Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Zekin, Sekin - Zeller, Karl - Zellman, Tollie - Zeloso - Zelot - Zelotisk - Zelow el. Selow, Peter van - Zelowskosacker - Zelter, Karl Friedrich - Žemaitija - Zemgale - Zemgals (Semgals), Gustavs - Zemlinsky, Alexander von - Zemplén - Zemstvo - Zemun - Zemzem - Zen - Zenanamission - Zend - Zend-Avesta - Zengg - Zenit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1153
Zeller, K.—Zenit
1154
Veneziansk zekin.
Zeller [tsäTer], Karl, österrikisk
tonsättare (1842—98), statssekreterare i Wien, mest
känd genom operetter i folklig stil, ss. »Der
Vagabund» (»Landsvägsriddarne») och »Der
Vogelhändler» (1891; »Fågelhandlaren», 1893),
den senare särskilt omtyckt och i Stockholm
framförd även på senare år. H. G-t.
Zellman, T o 1 1 i e, skådespelerska (f. 1887
31/8). Z. var 1907—09 anställd vid olika
sällskap i landsorten, 1910—13 och 1915—17 vid
Folkteatern, 1913—15, 1919—24 och 1925—26
vid Vasateatern, 1918
—19 och 1924—25 vid
Intima
(Komedi-)tea-tern och 1926—31 vid
Oscarsteatern samt
har sedan 1931 med
vissa uppehåll varit
fäst vid Vasateatern.
Hon har också med
stor framgång
gästspelat i Oslo och
Helsingfors samt i
svenska landsorten. Z.
är en skådespelerska
med äkta humor,
ly
sande komisk fantasi, levande
gestaltnings-förmåga och lika originell som slående
naturlig replikbehandling. Bland hennes roller
märkas mrs Candour och lady Sneerwell i
»Skvallerskolan», Jordemodern i
»Kronbruden», Liza i »Pygmalion», Marthe i
»Kungen», Suzanne i »De nya herrarna», Jenny i
»33,333», Dulcie i »Mollusken» och furstinnan
i »Högre skolan». G. K-g.
Zeloso [dzelå’så], it., mus., ivrigt, eldigt. —
C o n z e 1 o [kån dzäTå], med iver.
Zelöt (grek, zelotés), ivrare, (religiös)
fanatiker. — Zeloter (aram. kannain) kallas
ett judiskt parti, som, utgånget från fariséerna,
hissade det heliga krigets fana mot romarna
år 6 e. Kr. under ledning av Judas Galiléern
(se d. o.). Zeloterna spelade en stor roll under
det judiska kriget 66—70 och terroriserade
Jerusalem under den långa belägringen. En
bland Jesu lärjungar, Simon Kananeus eller
Ivraren, torde ha tillhört detta parti, som
är känt genom Josefos’ historia om det
judiska kriget. A. Fr.
Zelötisk (se Zelot), blint religiöst
nitälskande, fanatisk i trossaker. — Subst.: Z e 1
o-t i’s m.
Ze’Iow el. S e 1 o w, Peter van, holländsk
stilgjutare och boktryckare (d. 1648 el. 1649).
Inkallades 1618 till Sverige för att gjuta
ryska typer och blev 1625 rysk boktryckare
i Stockholm, där han verkade till sin död.
Av hans tryckalster äro omkr. fyrtio kända,
bland vilka märkes en rysk katekes 1628.
Som stilgjutare hade han en viss betydelse
och levererade typförrådet till flera lands-
ortstryckerier, ss. i Strängnäs, Västerås och
Åbo. — Monogr. av G. Rudbeck i »Bok- och
bibliotekshistoriska studier tillägnade Isak
Collijn» (1925). C. Bjm.
Zelowskosacker [sé’låvs-], se Kosacker,
sp. 1265.
Zelter [tsä’ltor], Karl Friedrich, tysk
musiker (1758—1832), blev 1800 körledare vid
Singakademie i Berlin. Z. grundade där 1808
den första Liedertafel, som inledde en
blomst-ringstid för manskörsången. Han blev s. å.
prof, och stiftade 1819 institutet för
kyrkomusik, vars ledare han förblev. Z. blev mest
bekant genom sina i enkel strofform
komponerade solosånger och manskvartetter, varav
några blevo verkliga folkvisor. Z. tonsatte
många dikter av Goethe (se brevväxlingen
mellan denne och Z., 6 bd, 1833—34). Z:s
självbiogr. utkom 1861 (kritisk uppl. 1931).
— ^Biogr. av G. R. Kruse (1915). H. G-t.
Zemaitija føemai’-], lit., Samogitien, se L
i-t a u e n, sp. 9.
Ze’mgale, lett., se S e m g a 11 e n.
Ze’mgals (S
e’m-gals), Gustavs,
lettisk statsman (f. 1871),
urspr. advokat i Riga,
sedan publicist. Var
från april 1917 chef
för Rigas förvaltning,
utom under tyska
ockupationen, och ledde
nov. 1918
proklamerandet av Lettlands
självständighet. 1927
—30 var Z. Lettlands
president och avlade
maj 1929 som sådan
ett officiellt besök i Stockholm. A. A-t.
Zenilinsky [tsämli’nskT], Alexander von,
österrikisk tonsättare och dirigent (f. 1872).
Har varit operadirigent i Wien, operaledare
och rektor för tyska musikakad. i Prag samt
kapellmästare vid Staatsoper i Berlin. Z. är
ansedd lärare och har komponerat
orkester-och körverk, kammarmusik och operor, bl. a.
»Es war einmal» (till H. Drachmanns
sagospel). H. G-t.
Zemplén [zä’mplén], komitat i n. ö. Ungern,
vid Theiss, Bodrog och tjeckoslovakiska
gränsen; 1,766 kvkm. 146,318 inv. (1931);
huvudstad: Sätoraljafijhely.
Zemstvo [zjä’mstva], ry., landsting.
Zemun [ze’mon|, magyar. Zimony, ty.
Sem-lin, stad i Jugoslavien, n. v. om Belgrad, på
Donaus högra strand, ovanför Savas
mynning; 28,074 inv. (1931). Läder- och
textilindustri; järnvägsbro till Belgrad. Under
världskriget besköto österrikarna upprepade
gånger Belgrad från Z.
Ze’mzem, se M e c k a.
Zen [zen], jap., se K i n e s i s k k o n s t, sp.
749; jfr Japan, sp. 989.
Zenänamission (av pers, zanäna, den
särskilda våningen för kvinnorna, »harem», i
muhammedanska hus i Indien), kristen
missionsverksamhet bland infödda indiska kvinnor.
Zend, se Avestiska.
Zend-Ave’sta, se Avesta.
Zengg [tsäi)k], se Senj.
Zènit (sp. cenit), astron., den punkt på
XX. 37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
