1201 Zoologiska stationer—Zoologiska trädgårdar 1202 även innehåller paleontologiska, antropologiska m. fl. Andra mycket stora zool. museer i Förenta staterna äro Field museum, Chicago, Museum of comparative zoology, Cambridge, Massachusetts (bl. a. 250,000 fåglar), Carnegie museum, Pittsburgh, m. fl. Till en början brukade allt material, som museerna ägde, utställas. I större välordnade museer skiljer man numera mellan en skåde-samling till allmänhetens upplysning och huvudsamlingen, som innesluter material för vetenskaplig forskning. Instruktivast blir en s. k. biologisk utställning, då man söker framställa djuren så troget som möjligt i deras naturliga omgivning. Banbrytare i detta avseende var G. I. Kolthoff (se d. o.), som först ordnade ett biologiskt museum vid Zoologiska institutionen i Uppsala på 1880-talet, sedan Biologiska museet på Djurgården i Stockholm 1893 och slutligen ett nytt i Uppsala 1909. Framför en målad bakgrund äro med fristående naturföremål förhållandena så ordnade, att djuren synas insatta i sin naturliga omgivning. I en del amerikanska museer belyses djurvärlden i olika länder i så stor skala, att t. ex. hela hjordar av elefanter kunnat utställas och även rekonstruktioner av utdöda djur. I äldre tider, då zoologien huvudsaki. var inriktad på deskriptiv systematik, voro museerna även vid univ. den viktigaste delen av utrustningen. Med utvecklingen av den komparativa anatomien, embryologien m. fl. lärogrenar kommo preparatsamlingar för dessa ändamål i förgrunden. I institutionerna inreddes laboratorier med erforderliga instrument. Därtill kommo akvarier o. a. inrättningar för hållandet av levande djur m. m. Nyare zoologiska (zootomiska) institutioner i såväl Sverige som andra länder äro inrättade i överensstämmelse härmed. I Sverige finnas utom det ovan nämnda Naturhistoriska riksmuseet z. i Göteborg (se Göteborgs museum) och Malmö (se Malmö museum) samt vid statsuniv. Zoologiska institutioner finnas vid de sistnämnda och vid Stockholms högskola, vilka alla äro täml. nyinrättade. Lunds zool. museum kan härledas från K. Stobæus’ (se d. o.) till univ. 1735 skänkta samlingar och har utvecklats främst genom S. Nilsson (se d. o.). Det innehåller bl. a. rika subfossila samlingar ur Skånes torvmossar samt stora insekts- och fågelsamlingar. Lönnb. Zoologiska stationer, vetenskapliga (biologiska) institutioner, anlagda vid kusten i syfte att underlätta studiet av havets djur-(och växt-)värld. Vissa liknande stationer arbeta även med praktiska problem till fiske-riernas förkovran. Z. böra vara utrustade dels med redskap och båtar för att anskaffa det material ur havets djurvärld, som behövs för undersökningarna, dels med laboratorier med erforderliga instrument av olika slag. Vid en del stationer finnas även akvarier med havsdjur, som få beses av allmänheten. För studiet av de lägre djurens anatomi och embryologi äro dessa stationer av största betydelse, men genom dem ges även gynnsamma tillfällen för fysiologiska, biokemiska m. fl. undersökningar. Den äldsta och största zoologiska stationen grundades av den tyske zoologen A. Dohrn (se d. o.) vid Neapel 1872 —74. Svenska zoologer ha sedan 1830-talet idkat zoologiska studier i Bohuslän, men först 1877 erhölls där en verklig station, som grundlädes vid Kristineberg (se d. o.), som tillhör Vet.-akad. Uppsala univ. har en station, Klubban, nära Fiskebäckskil och Lunds univ. en mindre dylik vid Barsebäck. I Norge finnas stationer vid Dröbak och Bergen. Bland övriga mera kända z. i Europa må nämnas: Ilelgoland, Plymouth, Roscoff, Concarneau, Arcachon, Banyuls-sur-Mer, Nizza, Rovigno (Istrien) och Split (Jugoslavien). I Nordamerika äro de största stationerna Woods hole, Massachusetts, och Pacific grove, Kalifornien. Japan har en välkänd station, Misaki. På samma sätt som vid havet har man vid en del sjöar inrättat stationer av liknande slag för undersökning av sötvattensfaunan m. m. Bland de första i sitt slag är den vid Plöner See i Holstein, men flera motsv. finnas i både Europa och Nordamerika. Om biologiska laboratoriet vid Aneboda se Södra Sveriges fiskeriförening. Lönnb. Zoologiska tecken, se Tecken, sp. 38. Zoologiska trädgårdar, mer el. mindre parklika anläggningar, i vilka levande vilda djur uppfödas och visas för allmänheten. Först under 1800-talet kommo z. i nutida mening till stånd. En av de äldsta är Jardin des plantes (se d. o.) i Paris. Ursprungligen avsedd för odling av nyttiga växter, omdanades den under ledning av framstående zoologer till en zoologisk trädgård med för sin tid rikt djurbestånd. Europas förnämsta är nu Zoological gardens, Regenfs park, London, grundad av Zoological society 1828. Vid sitt 100-årsjubileum 1928 innehöll den 7.462 ryggradsdjur utom fiskar och lägre djur i akvarierna, insekter, spindlar o. s. v. På senare år har såsom filial ordnats en mycket vidsträckt park, Whipsnade, utanför London, där djuren fritt få ströva inom stora områden. Berlins Zoologischer Garten, anlagd 1844, har även nått en mycket hög utveckling med rikt och välskött djurbestånd. Andra stora z. i Tyskland finnas i Frankfurt a. M., Hamburg, Breslau, Dresden etc. Den i Schönbrunn vid Wien har utvecklats ur en kejserlig djurpark från 1752. Holland har goda z. i Amsterdam och Rotterdam, Belgien i Ant-werpen. Köpenhamn har en dylik sedan 1859. I Förenta staterna ha bl. a. Smithsonian institution en stor zoologisk park vid Washington och New York en dylik i Central park. Z. ägas ofta av vetenskapliga samfund eller av bolag. I ett fåtal fall äga enskilda personer z. Den förnämsta av dessa är parken vid Woburn abbey i England, tillhörig hertigen av Bed-ford, med ett djurbestånd av omkr. 1.500 mest större djur. En särskild ställning intar djurparken vid Stellingen utanför Hamburg, som är ett affärsföretag, tillhörigt firman Hagen-beck (se d. o.). Denna har mäktigt bidragit till de tekniska förbättringarna i alla moderna z. —- 1863 överlämnade brukspatron J. W. Grill till Vet.-akad. i Stockholm en summa av 10.000 rdr till förräntning som grundfond för en zoologisk trädgård i Stockholm på vissa villkor. Sedan flera försök att förverkliga denna tanke misslyckats men A. Haze-lius på Skansen (med början 1890) ordnat en