Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1167
Zeuxis—Ziegenbalg
1168
mängd lärda sällskap och fungerade från 1878
som sekr. i Videnskabernes selskab. T. B.
Zéu’xis, forngrekisk målare, f. i Herakleia
i Syditalien, verkade under förra delen av
400-talet f. Kr. Han var en medtävlare till
Parrhasios (se d. o.). Ett dussin bilder eller
mer äro kända genom den antika
litteraturen. M. Pn N-n.
Zeven [tsè’fan], stad i preuss. prov.
Hannover, 39 km n. ö. om Bremen; 2.546 inv. (1925).
Z. är bekant genom det fördrag, som
hertigen av Cumberland där ingick med
fransmännen 8 sept. 1757 (se Cumberland, W.
A., sp. 209).
Zevio [tse’viå], se Altichiero da Zevio.
Zevio [tse’viå], Stefano da, italiensk
målare (1375—1450), verksam i Verona, stod
först under Altichieros inflytande men tog
senare starka intryck av Gentile da Fabrianos
konst. En mjuk linjemusik och en
andakts-full lyrisk stämning utmärka hans madonnor
och altarmålningar, bland vilka märkas
»Madonnan med nejlikan» (Galleria Colonna i
Rom), »Kungarnas tillbedjan» (1435; Milano)
och »Madonnan i rosengården» (Museo civico,
Verona). H. C-l.
Zgierz [zgjäj], stad i po. vojevodskapet
Lödz, 10 km n. om staden Lödz; 26,616 inv.
(1931). Z. är en av Polens förnämsta
bomullsindustristäder.
Zibe’t, Christoffer Bogislaus, frih.,
ämbetsman (1740—1809). Blev 1761 kanslist
vid Inrikes-civilexpeditionen och följ, år
hand-sekr. hos kronprins Gustav, vars förtroende
han i hög grad åtnjöt. 1777 blev Z. adlad och
utnämndes till regeringsråd i Pommern men
kvarstannade i Stockholm. 1792 blev han
statssekr. vid Utrikesexpeditionen men
avlägsnades 1793 av Reuterholm, och då han
vägrade att tillträda sin tjänst i Pommern, blev
han avsatt. 1799 återinsattes Z. av Gustav
IV Adolf i sina ämbeten och blev 1801
hovkansler, 1805 frih. Z. var en dugande
ämbetsman men också ett lydigt redskap åt den
gustavianska absolutismen; han avlägsnades
efter 1809 års revolution omedelbart från
sina ämbeten. Z. hade även vittra
intressen och utgav det komiska eposet
»Kurria-den» i Sv. Magazinet 1766. 1790 blev Z. led.
av Sv. akad. Hans »Vitterhetsarbeten»
ut-gåvos 1852 av P. Hanselli. B. E-r.
Zibethyena, dets. som sibethyena (se d. o.).
Zibetkattor, dets. som sibetkattor (se d. o.).
Zibetolja, dets. som sibet (se d. o.).
Zibetråtta, dets. som bisamråtta (se d. o.).
Zichy [zi’tfi] av Z i c h och V äsonkeö,
förnäm ungersk adelssläkt, omnämnd redan
1260. Av Ferdinand III erhöll I stvän
(Stefan; d. 1693) grevetitel. Bland det stora antal
av familjen Z:s medl., som spelat en
betydande roll i Ungern, må nämnas följ.
1. Eugen (J e n ö), politiker och
forskningsresande (1837—1906). Företog flera
expeditioner till Kaukasus, Mongoliet och Kina
(1892—98) för att utröna ungrarnas urhem,
utgav »Voyages au Caucase et en Asie
Central» (2 bd, 1897) och »Dritte asiatische
Forschungsreise des Grafen Z.» (6 bd, 1900—■
05) samt grundade av sina samligar ett
museum, som han skänkte staden Budapest.
2. G é z a, musiker (1849—1924). Miste vid
14 års ålder genom olyckshändelse högra
handen men blev trots detta pianovirtuos,
med vänster hand. 1891—94 var han
överintendent för ungerska statsteatrarna och
senare president i ungerska musikaliska akad.
Komponerade flera operor. Hans memoarer
utkommo även på ty. 1920.
3. Johan (Jänos), politiker (f. 1868),
led. av riksdagen sedan 1894. 1910—13 och
1918 var han kultusminister och har sedan
1919 utvecklat livlig politisk verksamhet som
ledare av de katolska legitimisterna. B. L-r.
Zickerman, Emma Carolina Helena
(Lill i), textilkonstnärinna (f. 1858 29/5), hade
broderiaffär i Skövde 1887—97, tog initiativ
till Föreningen för svensk hemslöjd och
förestod dess verksamhet 1899—1914. Hon har
kraftigt verkat för kännedomen om och en
rätt uppskattning av svensk textil
allmogeslöjd, i synnerhet genom en 1910—32
pågående inventering av sådan från rikets olika
delar, vilken resulterat i ett planschverk av
omkr. 23,000 förstorade och delvis även
färglagda fotografier, som förvaras på Nordiska
museet. Hon har författat »Den svenska
hemslöjdens ortskaraktärer» (i
Hemslöjdskommit-téns betänkande 1917) jämte andra skrifter i
ämnet. E. v. W.
Ziebland [tsPblant], Georg Friedrich,
tysk arkitekt (1800—73). Efter studier i
Italien 1827 ff. dekorerade Z. konung Ludvig I:s
Villa Malta på Monte Pincio i Rom.
Återkommen till München, byggde han på
konungens uppdrag den praktfulla S:t Bonifatius’
basilika (1835—50, sammanbyggd med ett
kloster). Vidare byggde han
konstutställnings-byggnaden (nu museum för modern konst)
mittemot Glyptoteket, utförd i antik stil
(färdig 1845).
Ziegenbalg [tsPgonbalk], Bartholomäus,
tysk missionär (1683—1719), studerade i
Hal-le och begav sig jämte H. Plütschau som
»kunglig dansk missionär» till kolonien
Tran-kebar. Z. lärde sig
ovanligt snart
tamil-språket och började
en flitig
översättar-verksamhet: 1707 var
Luthers lilla katekes
översatt, sedan följde
tolkning av psalmer
och böner samt en
övers, av N. T., som
förelåg i reviderad
form 1715.
översättningen av G. T.
avbröts genom Z:s död.
Han utgav även
ord
bok och grammatik över tamilspråket samt
efterlämnade en värdefull religionshistorisk
undersökning, »Genealogie der malabarischen
Götter» (tr. först 1867). Hans verksamhet
mötte tidtals stora svårigheter, bl. a. på grund
av danske guvernörens fientlighet, men sedan
Z. 1714 vid ett besök i Europa fått fullmakt
som prost och ett särskilt missionskollegiuni
upprättats, fick missionen bättre yttre
arbetsvillkor. En verklig missionsförsamling
grundlädes, och 1718 kunde Z. inviga den ännu i
bruk varande Jerusalemskyrkan. Z. är den
evangeliska missionens banbrytare i Indien
och den egentlige grundläggaren av luterska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
