Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1141
Zankle—Zara
1142
of the ghetto» (1892), »Ghetto tragedies»
(1893), »Dreamers of the ghetto» (1898),
»Ghetto comedies»
(1907), alla i sv. övers.,
o. a. Z. studerade
särskilt det rysk-polska
judekvarteret i
London och dess invånare,
som han skildrar med
fint förstående och
humor. Han skrev
även dramer. Z. var
sionist (president för
International jewish
territorial
organiza-tion) och pacifist
(vicepresident i The lea-
gue of world friendship). — Se J. Mortensen,
»Människor och böcker» (1917), och S. Tunold
i Edda 1934. S. B. L.
Za’nkle, se M e s s i n a.
Zankov [tsa’nkåf], D., se T san k o v, D.
Zanni [dza’ni], se Commedia dell’ arte,
sp. 1278.
ZannicheTlia, H å r s ä r v, S ä r v, släkte av
fam. nateväxter, med nedsänkta, jämnbreda,
borstlika blad, enkönade blommor och smalt
halvmånlika nötter. 1 Sverige finnas tre i salt
el. bräckt, sällan i sött vatten växande arter,
ofta sammanförda under Z. palustris. G. M-e.
Zante [dza’n-], it. namnet på Zakynthos (se
J o n i s k a ö a r n a).
Zantede’schia, bot., se Aracéer och Miss ne.
Zanzibar, se S a n s i b a r.
Za’padniki, ry., västerlänningar (se d. o.).
Zapodlnae, zool., se Springråttor.
Zapolska [zapåTska], Gabryela, polsk
författarinna (1860—1921), skådespelerska, från
1880 vid polska scener, 1890—95 hos Antoine
i Paris. Hon väckte uppseende med
naturalistiska noveller och romaner och chockerade
genom sin djärva behandling av erotiska
problem. Hon vann stora framgångar med
effektfulla skådespel. Sami. skr. 1922—24. A. A-t.
Zåpolya [zä’påja] el. ofta på ung. S z a p
o-1 y a i [sa’påjai], ungersk adelssläkt,
härstammande från byn Zapolya i Kroatien. —
1st-vän (Stefan; d. 1499) kämpade vid
Mattias’ sida mot österrikarna och blev
ståthållare i det erövrade Österrike. Han var
Ungerns rikaste magnat, besegrade efter Mattias’
död (1490) hans morganatiske son Johannes
Corvinus och genomdrev jagiellonen Vladislav
II :s val till ungersk konung. — Jänos
(Johan; 1487—1540) blev 1526 konung av
Ungern. Hans regeringstid förflöt under
fejder med habsburgaren Ferdinand I (se d. o.,
sp. 244, och Ungern, sp. 1073). Hans ende
son, Johan Sigismund (1540—71), kröntes
till ungersk konung, regerade aldrig men
blev under turkarnas beskydd Siebenbürgens
furste. B. L-r.
Zaponlack [sapå’n-], lösning av celluloid (se
d. o.) i ett flyktigt organiskt lösningsmedel.
Jfr Ce 11 u losa 1 acke r.
Zaporoger [ på rå’-] (ry. zaporogi), se
Kosacker, sp. 1262—63.
Zaporozjie [zaparå^jä], sedan 1922 off.
namn på staden Aleksandrovsk (se
d. o.) i Ukraina.
Zapotèker, mexikansk indianstam i staten
Oa..aca, ung. 270,000 pers. I förspansk tid
Domkyrkan i Zara.
voro z. och deras närbesläktade grannar
mix-tekerna de folk, som kulturellt nådde högst
näst nahua och maya (se dessa ord). Mäktiga
ruiner vittna om z:s forna storhet, t. ex.
Mitla och Monte Alban. Z. äro ännu föga
uppblandade och tala i stor utsträckning sitt
eget språk. Benito Juärez (se d. o.) var ren
zapotek. S. L-é
Zar, äldre transkribering för tsar.
Zar, Jan de, se S c h a r d t. J. G. von der.
Zara [tsaTa], kroat. Zadar, stad i n. v.
Dal-matien, vid Adriatiska havet, tillhör med
närmaste omgivning Italien och omges h. o. h.
av jugoslaviskt territorium; 18,614 inv. (1931;
som kommun), till största delen
italiensktalande; ärkebiskopssäte. Z. med område
bildar jämte Lågosta och småöar ital. prov. Z.
(110 kvkm, 20,324 inv.). Gamla staden, på en
udde mellan Zarakanalen och hamnen,
bevarar ännu delvis sina murar; kvarstående
stadsportar äro bl. a. Porta Marina och Porta
Terraferma. Bland de många kyrkorna
märkas domkyrkan (Sant’ Anastasia; nuv.
byggnad en romansk basilika från 1200-talets
början), San Donato (en bysantinsk kupolkyrka
från 900-talet; nu arkeologiskt museum), San
Francesco (1200-talet), San Grisogono (urspr.
från 400-talet) och Santa Maria (nämnd på
900-talet). Hamnen har regelbunden
förbindelse med bl. a. Fiume, Trieste, Venezia och
Ancona men har numera ringa handel till
följd av Z:s avskiljande från sitt uppland.
Flyghamn; tillv. av körsbärslikör
(maraschi-no), betydande fiske. S. F.
Z:s anläggning tillskrives liburnerna.
Staden tillhörde östromerska riket till slutet av
900-talet och var därefter ett tvistefrö mellan
Venezia, Ungern och Kroatien. Z. kom 1409
under Venezia, 1797 till Österrike (innehades
1806—13 av fransmännen) och blev
Dalma-tiens huvudstad. Vid världskrigets slut gjorde
både Italien och Jugoslavien anspråk på Z.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
