Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1169
Ziegenhain—Zigenare
1170
missionen i Sydindien (jfr T a m u 1 k y r k a n).
Biogr. av A. Gehring (2 :a uppl. 1907). G. Lbrg.
Ziegenhain [tsPgonhain], stad i preuss. prov.
Hessen-Nassau, 49 km s. s. v. om Kassel, vid
Eders biflod Schwalm; 2,072 inv. (1925).
Gammalt slott, nu tukthus. — Z. tillföll 1495
lantgrevarna av Hessen. Titeln grevinna och
greve till Z. ingick under Ulrika Eleonora
och Fredrik I i svenska kon ungatiteln. Z:s
vapen var delad sköld i svart och guld, med
en silverstjärna i övre, svarta fältet.
Ziegler [tsFgler], C 1 a r a, tysk
skådespelerska (1844—1909). Efter anställningar i
Ulm och Leipzig var hon 1868—74 fäst vid
hovteatern i München samt ägnade sig
därefter till 1904 åt gästspel. Z. var en av sin
tids främsta tragiska skådespelerskor,
utrustad med sällsynt ståtliga, utomordentligt
väl skolade yttre medel och flammande
temperament. Bland hennes roller märkas
An-tigone, lady Macbeth, Ifigenia (Goethe),
Or-leanska jungfrun, Isabella i »Bruden i
Mes-sina», Sappho (Grillparzer) samt Judit
(Ileb-bel). Z. testamenterade sin villa i München
till ett teatermuseum. G. K-g.
Ziegler [tsFgler], Jakob, tysk (bayersk)
humanist (d. 1549), vann ryktbarhet genom
författarskap i geografiska, historiska,
teologiska och matematisk-fysikaliska ämnen.
Under vistelse i Rom på 1520-talet kom han i nära
beröring med en del framstående nordiska
kyrkomän, som samtidigt uppehöllo sig där:
ärkebiskopen i Nidaros Olav Engelbrektssön
och svenskarna Johannes Magnus, Peder
Månsson (Petrus Magni) m. fl. Frukten
härav blev ett par arbeten av Z., som röra
skandinaviska förhållanden: en geografisk
beskrivning av Norden, »Schondia» (tr. 1532), och en
omkr. 1524 (allra senast 1526) författad, i
flera avseenden märklig skildring av Kristian
II :s illgärningar i Sverige och Gustav Vasas
befrielsekrig (tr. senast i »Scriptores rerum
svecicarum», III: 1, 1871). G. C-n.
Ziegler [tsFglor], Jakob Melchio r,
schweizisk kartograf (1801—83). Ledde 1842—73 en
litografisk anstalt i Winterthur, för vilken
han utarbetade ett stort antal kartor, varvid
han tillämpade nya tekniska metoder, särskilt
med avseende på framställningen av
bergsterräng och geologi. O. Sjn.
Ziegler [tsFgler], Theobald, tysk pedagog
och filosof (1846—1918), prof, vid univ. i
Strassburg, behandlade pedagogiska,
filosofiska och sociala frågor. Skr. bl. a.:
»Geschichte der Pädagogik» (1895; 3:euppl. 1909),
»Geschichte der Ethik» (2 bd, 1881—86; 2:a
uppl. 1892), »Allgemeine Pädagogik» (1901;
3:e uppl. 1909). Fr. Sg.
Ziegler und Kliphausen [tsPglor ont [-kli’p-hauzon],-] {+kli’p-
hauzon],+} Heinrich Anselm von, tysk
författare (1653—97), skrev bl. a. den
heroiskt galanta romanen »Die asiatische
Ba-nise» (1688; sv. övers. 1741—47), typisk för
barockens smak. R-n B.
Ziehen [tsFon], Georg Theodor, tysk
psykiatriker och psykolog (f. 1862), prof, i
psykiatri i Jena 1892, i Utrecht 1900, i Halle
1903, i Berlin 1904, bodde 1912—17 som
privatlärd i Wiesbaden och blev 1917 åter prof,
i Halle. Z. är en av de förnämsta
representanterna för associationspsykologien och har
även radikalt utdragit de kunskapsteoretiska
konsekvenserna av detta uppfattningssätt.
Hans huvudarbeten äro »Leitfaden der
physio-logischen Psychologie» (1891; 12:e uppl. 1924),
»Psychiatrie» (1894; 4:e uppl. 1911), »Das
Seelenleben der Jugendlichen» (1923; 3:e uppl.
1927) och »Die Grundlagen der
Charaktero-logie» (1930). V. A-t.
Zielinski [^elFnjski], T a d e u s z, polsk
klassisk filolog (f. 1859), prof, vid univ. i
Petersburg 1887, i Warszawa 1920. Z. har
behandlat mycket olika områden inom klassisk
filologi och grekisk religionsforskning, t. ex.
den grekiska komedien och rytmen i Ciceros
tal. Mest bekant är hans bok »Cicero im
Wandel der Jahrhunderte» (1897; 4:e uppl.
1929). På sv. finnes »Antiken och vi» (1925),
på fr. bl. a. »La religion de la Grèce antique»
(1925) och »Histoire de la civilisation antique»
(1930). M. Pn N-n.
Ziervogel [tsVrfägol], Evald,
numismati-ker (1728—65), halvbrors sonson till J. M. Z.
Blev fil. mag. i Uppsala 1749, vice
bibliotekarie där 1757 och chef för univ:s
myntkabinett, höll från 1752 föreläsningar i
numisma-tik och fick 1758 professors titel. Z.
populariserade myntkunskapen men förde den ej
vetenskapligt framåt. Han skrev bl. a. »Utkast
till offäntliga historiska föreläsningar öfver
svenska myntkundskapen» (1753), »Trettio
historiska afhandlingar öfver svenska mynt och
medailler» (1755) samt »Föreläsningar öfver
Ups. Acad. myntsamling» (1772). (B. H-d.)
Ziervogel [tsT’rfägol], Johan Martin,
läkare (1657—1701), av tysk, till Sverige
inflyttad familj, blev 1679 med. dr i Leiden på
avh. »De scorbuto», återkom 1680 till Sverige,
? blev praktiserande läkare i Stockholm,
livmedikus 1693 och adlades 1698 med namnet
Rothlöben. 1700 följde han Karl XII till
Livland. Z. skrev bl. a. Sveriges första
farma-kopé, »Pharmacopoeia holmiensis
galeno-chy-mica» (1686). R. T-dt.*
Zieten [tsFton], Hans Joachim von,
preussisk general (1699—1786). Han gjorde
sig gällande som kavalleriofficer under första
schlesiska kriget och blev maj 1741 chef för
Zietenhusar
regementet. Under andra
schlesiska kriget
utförde han 20 maj 1745
sin berömda marsch
(Zietenritt) genom
hela den fientliga
hären i Oberschlesien.
Z:s uppträdande
under slagen vid
Rei-chenberg, Prag,
Ko-Ifn, Leuthen,
Hoch-kirch, Liegnitz och
Torgau ådagalade, att
han var en av preus-
siska kavalleriets dugligaste generaler; han
var också nationens hjälte. C. O. N.*
Zigenare, ett från n. Indien (trol. trakterna
av Hindukusch, det s. k. Dardistan)
stammande vandrarfolk, som i grupper spritt sig
över så gott som hela jorden. Z. finnas
sålunda i alla Europas länder, i v. Asien och
Sibirien, i n. och s. Afrika, i Amerika och i
vissa delar av Australien. De leva endast
bland folk, som höjt sig till en viss kultur.
I Europa uppskattar man deras antal till 3/i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
