Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ... - Zwinger - Zwingli, Huldrych (Ulrich)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1217
Zweigbergk, P. A. G. v.—Zwingli
1218
som räknade sina anor från den franska
revolutionen, och för de nya tankar, som hade
sin grund i evolutionsläran. Genom sin
glänsande stilkonst blev han en märkesman inom
svensk journalistik. Z. har bl. a. utgivit
»Svensk politik» (1929). Dlgrn.
Zweigbergk [sve’jbärk], Peter Anton
Georgvon, agronom (f. 1873 8/5); jfr
släktart. Blev student 1892, genomgick Ultuna
lantbruksinstitut 1893—95, var
jordbrukskonsulent hos Älvsborgs läns
hushållningssällskap 1899—1900, förvaltade a.-b. Finspångs
styckebruks lantegendomar 1901—04 samt
var föreståndare för Östergötlands läns
lantbruksskola på Bjärka-Säby och förvaltare av
nämnda gods 1904—20. Byråchef i
Lantbruks-styrelsen sedan 1920, ordf, i styrelsen för
statens lagerhus och fryshus sedan 1921. lian var
led. av folkhushållningskommissionen 1917—
18 och har flitigt anlitats i styrelser och
nämnder inom sitt fack. H. J. Dft.
Zwemer [holl. uttal zvè’-],
SamuelMari-nus, holländsk-amerikansk missionär (f. 1867).
Z. verkade 1890—1912 som missionär i Arabien
och 1913—30 i Kairo, där han bl. a. var
ledare av den omfattande litterära
missionsverksamhet, som hade sin medelpunkt i
Nil-missionstryckeriet, och blev 1930 prof, i
mis-sionskunskap och islamsk religionshistoria vid
teologiska seminariet i Princeton. Z. har
utgivit ett stort antal arbeten om islam och
missionen i dess länder och är red. av den
ledande tidskr. för muhammedanmission, The
Moslem World. G. Lbrg.
Zwickau [tsvi’kåu], stad i s. v. delen av ty.
fristaten Sachsen, vid Zwickauer Mulde, 33
km v. s. v. om Chemnitz; 84,675 inv. (1933);
huvudstad i Kreishauptmannschaft Z. (2,532
kvkm, 873,454 inv.). Medelpunkt för
Sach-sens förnämsta stenkolsfält; viktig
järnvägsknut. Den betydande industrien omfattar
bl. a. spinnerier, väverier, kemisk-tekniska
fabriker, porslinsfabrik, tillv. av automobiler,
maskiner o. s. v. Bland byggnader märkas
den sengotiska Marienkirche
(1400—1500-talet) och König-Albert-Museum (med bl. a.
rika geol. samlingar). Flera högre skolor. —
Z. var 1290—1348 fri riksstad men kom sedan
till huset Wettin. Se även
Zwickaupro-f e t e r n a.
Zwickauprofeterna [tsvi’kau-] kallade sig
lekmän, som efter Thomas Münzers (se d. o.)
flykt från staden Zwickau i Sachsen
uppträdde i svärmisk religiös anda där. Deras
åskådning var ett uttryck för medeltida
radikal spiritualism. Ledare voro
klädesvävarna Nikolaus Storch och Thomas
D r ech s el samt Wittenbergstudenten
Markus Th o m æ, även kallad S t ü b n e r.
Åberopande omedelbar andeingivelse (det »inre
ordet»), förkastade de bibel och barndop och
siktade till en total omstörtning av det
bestående kyrkoväsendet. Sedan de utvisats från
Zwickau, spred Storch de socialrevolutionära
idéerna bl. a. i Thüringen, medan Stübner
vann anhängare bland lärare och studenter i
Wittenberg. Sedan Luther 1522 återkommit
dit, blev det ett brått slut på den av
»svär-meandarna» framdrivna rörelsen, och Z.
för-svunno ur historien. — Litt.: N. Müller, »Die
Wittenberger Bewegung 1521—22» (2:a uppl.
1911); K. Löffler, »Die Wiedertäufer zu
Mönster 1534/35» (1923); jfr även litt. till M ü
n-z e r. E. Nwn.
Zwinger [tsvi’-], se Dresden, sp. 1245—
46 och bild på pl. 2.
Zwingli [tsviTjlI], Huldrych (Ulrich),
Schweiz’ reformator (1484 x/i—1531 “/w), f. i
Toggenburg. Z. studerade 1498 ff. vid Wiens
univ., som då var ett av de få humanistiska,
och 1502—06 blev han under studier i Basel
fullbildad humanist. 1506 blev han magister
och kyrkoherde i Glarus. Under 10 år
förvaltade han detta ämbete som en god katolsk
präst. Han utvecklades dessa år till
patriotisk politiker. Som fältpräst följde han
sina Glarusbor i två fälttåg mot Frankrike
i n. Italien. Han fick därunder uppleva
nederlaget vid Marignano 1515, som krossade de
storschweiziska förhoppningarna. Denna
katastrof ingrep djupt i Z:s åskådning. Hans
ögon öppnades för det folkfördärvande i
schweizarnas vana att bjuda ut sig som
legosoldater, och kampen däremot blev under
flera år hans centrala uppgift. Genom
personligt sammanträffande med Erasmus i Basel
1516 blev han ock pacifistisk teolog
(djurfabeln »Das Labyrinth»). Hans pacifism
uppkallade franskvännerna mot honom och
kostade honom hans plats i Glarus, men han blev
vid slutet av 1516 Leutpriester (kyrkoherde)
vid vallfartsorten Maria Einsiedeln. Där
mognade Z:s religiös-moraliska erasmianism
under två års stilla lugn.
Z:s rykte som predikant blev så stort, att
han 1518 kallades till Leutpriester vid
Zü-richs huvudkyrka. Under våren 1519
började en ny anda göra sig märkbar hos Z.
Han hade fått tag i några av Luthers i Basel
tryckta skrifter. Med studiet av Luther kom
något fullkomligt nytt in i Z:s liv: Paulus’
förkunnelse av evangeliet om människans
synd och Guds nåd. Omgestaltningen
fullbordades genom personlig upplevelse under en
svår pest sensommaren 1519. Det starka
intrycket från Luthers disputation i Leipzig
förde till praktisk antipåvlig handling. Som
reformator är Z. sålunda direkt Luthers
lärjunge, fast han av politiska hänsyn, när
Luther 1521 förklarats i akt och bann,
förnekade varje inflytande från honom. Det nya,
som han fått från Luther, omsmälte han ock
efter sin personlighets egenart. Religionens
väsen blev för honom ett lugnt sökande efter
klarhet och sanning, för Luther en kamp om
själens frälsning; hos Z. är religionen insikt
och vilja, hos Luther upplevelse. Z. är mer
än Luther renässansmänniskan, bakom vilken
en god portion tomistisk teologi gömmer sig
kvar. Därifrån kom även den olikhet, som
skulle bli det enda oöverkomliga yttre
skiljemärket mellan Z:s och Luthers värld,
natt-vardsläran (se Nattvarden). — Men först
och sist måste Z. i allt sitt handlande förstås
som patriot. Hela hans reformation är på det
intimaste sammanflätad med hans arbete för
Zürich och i sista hand för Schweiz. När det
gäller detta, få alla betänkligheter vika, även
de pacifistiska.
1522 kom Z:s första reformatorskrift, »Von
Erkiesen und Fryheit der Spysen», riktad
mot fasteföreskrifter och allt yttre ceremoni-
X X. 39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
