Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åborätt - Åbo slott - Åbo stads historiska museum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1239
Åbo slott—Äbo stads historiska museum
1240
Bild 1. Äbo slott.
godo uppkommen värdestegring. Lagen har
emellertid i stort sett blivit utan effekt, och
det nya åborättsinstitutet har hittills blivit
ett institut på papperet.
Litt.: Äbokommitténs 1918—20 avgivna
be-tänkanden; P. R. Bergström, »Om stadgad
åborätt» (2 dir, 1920);
kronolägenhetskommis-sionens betänkande 1920 med förslag till lag
om besittningsrätt för obegränsad tid till
kronojord o. a. publik jord m. m. G. T.*
Abo slott, det främsta medeltidsslottet i
Finland, vid Aura ås utlopp, på en udde, en
tidigare klippholme.
Slottet (bild 1 och 2) har formen av en
avlång fyrkant. Den v. delen, huvudborgen,
det s. k. Gamla slottet, utgör ett helt för
sig, bestående av två 4 våningar höga flyglar
i n. v. och s. ö. och två 6 våningar höga torn
i s. v. och n. ö. samt omslutande en inre
borggård. De tre flygelbyggnaderna i ö. delen,
förborgen, det s. k. Nya slottet, vilka
omsluta en yttre borggård på 3 m lägre nivå
än den inre borggården, ha endast 3
våningars höjd, och de tre tornen höja sig blott
obetydligt över dem. Också s. om
huvudborgen, mot ån, har tidigare funnits en andra
yttre borggård, urspr. omsluten i s. v. och
s. ö. av en ringmur. Ännu på 1700-talet
omgavs Ä. av vallar och vattengravar. Över
ingången under tornet i förborgens n. ö.
flygel finnes ännu Finlands hertigliga vapen
från hertig Johans tid.
Förborgen, Nya slottet, har i huvudsak
tillkommit under 1500-talet på platsen för en
äldre förborg, till vars enkla ringmur de
förut nämnda tornen sannolikt urspr. anslutit
sig. En typisk representant för Vasatiden är
även förborgens mäktiga rundel. Dessa till-
Bild 2. Plan av Äbo slott. A—B huvudborgen, »Gamla
slottet», G—D förborgen, »Nya slottet».
byggnader uppfördes för
hertig Johan. Även i Gamla
slottet el. huvudborgen utfördes
samtidigt omfattande
omändringar och tillbyggnader. I de
medeltida partierna i slottet
kunna också olika
byggnads-perioder särskiljas. Äldsta
delen är utan tvivel slottets
s. v. torn, som utgjort det
ursprungliga slottet på
Slotts-holmens högsta kulle.
»Åbo hus» nämnes f. ggn
1308. Det belägrades f. ggn
1364—65 av Albrekt av
Mecklenburg och försvarades av
Narve Ingevaldsson, som
uppgav fästet först efter nio
månaders belägring. I slutet av
Albrekts regering
överlämnades det åt Jäppe Djäkn, 1395 åt Knut
Bosson, som 1398 underkastade sig drottning
Margareta. Under unionstiden voro flera
betydande män slottshövdingar, t. ex. Hans
Kröpelin, Karl Knutsson Bonde, Erik
Axelsson Tott och Sten Sture d. ä. Den
sistnämnde belägrade slottet sommaren 1502.
Under Gustav Vasas befrielsekrig belägrades det
förgäves nov. 1521—maj 1522 och i aug. 1523,
då det uppgavs av danskarna. Hertig
Johans hovhållning på Å. 1562—63 följdes av
slottets belägring och kapitulation i2 aug.
1563. Juli 1570—aug. 1571 satt Erik XIV
fången där. Efter Clas Flemings död
belägrades det av hertig Karl 9—30 sept. 1597.
Då hertigen andra gången anlände till
Finland, sände han Joakim Scheel att taga
slottet, som efter några veckors belägring
uppgavs i början av sept. 1599. Från denna
tid användes slottet uteslutande för
administrativa ändamål. Då Gustav II Adolf
1614 besökte Åbo och bodde på slottet,
utbröt 20 april en vådeld, som började i
ko-nungssalen och ödeläde i synnerhet Gamla
slottet, som sedermera fått alltmer förfalla
och senare använts till kronomagasin. Nya
slottet rönte däremot större omvårdnad. Där
hade Åbo hovrätt sina första sessioner, och
där residerade generalguvernören Per Brahe
d. y., som lät reparera och försköna det. Till
1698 var det säte för landshövdingen och
länsstyrelsen. Efter eldsvådorna 1703 och 1711
samt den ryska ockupationen restaurerades
det icke. Det tjänade till länsfängelse till
1890, varefter rummen upplåtits till lokal för
stadens museum (se följ, art.), som redan 1885
börjat inrymmas i Å.
Litt.: E. Lencqvist, »Historisk afhandling
om Å.» (i »Bidrag till kännedomen af vårt
land», V, 1890); A. H. Snellman,
»Turunlin-nan rakennushistorian aineksia» (Material till
Äbo slotts byggnadshistoria; i »Analecta
ar-cheologica fennica», I, 1891); J. Ahrenberg, »Ur
Ä:s byggnadshistoria» (1901); J. W. Ruuths
monogr. om Åbo stad (1909—23); J. Rinne,
»Suomen keskiaikaiset mäkilinnat», I (De
medeltida höjdborgarna i Finland; 1914). J. Re.*
Åbo stads historiska museum inrättades, på
initiativ av med. dr L. W. Fagerlund (se d. o.),
av stadsfullmäktige, grundlädes till stor del
genom gåvor, fick av staten lokal i Äbo slott
och öppnades 1885. 1896—1931 var W. E. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
