1133 Zachrisson, W.—Zahle, H. 1134 kespeare’s time as taught by W. Bullokar» (1927), inom modern grammatik och stilistik, bl. a. i »Engelska stilarter» (1919), »Engelsk grammatik» (1933). Han har vidare utgivit »Modern engelsk världsåskådning i litteraturens spegel» (1928) och grundade 1928 tidskr. Studia Neophilologica. Z. har gjort en uppmärksammad insats i världsspråksfrågan genom arbete för förenklad stavning av engelskan (»anglic»); se t. ex. »Anglic, an inter-national language» (1932) och »An english pronouncing dictionary and spelling-list in anglic» (1933). E. E-l. Zachrisson [sa'kri-], Waldemar, boktryckare (1861—1924). Upprättade 1882 ett tryckeri i Göteborg, som 1902 övertogs av W. Zachrissons boktryckeri-a.-b., vars verkst. dir. han var. En initiativens man, inrättade han en boktryckeriskola i Göteborg, bildade Svenska boktryckareföreningen m. m., utgav Boktryckerikalender (1893 ff.) och Wezätas (hans firmatecken) Månadsblad (1902—10) samt nedlade ett hängivet arbete på att höja det svenska boktrycket i konstnärligt avseende. R-n B. Zadar [za'-]> se Z a r a. Zade [tsä'da], InezAlfhildBeatrice, f. Bæcklund, författarinna (f. 18 7 5 20/?)» student 1893, tog högre lärarinneexamen 1896, blev lärarinna och skolföreståndarinna (till 1908), g. m. prof. A. Zade, Leipzig, 1910; har skrivit »Caroline» (1914) m. fl. monogr. från Goethe-Schillerepoken m. m. R-n B. Zadig, William, skulptör (f. 1884 21/?). Studerade bl. a. i Berlin 1902—08 och en kort tid vid Konstakad. i Stockholm samt 1908— 12 i Paris. Han flyttade sedan till Brasilien, där han 1912—20 var prof, vid konstakad. i Säo Paulo. Bland större arbeten från denna tid märkas »Kristus och de tolv apostlarna» för kyrkan Consolagäo och bronsmonumentet över den brasilianske nationalskalden och agitatorn Olavo Bilac. Z. har även utfört små-arbeten och porträttbyster. Han är sedan några år bosatt i Paris. G-g N.* Zagazfg, se Z a k a z i k. Zaghlul [zagloT], Saad pascha, egyptisk statsman (1852—1927). Studerade vid högskolan el-Azhar i Kairo, blev 1880 den officiella tidningens redaktör men avlägsnades 1882 ur statstjänst såsom invecklad i Arabi paschas uppror. Han verkade från 1884 som praktiserande advokat, blev 1906 undervisnings- och 1910 justitieminister men tvangs genom brittiskt ingripande att avgå och blev — från 1912 ledare för egyptiska nationalist- (wafd-)partiet — en ivrig förkämpe för Egyptens fullständiga oberoende (se Egypten, sp. 395—398). Zagorsk [zagå'rsk], före 1930 S e r g i j e v o, stad i Moskvaområdet, Sovjetryssland, 68 km n. n. ö. om Moskva; 21,391 inv. (1926); tillv. av leksaker och textilfabrikat. Z. har uppstått vid klostret Troitsko-Sergijevskaja Lavra, gr. 1340, sedan 1920 museum. Zagreb [za'-], stad i Jugoslavien, ty. Agram (se d. o., även i suppl.); den inhemska namnformen synes nu bli allt vanligare även i utlandet. Zagrosbergen, Sagrosbergen, samman-fattningsnamn på de bergskedjor, som i s. och s. v. begränsa Irans högland; se Persien, sp. 862 f. Zaha'roff, sir B as il (B as i le i os), internationell finansman (f. 1849 av grekiska föräldrar i Mindre Asien). Blev 1877 agent för Nordenfelts engelska vapenfabrik, 1897 för firman Vickers och skapade sig snart en förmögenhet. Som delägare i firman Vickers, franska banker m. m. och efter världskriget i spelbanken i Monte Carlo blev Z. en av världens rikaste män, även om krisen inom vapenindustrien efter världskriget betydligt minskade hans förmögenhet. Genom sina goda förbindelser, bl. a. med Lloyd George och Venizelos, anses han ha haft stort inflytande bakom kulisserna; 1918 fick han engelskt adelskap. Z. har bl. a. försträckt Grekland väldiga summor under Balkankrigen och fälttåget i Mindre Asien samt donerat medel till professurer i Paris och Oxford. — Jfr Morus [R. Lewinsohn], »Den mystiske européen» (1929). A. A-t. Zahle [sä'le], Carl Theodor, dansk politiker (f. 1866). Blev jur. kand. 1890, slöt sig tidigt till radikala vänstern och var 1890—91 red. för Aarhus Amtstidende. 1891 blev Z. medarb. i Politiken, 1894 overretssagförer. 1895 valdes han till folketinget och har sedan återvalts. Efter regimf ö ränd ringen 1901 blev han en av finansutskottets referenter, tillhörde venst-rereformpartiet men stod på partiets vänstra flygel och var ledare för den grupp, som 1905 avskilde sig som radikala väns tern. 1909—10 var Z. konseljpresident och justitieminister i den första radikala ministären, var därefter borgmästare i Stege 1911 —13 och blev juni 1913 åter konseljpresident (från 1918 statsminister) samt justitieminister i den andra radikala ministären, som satt till mars 1920. Han var sålunda regeringschef under världskriget och knöt sitt namn till bl. a. grundlagsfrågans lösning 1915, den ekonomiska politiken under kriget, de västindiska öarnas försäljning, Islands självständighet och återföreningen med Nordsles-vig 1920. Ministärens politik särskilt i denna sista fråga väckte motstånd, och då Z. i mars 1920 avslog att utlysa nya folketingsval, avskedade konungen regeringen. Se vidare Danmark, sp. 476—477. 1923 blev Z. dir. i en kreditförening och inträdde april 1929 som justitieminister i andra ministären Stau-ning. P. E-t. Zahle [säTn], H e r 1 u f, dansk diplomat (f. 1873), kusins son till Nathalie Z. Blev jur. kand. 1897, ingick i utrikesdep. 1900, var lega-tionssekr. i Stockholm och London, 1910—19 departementschef i utrikesdep., 1919—24 mi