- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 20. Wallmark - Öändan /
1137-1138

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Zakrevskij, Arsenij Andrejevitj - Zakynthos - Zala - Zaleski, August - Zaleski, Bohdan - Załuski, Józef Jedrzej - Zama - Zamachschari, Abu-l-Qasim bin Omar - Zambesi, Zambezi - Zambo - Zamboanga - Zambonistapel - Zamenhof, Ludvig - Zamia - Zamiaceae - Zamites - Zamojski - Zamora - Zamora, Alcalá - Zamora, Antonio de - Zamorafallet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1137

Zakynthos—Zamorafallet

1138

generalguvernör i Moskva. Z. blev 1830
finländsk greve. H. E. P.

Zakynthos [nygrek, uttal za’kinpås], se
Joniska öarna.

Zala [za’la], komitat i s. v. Ungern, v. om
sjön Balaton; 4,806 kvkm, 365,266 inv.
(1930); huvudstad: Zalaegerszeg (13,072 inv.).

Zale’ski, August, polsk diplomat (f.
1883). Efter att bl. a. ha varit polsk
minister i Aten och vid påvestolen var Z.
utrikesminister efter Pilsudskis statskupp hösten
1926 till nov. 1932.

Zale’ski, B o h d a n, polsk skald
(1802—-86). Var född i Ukraina, deltog i 1830 års
polska resning och förde därefter ett
kringflackande liv i landsflykt. Z. var en av de
främsta representanterna för den s. k.
ukrainska skaldeskolan och tolkade i välljudande
vers sin kärlek och längtan till Ukraina, vars
natur och folkliv han skildrade i färgrika
bilder. Valda dikter (»Wybör poezyj») utg.
bl. a. 1909. — Po. monogr. av J. Tretiak (3
dir, 1911—14). A. A-t.

Zaluski [zalo’ski], J ö z e f J q d r z e j, polsk
biskop, mecenat och författare (1702—74).
Slöt sig 1733 till Stanislaus Leszczynski, var
1734—37 dennes sändebud hos påven,
vistades fyra år i Lothringen och blev 1758 biskop
i Kiev. Varm patriot och ryssfiende, var han
1767—73 i rysk fångenskap. Han skapade i
Warszawa ett stort bibliotek, vilket han
testamenterade till nationalegendom. Det fördes
1795 på Katarina II:s befallning till
Petersburg; en stor del gick förlorad på vägen, men
över 262,000 bd och 25,000 gravyrer kommo
fram; enl. bestämmelse i Rigafreden 1921
återfördes större delen av samlingen till
Warszawa. Z. skrev lärda verk, bibliografier,
skådespel, dikter m. m. A. A-t.

Zama, ort på Kartagos område, efter
vilken den avgörande striden mellan Hannibal
och romarna 202 f. Kr. brukar benämnas.
Slagfältets läge är omtvistat.

Zamachscharl, Abu-l-Qäsim bin Om ar,
arabisk filolog och teolog (1074—1143), av
persisk börd. Som teolog tillhörde Z. den
mutazilitiska riktningen (se Islam, sp. 768).
Bland hans skrifter märkas »el-kassäf min
haqä’iq et-tanzil» (Avslöjaren av
uppenbarelsens sanningar), berömd korankommentar
(utg. i 2 bd 1856), »el-mufassal», en klassisk
arabisk grammatik (utg. av J. P. Broch; 2:a
uppl. 1879) och »muqaddimat el-’adab»
(Pro-legomena till den sköna litteraturen), ett på
persiska avfattat arabiskt lexikon (utg. av
J. G. Wetzstein i 2 bd 1844). H. S. N.*

Zambe’si, Z a m b e’z i, andra skrivformer
för Sambesi (se d. o.).

Za’mbo, se Sambo.

Zamboa’nga, största staden på Mindanao,
Filippinerna, på öns västligaste halvö; 47,307
inv. (1930). Viktig hamnstad med stor export
av copra och manilahampa.

Zambonistapel [tsambå’ni-], i analogi med
Voltas stapel (jfr Galvaniska element,
sp. 348) uppbyggd stapel av flera tusen
pappersblad, alla på ömse sidor belagda med
tunna, sinsemellan olika metallfolier, t. ex. en
zink-tennlegering på ena, en kopparlegering
på andra sidan. På grund av att papperet
är något hygroskopiskt, uppkommer lätt en
spänning på flera hundra volt
(»kontakt

elektricitet», se Elektricitet, sp. 560)
mellan z:s ändpunkter. Z. brukas för
uppladdning av elektroskop och för
elektrosta-tiska försök. J. T.

Za’menhof [-håf], ty. Samenhof, Ludvig
Lazarus, polsk-judisk ögonläkare och
språkman (1859—1917), upphovsman till
esperanto, som framlades för offentligheten
1887 (se Esperanto, sp. 1047).

Za’mia, bot., se Cycadales och bild vid
art. C i 1 i e r.

Zamiäceae, bot., se Cycadales.

Zamltes, fossila blad av cykadofyter,
särskilt vanliga inom jurasystemet. Bladen äro
parbladiga med jämnbreda el. lansettlika,
flernerviga småblad, som äro fästa med
avrundad bas på bladspindelns övre sida. De
torde åtm. i allm. höra till gruppen
Bennetti-tales (se d. o.). Th. H-e.

Zamojski [zamå’jski], se Zamoyski.

Zamora [pamå’ra], stad i landskapet Leon,
n. v. Spanien, på högra stranden av Duero;
20,681 inv. (1930); huvudstad i prov. Z. (10,615
kvkm, 280,148 inv.); biskopssäte. Omges av
gamla befästningar och har en märklig
katedral från 1100-talet. Under den tidigare
medeltiden var Z. en strategiskt viktig plats,
omstridd av kristna och morer.

Zamora [pamå’ra], A 1 c a 1 ä, spansk
statsman (f. 1866), urspr. advokat. Blev 1900
deputerad och slöt sig till Romanones’ liberala
parti, var under Primo de Rivera en av
oppositionens ledare och
övergick i början av
1930 till
republikanerna. Häktad för
delaktighet i revolten
i dec. s. å., dömdes Z.
mars 1931 till
fängelse men blev efter
monarkiens fall 15 april
s. å. chef för en
provisorisk regering. Han
avgick okt. s. å. på en
konflikt med
konstituerande nationalförsamlingens radikala

majoritet om de religiösa ordnarna. Dec. s. å.
valdes Z. till Spaniens president. A. A-t.

Zamora [pamå’ra], Antonio de, spansk
författare (f. mot slutet av 1600-talet, d.
omkr. 1740), en epigon till Calderon, Tirso
och Alarcön. Z:s bästa skådespel var farsen
»El hechizado por fuerza», som ännu på
1900-talet gått över spansk scen. Se Rivadeneira,
bd 49. K. A. IT.

Zamorafallet [samä’-]. Svenska ångfartyget
»Zamora» med till Sverige destinerad last av
bl. a. koppar uppbringades i april 1915 såsom
kontrabandsförande av brittiska
sjöstridskrafter. Innan prisdomstolens dom fallit,
rekvirerades kopparlasten med domstolens
medgivande, som stöddes på en order in council
(se d. o.), av de brittiska myndigheterna (jfr
Angarierätt). Lastägarna appellerade
till överrätten (Privy council), som upphävde
prisdomstolens beslut på den grund, att
utövande av rekvisitionsrätt mot neutral
egendom förutsatte tvingande militär
nödvändighet, som i detta fall icke visats föreligga.
Särskilt betydelsefullt var, att överdomstolen
hävdade, att brittisk prisdomstol icke har att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Aug 5 17:18:59 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdt/0727.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free