1239 Åbo slott—Äbo stads historiska museum 1240 Bild 1. Äbo slott. godo uppkommen värdestegring. Lagen har emellertid i stort sett blivit utan effekt, och det nya åborättsinstitutet har hittills blivit ett institut på papperet. Litt.: Äbokommitténs 1918—20 avgivna be-tänkanden; P. R. Bergström, »Om stadgad åborätt» (2 dir, 1920); kronolägenhetskommis-sionens betänkande 1920 med förslag till lag om besittningsrätt för obegränsad tid till kronojord o. a. publik jord m. m. G. T.* Abo slott, det främsta medeltidsslottet i Finland, vid Aura ås utlopp, på en udde, en tidigare klippholme. Slottet (bild 1 och 2) har formen av en avlång fyrkant. Den v. delen, huvudborgen, det s. k. Gamla slottet, utgör ett helt för sig, bestående av två 4 våningar höga flyglar i n. v. och s. ö. och två 6 våningar höga torn i s. v. och n. ö. samt omslutande en inre borggård. De tre flygelbyggnaderna i ö. delen, förborgen, det s. k. Nya slottet, vilka omsluta en yttre borggård på 3 m lägre nivå än den inre borggården, ha endast 3 våningars höjd, och de tre tornen höja sig blott obetydligt över dem. Också s. om huvudborgen, mot ån, har tidigare funnits en andra yttre borggård, urspr. omsluten i s. v. och s. ö. av en ringmur. Ännu på 1700-talet omgavs Ä. av vallar och vattengravar. Över ingången under tornet i förborgens n. ö. flygel finnes ännu Finlands hertigliga vapen från hertig Johans tid. Förborgen, Nya slottet, har i huvudsak tillkommit under 1500-talet på platsen för en äldre förborg, till vars enkla ringmur de förut nämnda tornen sannolikt urspr. anslutit sig. En typisk representant för Vasatiden är även förborgens mäktiga rundel. Dessa till- Bild 2. Plan av Äbo slott. A—B huvudborgen, »Gamla slottet», G—D förborgen, »Nya slottet». byggnader uppfördes för hertig Johan. Även i Gamla slottet el. huvudborgen utfördes samtidigt omfattande omändringar och tillbyggnader. I de medeltida partierna i slottet kunna också olika byggnads-perioder särskiljas. Äldsta delen är utan tvivel slottets s. v. torn, som utgjort det ursprungliga slottet på Slotts-holmens högsta kulle. »Åbo hus» nämnes f. ggn 1308. Det belägrades f. ggn 1364—65 av Albrekt av Mecklenburg och försvarades av Narve Ingevaldsson, som uppgav fästet först efter nio månaders belägring. I slutet av Albrekts regering överlämnades det åt Jäppe Djäkn, 1395 åt Knut Bosson, som 1398 underkastade sig drottning Margareta. Under unionstiden voro flera betydande män slottshövdingar, t. ex. Hans Kröpelin, Karl Knutsson Bonde, Erik Axelsson Tott och Sten Sture d. ä. Den sistnämnde belägrade slottet sommaren 1502. Under Gustav Vasas befrielsekrig belägrades det förgäves nov. 1521—maj 1522 och i aug. 1523, då det uppgavs av danskarna. Hertig Johans hovhållning på Å. 1562—63 följdes av slottets belägring och kapitulation i2 aug. 1563. Juli 1570—aug. 1571 satt Erik XIV fången där. Efter Clas Flemings död belägrades det av hertig Karl 9—30 sept. 1597. Då hertigen andra gången anlände till Finland, sände han Joakim Scheel att taga slottet, som efter några veckors belägring uppgavs i början av sept. 1599. Från denna tid användes slottet uteslutande för administrativa ändamål. Då Gustav II Adolf 1614 besökte Åbo och bodde på slottet, utbröt 20 april en vådeld, som började i ko-nungssalen och ödeläde i synnerhet Gamla slottet, som sedermera fått alltmer förfalla och senare använts till kronomagasin. Nya slottet rönte däremot större omvårdnad. Där hade Åbo hovrätt sina första sessioner, och där residerade generalguvernören Per Brahe d. y., som lät reparera och försköna det. Till 1698 var det säte för landshövdingen och länsstyrelsen. Efter eldsvådorna 1703 och 1711 samt den ryska ockupationen restaurerades det icke. Det tjänade till länsfängelse till 1890, varefter rummen upplåtits till lokal för stadens museum (se följ, art.), som redan 1885 börjat inrymmas i Å. Litt.: E. Lencqvist, »Historisk afhandling om Å.» (i »Bidrag till kännedomen af vårt land», V, 1890); A. H. Snellman, »Turunlin-nan rakennushistorian aineksia» (Material till Äbo slotts byggnadshistoria; i »Analecta ar-cheologica fennica», I, 1891); J. Ahrenberg, »Ur Ä:s byggnadshistoria» (1901); J. W. Ruuths monogr. om Åbo stad (1909—23); J. Rinne, »Suomen keskiaikaiset mäkilinnat», I (De medeltida höjdborgarna i Finland; 1914). J. Re.* Åbo stads historiska museum inrättades, på initiativ av med. dr L. W. Fagerlund (se d. o.), av stadsfullmäktige, grundlädes till stor del genom gåvor, fick av staten lokal i Äbo slott och öppnades 1885. 1896—1931 var W. E. B.