1177 Zimbabwe—Zimmermann 1178 som red. för Fria Ord. Förryskningspolitiken skildrades av honom i »Ur Finlands nyaste historia» (2 bd, 1900—01). Z. började nu intressera sig för de revolutionära strävandena i Ryssland, av vilka han väntade gagn för Finland, och utgav »Det revolutionära Ryssland» (1902). Han trädde i förbindelse med ryska oppositionen och samarbetade med japanska agenter. Missnöjd med det s. k. passiva motståndet, tog han initiativet till det nov. 1904 konstituerade aktiva motståndspar-tiet och organiserade vapenimport till Finland. Efter storstrejken 1905 återvände Z. till hemlandet och drog sig snart tillbaka från politiken, sysslande med affärsverksamhet, men kände sig observerad och lämnade dec. 1909 Finland. Bosatt i Köpenhamn och Stockholm, utgav han »Revolution och kontrarevolution i Ryssland och Finland» (1912), »Moskoviter och finnar i äldre och nyare tid» (s. å.) och »Korruptionen i Ryssland i rysk belysning» (1913). Den finländska politiken under världskriget följde han som intresserad rådgivare. Sin politiska verksamhet tecknade Z. i »Från ofärdstid och oroliga år» (2 bd, 1919 —20) och »Stämplingar och äventyr» (1922). — Biogr. av H. Gummerus (1933). H. E. P. Zimbabwe, Simbabwe, Simbabye, »stenhus» på makalangaspråket, de mest bekanta av de byggnadsverk o. a. fornlämning-ar av sten, som finnas i Mashonaland i Rhodesia. Det s. k. Stora Z., 20 km från staden Victoria, består av tre huvuddelar: Akropolis el. »Borgen», »Templet» vid dennas fot samt smärre ruinrester i dalen. Akropolis ligger på en brant granitkulle och består av 10 m höga murar av huggen sten utan murbruk, med stora naturliga kullerstenar inpassade här och var. Den ursprungliga vägen dit upp var en sorts smal trappa, som ofta slingrar sig mellan väldiga granitblock. »Templet» är en oval anläggning med en 8 m hög mur och innanför denna bl. a. ett isolerat koniskt stentorn. Akropolis har trol. varit en befästning, »Templets» användning är ännu ej klar. Om Z:s ursprung och ålder ha olika åsikter förfäktats (se Afrikanska fornlämningar). Särskilt engelska forskare ha ansett byggnadsverken vara rätt unga och tillskrivit dem förfäderna till den nuv. befolkningen. L. Frobenius (se d. o.) åter, som under sin expedition 1928—30 undersökte Z., tillskriver dem större ålder och återgår delvis till en äldre åsikt, i det att enl. honom denna kultur uppvisar en rad element, hörande till vad Frobenius kallar den eritreiska kulturkretsen, som har sitt ursprung i Främre Asien. Förutom på Z. och de där gjorda fynden — föremål av guld och brons, sniderier av fettsten, kinesiskt porslin, indiska pärlor, golv av makadam m. m. — pekar han bl. a. på traktens terrassanläggningar för jordbruk (sannolikt för en nu utdöd riskultur), källarliknande anläggningar (av Frobenius tolkade som i marken nedsänkta bostäder), gravhålor i klippor med urnor i djurform m. m. I samband med den gamla, högt stående gruvdriften i Rhodesia (guld, koppar) påpekar Frobenius, att detta område är det enda i Negerafrika, från vilket tidig framställning av brons är känd. Frobenius har vidgat Zimbabweproblemets perspektiv, Ingång till »Templet», Zimbabwe. men ännu kan frågan ej sägas vara definitivt löst. — Litt.: G. Caton-Thompson, »The Zimbabwe culture» (1931); L. Frobenius, »Erythräa» (1930). — Jfr Mauch, K., och Ofir. K.G.L. Zimmermann [tsi'm-], tyska konstnärer. Clemens von Z. (1788—1869) blev prof, vid konstskolan i Augsburg, reste 1816 till Italien, biträdde sedan med målningarna i Glyptoteket i München och utförde, efter Cor-nelius’ skisser, i Gamla pinakotekets loggior cykeln »Konstens historia». Han målade även tavlor i olja, med heliga och profana ämnen, samt porträtt. — August Albert Z. (1808—88) blev prof, vid akad. i Milano och flyttade 1860 till Wiens akad. Hans tavlor prisas för sin storartade heroiska uppfattning, särskilt av bergnatur, samt mäktig ljusverkan; han är bl. a. representerad i Nya pina-koteket i München. — Reinhard Sebastian Z. (1815—93) målade genrebilder, bl. a. »Ett kärleksbrev» (Karlsruhes galleri), »Sä-desmarknaden i München» (1861; Kölns museum), »Inkvartering av franska soldater i ett slott» och »Musikprövning» (1880). — Ernst Karl Georg Z. (1852—1901), son till föreg., gjorde studieresor till Venezia, Paris och Wien. Han målade bl. a. en mängd genretavlor, mestadels ur fiskarlivet vid Bodensjön, samt »Kristus lärer i templet» (mycket modernt uppfattad). G-g N.* Zimmermann [tsi'm-], Arthur, tysk diplomat (f. 1864), blev 1911 understatssekr. och var 1916—17 Jagows efterträdare som statssekr. Z. tillstyrkte centralmakternas fredsanbud dec. 1916 och beslutet om det oinskränkta u-båtskriget jan. 1917, som framkallade brytningen med Förenta staterna. L-ts. Zimmermann [tsi'm-], Robert, tysk filosof (1824—98), prof, i Prag och från 1861 i Wien. Lärjunge till Herbart, sökte Z. gen