1135 Zahle, N.—Zakrevskij 1136 nister i Stockholm och är sedan 1924 minister i Berlin. Z. var ordf, i Danmarks delegation vid Nationernas förbund 1920—27. P. E-t. Zahle [säTa], Nathalie, dansk pedagog (1827—1913). Ledde från 1851 i Köpenhamn en skola för blivande privatlärarinnor, som 1862 blev seminarium, samt en flickskola, som blev mycket besökt. Z. har haft stor betydelse för dansk kvinnorörelse och kvinnoundervis-ning. — Da. biogr. av Ingeborg Simesen (1919), sv. av Carla Thelin (1918); da. minnesskrift 1927. P. E-t. Zahn [tsän], Ernst, tysk-schweizisk författare (f. 1867), har skrivit ett stort antal berättelser och romaner från Schweiz, framför allt dess landsbygd, av vilka många föreligga på sv. Högst skattas hans skildringar från Zürich (»Helden des Alltags», 1905, m. fl.); i allmogeberättelserna förekomma alltför mycket konventionell romantik och monumentala bondegestalter. — Monogr. av H. Spiero (1927). R-n B. Zahn [tsän], Theo do r von, tysk evangelisk teolog (1838—1933), prof, i Erlangen 1878. Z. var en strängt konservativ, lärd och skarpsinnig forskare på den nytestamentliga exege-tikens och patristikens område. Han utgav en rad monumentala och banbrytande arbeten, t. ex. »Geschichte des neutestamentlichen Kanons» (2 bd, 1889—92), »Einleitung in das neue Testament» (2 bd, 1897—99), kommentarer till N. T:s viktigaste böcker i det av Z. redigerade stora kommentarverket »Kommentar zum neuen Testament» (1905 ff.). — Zahn-bibliogr. 1918; självbiogr. i »Die Religions-wissenschaft der Gegenwart in Selbstdarstel-lungen» (1925). A. Fr. Zahrtmann [sä'rt-], Peter Henrik Kristian, dansk målare (1843—1917). Var 1864— 68 elev vid konstakad. i Köpenhamn. 1869 utställde Z. porträtt och blomsterstycken, och 1871 målade han sin första bild ur Leonora Christina Ulfelds levnad, som följdes av flera (se Dansk konst, bild 29). 14 teckningar av motiven utkommo i reproduktion 1887—99. Bland ett flertal andra målningar med danska historiska motiv märkes »Struensee och Karolina Mathilda vid drottningens lik» (1910). Vidare målade Z. bibliska ämnen, ss. »Salomo i samtal med drottningen av Saba» (1886), »Job och hans vänner» (s. å.) och »Kristusbarnet tillbedes» (med bakgrund av herrar och damer i 1700-talsdräkt på en balkong; 1911). Z. vistades 1875—78 i Italien och fick senare ett andra hem i den lilla staden Civita d’Antino, där han blev heders- borgare. Han målade en mängd olikartade motiv från Italien. Hans alstringsförmåga var flödande rik, hans förråd av idéer och uppslag tycktes vara outtömligt, och han ägde en djärv koloristisk fantasi. Med åren togo hans excentriska lynne och hans smak för paradoxer ibland överhand. I samtida dansk konst intog han en plats för sig. — Nationalmuseum i Stockholm äger »Italienska bönder» (1905), Göteborgs museum »Vid kyrkporten» (1893) och »Nattstämning» (1899). — Litt.: »K. Z. En mindebog» (1919; utg. av F. Hendriksen); H. C. Christensen, »Fortegnelse over arbejder av K. Z.» (1917). G-gN.* Zaimis [zai'-], Alexandros, grekisk statsman (f. 1855 el. 1856), son till politikern Thrasybulos Z. (1825—80; konseljpresident 1869—70). Z. slöt sig först till sin frände Delyannis och satt i dennes ministär 1890—92, motsatte sig 1897 hans krigspolitik men fick som konseljpresident och utrikesminister sept. 1897— april 1899 likvidera följderna av kriget med Turkiet. Efter att nov. 1901—nov. 1902 åter ha varit regeringschef var Z. 1906 —09 överkommissarie för Kreta och blev 1913 dir. för nationalbanken. Under för Grekland (se d. o., sp. 1037) mycket kritiska tider var han okt.—nov. 1915, juni—sept. 1916 och maj—juni 1917 ånyo konseljpresident. Efter Pangalos’ diktatur var han 1926—28 chef för tre koalitionsregeringar och valdes dec. 1929 till Greklands president. A. A-t. Zaire [zafro], port, namn på Kongo. Zaitun, stad, se T s ü a n - c h o u. Zakavka'zskaja [za-] s o t s i a 1 i s t i't j e-skaja f ede r a ti'vn a j a resp u'b lika, se Transkaukasien 2. ZakazFk, Zagazig, S a g a s i g, S a k a-s i k, stad i Egypten, 70 km n. n. ö. om Kairo, i ö. delen av Nildeltat; 52,839 inv. (1927). Z. har snabbt uppblomstrat som en centralpunkt för Egyptens bomulls- och spannmålshandel; stora bomullsfabriker. Zakopane [zakåpa'ne], stad i po. vojevod-skapet Kraköw, vid n. foten av Höga Tatra, omkr. 890 m ö. h.; 17,703 inv. (1931). Z. är en av Karpaternas mest besökta kurorter och vintersportplatser (40,000—60,000 besökande årl.) samt utgångspunkt för turistrouterna till Höga Tatra. I trakten idkas träsnideri o. a. hemslöjd. Zakrevskij [zakrjä'fski], Arsenij Andre-jevitj, greve, rysk general (1786—1865). Deltog i krigen mot Napoleon och i Finland 1808 —09 och var 1823—31 generalguvernör i Finland. Flera åtgärder av Z. voro allvarliga ingrepp i landets konstitutionella ställning, bl. a. hans förbigående av inhemska myndigheter vid utverkande av kejserlig stadfästelse på förordningar. Med bibehållande av sitt ämbete i Finland blev Z. 1826 led. av dirigerande senaten och 1828 minister för inrikes ärenden i Ryssland, entledigades 1831 från alla sina ämbeten men var 1848—59 krigs-