Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Zara - Zaragoza - Zárate, A. - Zarathustra, Zoroaster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1143
Zaragoza—Zarathustra
1144
Nuestra Senora del Pilar i Zaragoza.
som nov. 1919 besattes av italienare; genom
Rapallofördraget nov. 1920 tillföll Z. med
närmaste område Italien. A. A-t.
Zaragoza [paragå’pa], stad i Aragonien, n.
ö. Spanien, vid Ebro, strax ovan
mynningarna av dess bifloder Iluerva och Gållego;
173,987 inv. (1931; som kommun). Z. är
Ara-goniens gamla huvudstad, ärkebiskopssäte
samt huvudstad i prov. Z. (17,424 kvkm,
535,816 inv.). Gamla staden har trånga,
mörka gator och många, nu ofta förfallna
adels-palats (solares). Här ligga Z:s båda
katedraler, den gotiska La Seo, uppförd 1119—1520,
och renässanskyrkan Nuestra Senora (el.
Vir-gen) del Pilar, påbörjad 1681 och i huvudsak
avslutad på 1800-talet. Andra märkliga
byggnader äro börsen (La Lonja, fullbordad i tidig
renässansstil 1551, restaur. 1916), kyrkan San
Pablo (1200-talet), domstolsbyggnaden
(Au-diencia, 1500-talet), klostret Santa Engracia
(1400—1500-talet, restaur. på 1890-talet) samt
Castillo de la Aljaferfa (urspr. ett moriskt
palats, sedermera de aragonska konungarnas
residens, nu kasern). Bland broarna över Ebro
märkes främst Puente de Piedra (1400-talet).
I Z. finnas univ. (gr. 1474, med 3 fakulteter
och omkr. 1,000 stud.), veterinärinstitut,
museum (arkeol., hist. och konstsamlingar),
ve-tenskapsakad., konstakad., rundradiostation
m. m. Z. är Aragoniens förnämsta
handelscent-rum och en viktig järnvägsknut. Industrien
omfattar sockerbruk, chokladfabriker,
kvarnar, konservfabriker, oljeraffinaderier,
garve-rier, gjuterier, mekaniska verkstäder,
glasbruk m. m. S. F.
Z., som urspr. torde ha grundats av
keltibe-riska stammar, blev 27 f. Kr. romersk
koloni. Under folkvandringstiden besattes
staden i tur och ordning av vandaler, sveber och
västgöter. Morerna intogo Z. 715, och 1118
erövrades staden av Aragonien. Under några
årh. framåt var Z. sedan Aragoniens
förnämsta stad, men efter föreningen mellan
Aragonien och Kastilien minskades dess betydelse
snabbt. Z. försvarades 1808 med stor tapperhet
av general Palafox mot fransmännen men
in
togs 20 febr. 1809 av marskalk
Lannes. Tredjedelen av staden
låg då i ruiner, och bl. a. hade
Aragoniens oersättliga arkiv
gått upp i lågor. B. E-r.
Zårate [pa’ratä], A., se G i 1
y Zårate.
Zarathu’stra, Z o r o a’s t e r,
persisk religionsstiftare. Som
Z:s hemland anger den
persiska traditionen Västiran,
platsen för hans verksamhet
förlägges än till Persien, än
till Baktrien. Sannolikt har
han verkat i de östligaste
delarna av det iranska området
och trol. levat under
600-talet f. Kr., möjligen tidigare.
Hans personlighet och
åskådning möta i Gäthäsångerna (se
Avesta, sp. 591), där Z. själv
uppträder som talande. Z.
reformerade den gamla persiska
naturreligionen i monoteistisk
riktning. Himmelsguden Ahura
Mazda, Allvise Herren, blev
för honom den ende guden, de
naturgudomlig-heter, som dyrkats vid hans sida, endast
krafter el. väsen i hans tjänst. Genom en särskild
profetisk uppenbarelse har Z. mottagit
uppdraget att förkunna och genomföra Ahura
Mazdas goda vilja i världen. Kons själ trädde
fram för den Allvise och förde klagan mot
människorna, som slakta boskapen till offer åt
onda andar och icke ge dén skydd och vård. Z.
fick uppdraget att taga sig an dess sak. Han
råkade i strid med sina närmaste, led
förföljelse och rönte bittert motstånd, tills han
slutligen fann en beskyddare i konung
Vis-taspa, vars minister blev hans anhängare och
vän. Enl. Z:s lära består världsförloppet i
en kamp mellan den goda makten, som
representeras av Ahura Mazda och hans
tjänare, och den onda, förkroppsligad i Angra
Mainyu och hans demoner. Nyttiga djur,
framför allt kon, hunden och tuppen, och
nyttiga växter äro den gode gudens skapelse och
stå i hans tjänst; rovdjur och alla
skadliga kryp äro skapade av den onde. Genom
att fullgöra sina familjeplikter, genom
arbetsamhet och flit särskilt i vården om
boskapen och genom att troget efterkomma lagens
alla föreskrifter om renhet och aktsamhet i
levernet träder människan på Ahura Mazdas
sida och främjar hans rikes framgång. Ahura
Mazdas makt skall till sist vinna segern,
sedan jorden genom en slutlig dom renats från
allt ont och förnyats till ett lycksaligt
hemvist för hans fromma tjänare. Z:s anhängare
ha sannolikt länge utgjort en täml. obemärkt
sekt. I den mån den vunnit vidare
utbredning inom Persien, har den zarathustriska
religionen, vanl. kallad mazdeismen el.
parsis-men (se d. o.), delvis återgått till den tidigare
naturreligionens ståndpunkt. Nationalreligion
och gemensam bekännelse för hela Persien
blev den först under sasaniderna på 200-talet
e. Kr. — Jfr E s k a t o 1 o g i, sp. 1023 f. —
Litt.: E. Lehmann, »Z.» (2 bd, 1899—1902); H.
Lommel, »Die Religion Zarathustras» (1930);
E. Benveniste, »The persian religion» (1929).
T. A-æ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
