Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1201
Zoologiska stationer—Zoologiska trädgårdar
1202
även innehåller paleontologiska,
antropologiska m. fl. Andra mycket stora zool.
museer i Förenta staterna äro Field museum,
Chicago, Museum of comparative zoology,
Cambridge, Massachusetts (bl. a. 250,000
fåglar), Carnegie museum, Pittsburgh, m. fl.
Till en början brukade allt material, som
museerna ägde, utställas. I större välordnade
museer skiljer man numera mellan en
skåde-samling till allmänhetens upplysning och
huvudsamlingen, som innesluter material för
vetenskaplig forskning. Instruktivast blir
en s. k. biologisk utställning, då man söker
framställa djuren så troget som möjligt i
deras naturliga omgivning. Banbrytare i
detta avseende var G. I. Kolthoff (se d. o.),
som först ordnade ett biologiskt museum vid
Zoologiska institutionen i Uppsala på
1880-talet, sedan Biologiska museet på Djurgården
i Stockholm 1893 och slutligen ett nytt i
Uppsala 1909. Framför en målad bakgrund
äro med fristående naturföremål
förhållandena så ordnade, att djuren synas insatta i
sin naturliga omgivning. I en del amerikanska
museer belyses djurvärlden i olika länder i
så stor skala, att t. ex. hela hjordar av
elefanter kunnat utställas och även
rekonstruktioner av utdöda djur.
I äldre tider, då zoologien huvudsaki. var
inriktad på deskriptiv systematik, voro
museerna även vid univ. den viktigaste delen
av utrustningen. Med utvecklingen av den
komparativa anatomien, embryologien m. fl.
lärogrenar kommo preparatsamlingar för dessa
ändamål i förgrunden. I institutionerna
inreddes laboratorier med erforderliga
instrument. Därtill kommo akvarier o. a.
inrättningar för hållandet av levande djur m. m.
Nyare zoologiska (zootomiska) institutioner
i såväl Sverige som andra länder äro
inrättade i överensstämmelse härmed. I Sverige
finnas utom det ovan nämnda Naturhistoriska
riksmuseet z. i Göteborg (se Göteborgs
museum) och Malmö (se Malmö
museum) samt vid statsuniv. Zoologiska
institutioner finnas vid de sistnämnda och vid
Stockholms högskola, vilka alla äro täml.
nyinrättade. Lunds zool. museum kan
härledas från K. Stobæus’ (se d. o.) till univ.
1735 skänkta samlingar och har utvecklats
främst genom S. Nilsson (se d. o.). Det
innehåller bl. a. rika subfossila samlingar ur
Skånes torvmossar samt stora insekts- och
fågelsamlingar. Lönnb.
Zoologiska stationer, vetenskapliga
(biologiska) institutioner, anlagda vid kusten i
syfte att underlätta studiet av havets
djur-(och växt-)värld. Vissa liknande stationer
arbeta även med praktiska problem till
fiske-riernas förkovran. Z. böra vara utrustade
dels med redskap och båtar för att anskaffa
det material ur havets djurvärld, som behövs
för undersökningarna, dels med laboratorier
med erforderliga instrument av olika slag.
Vid en del stationer finnas även akvarier med
havsdjur, som få beses av allmänheten. För
studiet av de lägre djurens anatomi och
embryologi äro dessa stationer av största
betydelse, men genom dem ges även gynnsamma
tillfällen för fysiologiska, biokemiska m. fl.
undersökningar. Den äldsta och största
zoologiska stationen grundades av den tyske
zoologen A. Dohrn (se d. o.) vid Neapel 1872
—74. Svenska zoologer ha sedan 1830-talet
idkat zoologiska studier i Bohuslän, men först
1877 erhölls där en verklig station, som
grundlädes vid Kristineberg (se d. o.), som
tillhör Vet.-akad. Uppsala univ. har en
station, Klubban, nära Fiskebäckskil och Lunds
univ. en mindre dylik vid Barsebäck. I Norge
finnas stationer vid Dröbak och Bergen. Bland
övriga mera kända z. i Europa må nämnas:
Ilelgoland, Plymouth, Roscoff, Concarneau,
Arcachon, Banyuls-sur-Mer, Nizza, Rovigno
(Istrien) och Split (Jugoslavien). I
Nordamerika äro de största stationerna Woods hole,
Massachusetts, och Pacific grove, Kalifornien.
Japan har en välkänd station, Misaki.
På samma sätt som vid havet har man vid
en del sjöar inrättat stationer av liknande
slag för undersökning av sötvattensfaunan
m. m. Bland de första i sitt slag är den vid
Plöner See i Holstein, men flera motsv. finnas
i både Europa och Nordamerika. Om
biologiska laboratoriet vid Aneboda se Södra
Sveriges fiskeriförening. Lönnb.
Zoologiska tecken, se Tecken, sp. 38.
Zoologiska trädgårdar, mer el. mindre
parklika anläggningar, i vilka levande vilda djur
uppfödas och visas för allmänheten. Först
under 1800-talet kommo z. i nutida mening
till stånd. En av de äldsta är Jardin des
plantes (se d. o.) i Paris. Ursprungligen
avsedd för odling av nyttiga växter, omdanades
den under ledning av framstående zoologer
till en zoologisk trädgård med för sin tid
rikt djurbestånd. Europas förnämsta är nu
Zoological gardens, Regenfs park, London,
grundad av Zoological society 1828. Vid
sitt 100-årsjubileum 1928 innehöll den 7.462
ryggradsdjur utom fiskar och lägre djur
i akvarierna, insekter, spindlar o. s. v. På
senare år har såsom filial ordnats en mycket
vidsträckt park, Whipsnade, utanför London,
där djuren fritt få ströva inom stora
områden. Berlins Zoologischer Garten, anlagd 1844,
har även nått en mycket hög utveckling med
rikt och välskött djurbestånd. Andra stora
z. i Tyskland finnas i Frankfurt a. M.,
Hamburg, Breslau, Dresden etc. Den i Schönbrunn
vid Wien har utvecklats ur en kejserlig
djurpark från 1752. Holland har goda z. i
Amsterdam och Rotterdam, Belgien i
Ant-werpen. Köpenhamn har en dylik sedan 1859.
I Förenta staterna ha bl. a. Smithsonian
institution en stor zoologisk park vid
Washington och New York en dylik i Central park. Z.
ägas ofta av vetenskapliga samfund eller av
bolag. I ett fåtal fall äga enskilda personer z.
Den förnämsta av dessa är parken vid Woburn
abbey i England, tillhörig hertigen av
Bed-ford, med ett djurbestånd av omkr. 1.500 mest
större djur. En särskild ställning intar
djurparken vid Stellingen utanför Hamburg, som
är ett affärsföretag, tillhörigt firman
Hagen-beck (se d. o.). Denna har mäktigt bidragit
till de tekniska förbättringarna i alla moderna
z. —- 1863 överlämnade brukspatron J. W.
Grill till Vet.-akad. i Stockholm en summa
av 10.000 rdr till förräntning som grundfond
för en zoologisk trädgård i Stockholm på
vissa villkor. Sedan flera försök att
förverkliga denna tanke misslyckats men A.
Haze-lius på Skansen (med början 1890) ordnat en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
