Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1135
Zahle, N.—Zakrevskij
1136
nister i Stockholm och är sedan 1924 minister
i Berlin. Z. var ordf, i Danmarks delegation
vid Nationernas förbund 1920—27. P. E-t.
Zahle [säTa], Nathalie, dansk pedagog
(1827—1913). Ledde från 1851 i Köpenhamn en
skola för blivande privatlärarinnor, som 1862
blev seminarium, samt en flickskola, som blev
mycket besökt. Z. har haft stor betydelse
för dansk kvinnorörelse och
kvinnoundervis-ning. — Da. biogr. av Ingeborg Simesen (1919),
sv. av Carla Thelin (1918); da. minnesskrift
1927. P. E-t.
Zahn [tsän], Ernst, tysk-schweizisk
författare (f. 1867), har skrivit ett stort antal
berättelser och romaner
från Schweiz, framför
allt dess landsbygd,
av vilka många
föreligga på sv. Högst
skattas hans
skildringar från Zürich
(»Helden des Alltags»,
1905, m. fl.); i
allmogeberättelserna förekomma alltför
mycket konventionell
romantik och
monumentala bondegestalter. — Monogr. av H.
Spiero (1927). R-n B.
Zahn [tsän], Theo do r von, tysk evangelisk
teolog (1838—1933), prof, i Erlangen 1878.
Z. var en strängt konservativ, lärd och
skarpsinnig forskare på den nytestamentliga
exege-tikens och patristikens område. Han utgav
en rad monumentala och banbrytande arbeten,
t. ex. »Geschichte des neutestamentlichen
Kanons» (2 bd, 1889—92), »Einleitung in das neue
Testament» (2 bd, 1897—99), kommentarer
till N. T:s viktigaste böcker i det av Z.
redigerade stora kommentarverket »Kommentar
zum neuen Testament» (1905 ff.). —
Zahn-bibliogr. 1918; självbiogr. i »Die
Religions-wissenschaft der Gegenwart in
Selbstdarstel-lungen» (1925). A. Fr.
Zahrtmann [sä’rt-], Peter Henrik
Kristian, dansk målare (1843—1917). Var 1864—
68 elev vid konstakad. i Köpenhamn. 1869
utställde Z. porträtt och blomsterstycken, och
1871 målade han sin
första bild ur
Leonora Christina Ulfelds
levnad, som följdes av
flera (se Dansk
konst, bild 29). 14
teckningar av
motiven utkommo i
reproduktion 1887—99.
Bland ett flertal
andra målningar med
danska historiska
motiv märkes »Struensee
och Karolina Mathilda
vid drottningens lik»
(1910). Vidare målade Z. bibliska ämnen, ss.
»Salomo i samtal med drottningen av Saba»
(1886), »Job och hans vänner» (s. å.) och
»Kristusbarnet tillbedes» (med bakgrund av
herrar och damer i 1700-talsdräkt på en
balkong; 1911). Z. vistades 1875—78 i Italien
och fick senare ett andra hem i den lilla
staden Civita d’Antino, där han blev heders-
borgare. Han målade en mängd olikartade
motiv från Italien. Hans alstringsförmåga
var flödande rik, hans förråd av idéer och
uppslag tycktes vara outtömligt, och han ägde
en djärv koloristisk fantasi. Med åren togo
hans excentriska lynne och hans smak för
paradoxer ibland överhand. I samtida dansk
konst intog han en plats för sig. —
Nationalmuseum i Stockholm äger »Italienska
bönder» (1905), Göteborgs museum »Vid
kyrkporten» (1893) och »Nattstämning» (1899). —
Litt.: »K. Z. En mindebog» (1919; utg. av F.
Hendriksen); H. C. Christensen, »Fortegnelse
over arbejder av K. Z.» (1917). G-gN.*
Zaimis [zai’-], Alexandros, grekisk
statsman (f. 1855 el. 1856), son till politikern
Thrasybulos Z. (1825—80;
konseljpresident 1869—70). Z. slöt sig först till sin
frände Delyannis och
satt i dennes ministär
1890—92, motsatte sig
1897 hans krigspolitik
men fick som
konseljpresident och
utrikesminister sept. 1897—
april 1899 likvidera
följderna av kriget
med Turkiet. Efter att
nov. 1901—nov. 1902
åter ha varit
regeringschef var Z. 1906
—09 överkommissarie
för Kreta och blev
1913 dir. för nationalbanken. Under för
Grekland (se d. o., sp. 1037) mycket kritiska tider
var han okt.—nov. 1915, juni—sept. 1916 och
maj—juni 1917 ånyo konseljpresident. Efter
Pangalos’ diktatur var han 1926—28 chef för
tre koalitionsregeringar och valdes dec. 1929
till Greklands president. A. A-t.
Zaire [zafro], port, namn på Kongo.
Zaitun, stad, se T s ü a n - c h o u.
Zakavka’zskaja [za-] s o t s i a 1 i s t i’t j
e-skaja f ede r a ti’vn a j a resp u’b lika,
se Transkaukasien 2.
ZakazFk, Zagazig, S a g a s i g, S a k
a-s i k, stad i Egypten, 70 km n. n. ö. om Kairo,
i ö. delen av Nildeltat; 52,839 inv. (1927). Z.
har snabbt uppblomstrat som en centralpunkt
för Egyptens bomulls- och spannmålshandel;
stora bomullsfabriker.
Zakopane [zakåpa’ne], stad i po.
vojevod-skapet Kraköw, vid n. foten av Höga Tatra,
omkr. 890 m ö. h.; 17,703 inv. (1931). Z. är
en av Karpaternas mest besökta kurorter
och vintersportplatser (40,000—60,000
besökande årl.) samt utgångspunkt för
turistrouterna till Höga Tatra. I trakten idkas
träsnideri o. a. hemslöjd.
Zakrevskij [zakrjä’fski], Arsenij
Andre-jevitj, greve, rysk general (1786—1865).
Deltog i krigen mot Napoleon och i Finland 1808
—09 och var 1823—31 generalguvernör i
Finland. Flera åtgärder av Z. voro allvarliga
ingrepp i landets konstitutionella ställning, bl. a.
hans förbigående av inhemska myndigheter
vid utverkande av kejserlig stadfästelse på
förordningar. Med bibehållande av sitt
ämbete i Finland blev Z. 1826 led. av
dirigerande senaten och 1828 minister för inrikes
ärenden i Ryssland, entledigades 1831 från
alla sina ämbeten men var 1848—59 krigs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
