Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Zeisska stiftelsen - Zeist - Zeitblom, Bartolomeus - Zeitz - Zekin, Sekin - Zelaya - Zeleński, Tadeusz (Boy) - Zeligowski, Lucjan - Zelkowa - Zell, Zell am See - Zellbell, Ferdinand - Zeller, Eduard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1151
Zeist—Zeller, E.
1152
Zeissverken i Jena. Flygfotografi Junkers Luftbild.
dag. Stiftelsens skötsel och de flesta interna
frågor i fabrikerna kontrolleras (sedan 1896)
i huvudsak av arbetarna själva genom utskott
och deputerade. Arbetare och tjänstemän
få varje år del av stiftelsens nettoförtjänst,
fördelad efter vissa principer, och de åtnjuta
sedan gammalt 1—3 veckors semester. Z. har
i mycket varit en föregångare beträffande
ekonomiska inrättningar för arbetarna, med
sjukkassor, pensionskassor, försäkringar,
kassa för byggnadslån mot låg ränta m. m. En
arbetslöshetsförsäkring infördes av Abbe för
att även stödja arbetare, som avgått el. (utan
eget förvållande) avskedats. Beträffande
hygien i fabrikslokaler och bostäder, arbetarnas
utbildning och rekreationer m. m. nedlade
Abbe stor omsorg. — Stiftelsen har åt univ.
i Jena bekostat flera institutioner och
nybyggnader (bl. a. för fysik, kemi, teknisk
fysik, teknisk kemi, mineralogi, hygien,
botanik, zoologi, anatomi) och utrustat dem med
behövliga vetenskapliga instrument. J. T.
Zeist [zélst], kommun i nederl. prov.
Ut-recht, 8 km ö. om staden Utrecht; 19,809 inv.
(1931). Porslins- och metallindustri. Z. är
sedan 1700-talets mitt ett centrum för
Nederländernas herrnhutare.
Zeitblom [tsaPtblåm], Bartolomeus,
tysk målare (f. före 1470, d. efter 1516). Från
Z. härrör ett altarverk, på vars flyglar han
målat S:t Nikolaus och S:t Franciscus samt
»Kristus på Oljeberget» (utanpå) och (såsom
predella) »Frälsaren» mellan två helgon (1488;
i Stuttgarts fornsamling). Av övriga arbeten
märkes en bildcykel på dubbla flygelpar på
ett berömt altarverk i Blaubeuren. Liknande
verk av honom finnas i Sigmaringen,
München, Karlsruhe och Stuttgart. (E. L-k.)
Zeitz [tsaits], stad i preuss. prov. Sachsen,
40 km s. s. ö. om Halle, vid Weisse Elster;
35,603 inv. (1933). Järnvägsknut; tillv. av
möbler, pianon, maskiner m. m. — Z. var 1657
—1718 residens för hertigarna av Sachsen-Z.
(en sidolinje av sachsiska kurfurstehuset) och
blev 1815 preussiskt.
Zekln, Sek In (it. zecchi’no), urspr.
vene-zianskt guldmynt (dukat), som först
präglades omkr. 1280 (se Dukat, sp. 86). I Tos-
cana präglades s. k. zecchino
gigliato (»liljezekin») — 8,66
kr. Z. var ett i hela Orienten
under århundraden känt
betalningsmedel, tills den
holländska dukaten där trädde i
dess ställe. Sedan Venezia
kommit under Österrike,
fortsatte sistnämnda rike till 1822
att prägla z. som handelsmynt,
alltjämt utan årtal i prägeln.
Även vissa turkiska och
egyptiska guldmynt kallades z.
Zelaya [säla’ja], se M o
s-quitokusten.
Zelenski [$ele’njski], T
a-d e u s z, pseud. B o y, polsk
författare (f. 1874). Har med
stor stilistisk talang och
otrolig produktivitet översatt ett
hundratal franska verk,
skrivit litteraturhistoriska
arbeten, essäer, teaterkritik,
dikter etc. A. A-t.
Zeligowski [^eligåTski], L u c j a n, polsk
general (f. 1865). Stred i världskriget som
rysk överste och slog sig efter
bolsjevikrevo-lutionen fram från Kaukasus till Polen. Z.
deltog i rysk-polska kriget 1920. Med
Pil-sudskis goda minne besatte han okt. 1920
Vilna (se V i 1 n a f r å g a n), vilket regeringen
officiellt ogillade. 1925—26 var han
krigsminister. A. A-t.
Zelköwa, trädsläkte av fam. almväxter
med stenfrukt (liksom Celtis). Veden av Z.
acuminata, keaki (i Japans bergstrakter),
är ett högt värderat träslag.
Zell [tsäl], Z. a m S e e, stad i s. v.
Salzburg, Österrike, vid Zeller See (750 m ö. h.)
i Pinzgau; 2,132 inv. (1923). Turistcentrum,
luftkurort och vintersportplats.
Zellbell, Ferdinand, musiker (1719—
80), elev av J. H. Roman och Telemann i
Hamburg; Z. vistades på 1740-talet vid ryska
hovet, fick titeln konsertmästare 1750 och
blev 1765 organist i Storkyrkan. På
1760-talet var han konsertledare, och då tanken på
en musikalisk akad. framkom, var han även
bestämd som dennas ledare; men blott åren
1771—74 skötte han befattningen som dir. för
läroverket. Z. skrev 1774 musiken till
Gyllenborgs operabalett »Sveas högtid». T. N.
Zeller [tsä’lor], Eduard, tysk filosof (1814
—1908), prof, i Heidelberg 1862, i Berlin 1872.
Z. var urspr. hegelian
men fann snart en
återgång till Kants
problemställningar
nödvändig. Mest
betydande är Z. som
filosofihistoriker. »Die
Philosophie der
Grie-chen» (3 bd, 1844—52;
5:e uppl., i 6 bd, 1879
—1909) är ett
klassiskt arbete,
epokgörande för
uppfattningen av den antika
filosofien. Även till
den moderna filosofiens historia bidrog Z.
genom »Geschichte der deutschen Philosophie
seit Leibniz» (1873; 2:a uppl. 1875). G. O-a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
