachrisson [sa’kri-], Robert Eugen,
filolog (f. 1880 lö/i), fil. dr och docent i engelska
i Lund 1909, lektor vid Högre
lärarinneseminariet i Stockholm 1910—21, prof, i engelska
språket i Uppsala
1921. Z. har gjort sig
bemärkt som
vetenskaplig författare
inom ortnamnsforsk-ning, bl. a. genom »A
contribution to the
study of anglo-norman
influence on english
place-names» (1909;
akad. avh.), »Romans,
kelts and saxons in
an-cient Britain» (1927),
»English place-name
puzzles» (1932), inom
nyengelsk språkhistoria, bl. a. genom
»Pro-nunciation of english vowels 1400—1700»
(1913), »The english pronunciation at Sha-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
