Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åbo stads historiska museum - Åbo Underrättelser - Åbo ärkestift - Åboö - Åbrodd - Åby - Åbyfjorden - Åby-Klippan - Åbylund - Åby älv - Åda (zoologi) - Åda (Södermanlands län) - Ådal (Norge) - Ådalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1241
Åbo Underrättelser—Ådalen
1242
von Konow (se d. o.) intendent; under hans
ledning blev Å. ett av Nordens förnämsta
historiska museer. Å. innehar nu hela den
nyare delen av slottet samt något av den
äldre. Det består (1934) av 75 rum utom
slottskyrkan med sakristian (inrättade till
ett kyrkligt museum) och en vagnshall samt
»Hertig Johans källare». Nära 13,000 föremål
(utom mynt- och medaljsaml.) äro
katalogiserade, vartill komma som skilda avd. den
indragna värnpliktiga arméns och finska
hushållningssällskapets saml. samt ett
brand-kårsmuseum. Det karakteristiska för museet
äro de tidstrogna 25 rumsinteriörerna från
1600- till 1860-talet. Ett i slottsträdgården
befintligt mindre friluftsmuseum (öppnat 1906)
skall flyttas till Runsala. över museet har
utgivits ett praktverk, »Kulturhistoriska
bilder» (1906—12). Års styrelse utger Bidrag
till Åbo Stads Historia; dessa bidrag
utkomma sedan 1884 i två serier, källskrifter
och historiska framställningar. T. C.*
Åbo Underrättelser, finländsk
svenskspråkig tidning, som utkommit i Åbo med blott
smärre avbrott från 1824. Bland red. märkas
L. Arnell, N. H. Pinello, E. Rönnbäck, E.
Lo-denius, E. Holmberg och C. E. Olin (från
1933). Minnesskrift av H. Ingelius (2 bd, 1895
—96) samt »Åbo underrättelser 1824—1924»
och »Genom ett sekel» (båda 1924). H. E. P.
Åbo ärkestift, Finland, omfattar de
finskspråkiga församlingarna i Åbo och
Björneborgs län samt i den österbottniska delen av
Vasa län. 1 jan. 1934 omfattade stiftet 13
prosterier (kontrakt) med 152 församl. (143
pastorat). 38,397 kvkm, 757,995 inv. (1933).
Benämningen ärkestift erhöll det 1817. Det
omfattade urspr. hela Finland; 1554 avskildes
ö. delen av landet till Viborgs (efter Stora
ofreden Borgå) stift, 1850 n. delen till Kuopio
(nu Uleåborgs) stift, vid stiftsregleringen 1897
till stiftet tidigare hörande delar av Nylands
och Tavastehus län till det dåv. Borgå stift
samt 1923 svenskspråkiga församlingar till
det då nybildade Borgå stift. Det forna Borgå
stift heter nu Tammerfors stift. O. Brn.
Åboö, egendom i Ripsa socken,
Södermanland, vid den lilla Åbysjön, strax s. om
Båven; 2,309 har, därav 356 har åker;
tax.-värde 445,300 kr. (1932). Tillhörde på
1600-och 1700-talet bl. a. släkterna Natt och Dag,
Kurck och Posse samt äges sedan 1918 av
Backa-Hosjö a.-b.
Åbrodd, bot., se Malörtsläktet.
Åby. 1. Socken i Kalmar län, N. Möre
härad, vid Kalmarsund, n. om Kalmar; 124,27
kvkm, 2,081 inv. (1934). Vid kusten bördig
slätt, som i v. övergår i jämn skogsbygd.
3,070 har åker, 5,427 har skogsmark.
Egendomar: Stävlö, Björnö (se dessa ord),
Svar-tingstorp och Läckeby. Ingår i Å. och
Bäcke-bo pastorat i Växjö stift, N. Möre kontrakt.
2. Socknar i Malmöhus och Östergötlands
län, se Södra Åby och Stora A b y.
3. Föreningsstation för statsbanelinjerna
Stockholm—Katrineholm—Norrköping och
Stockholm—Nyköping—Norrköping, i
Kvil-linge socken, Östergötland; med omgivande
industriella bebyggelse 1,994 inv. (1931).
4. Herrgård i Tossene socken, mell.
Bohuslän, vid inre delen av Åbyfjorden; 404 har,
därav 132 har åker; tax.-värde 197,100 kr.
(1933). Var förr ett av länets största gods,
tillhörde på 1400-talet och i början av
1600-talet norska riksrådssläkten Gälde. Äges nu
av Hvitfeldtska stipendiefonden (se d. o.).
5. Egendom i Funbo (Fundbo) socken,
Uppsala län, ö. om Uppsala, sedan 1912 hem
för frigivna fångar o. a. hjälpbehövande (se
Åkerbrukskolonier).
Äbyfjorden, havsvik på mell.
Bohusläns-kusten, mellan Sotehäs och Stångenäs härad.
Åby-Klippan, se Klippan.
Åbylund, herrgård i Strå socken,
Östergötlands län, strax s. om Vadstena; 307 har,
därav 275 har åker; tax.-värde 361,300 kr.
(1932). Skänktes 1329 av Anund Sture till
Alvastra kloster, tillhörde på 1600-talet
släkterna Hård och Printz, senare bl. a. von
Kothen och Rehbinder.
Åby älv, kustälv i gränsområdet mellan
Norrbottens och Västerbottens län, från
Stor-liden i Arvidsjaurs socken till Bottenviken;
flodområde 1,300 kvkm, längd omkr. 150 km,
disponibel medelvatteneffekt 42,000 hkr,
utbyggd effekt 400 hkr (1933).
Åda, zool., namn på ejderhonan.
Åda, herrgård i Vagnhärads socken,
Södermanlands län, vid nedre Trosaån; 1,308 har,
därav 370 har åker; tax.-värde 445,300 kr.
(1932). Förpantades 1280 av konung
Valdemar till biskopen av Strängnäs. Säteriet
bildades 1642 av skotten P. Kinnemond. Det
brändes 1719 av ryssarna. Huvudbyggnaden
uppfördes 1803 av greve M. Falkenberg
efter ritning av Gjörwell. Å. har sedan 1841
tillhört släkten Isoz.
Ådal, herred i Buskerud fylke, Norge, strax
n. om Hönefoss; 645,91 kvkm, 3,354 inv. (1930).
Skogsbygd kring s. Sperillen och Ädalselv, den
nedersta delen av Begna. Vid
järnvägsstationen Hen stora industrianläggningar. Ax. S.
Ådalen, benämning på dalen kring
Ångermanälvens nedre lopp, karakteriserad av
odlade sedimentplatåer och storslagna
nipbild-ningar (se N i p a) utmed älven. Med Norra
Ä. avses i regel den forsrika dalgången från
Junseletrakten till föreningen av Faxälven
och Angermanälven, med Nedre Å.
dalgången däremellan och mynningen, med S ö
d-r a Å. Faxälvens dal. Å. har blivit känd
främst genom Pelle Molins (se d. o.)
författarskap. Ofta avses med Å. även det tättbebygg- •
da träindustridistriktet kring den
långsträckta havsvik, vari Ångermanälven mynnar.
Under strejk vid
Marma-Långrörskoncer-nens samtliga verk 1930—31 tillkallades i maj
1931 främmande arbetsvilliga för lastning till
export av lagrad massa. Härvid uppstodo
de s. k. Ådalsor digheterna. Sedan
händelser på andra orter skärpt lidelserna,
inträffade 13 maj svåra kravaller vid den i
Sandviken liggande ångaren »Milos». Polisen
stod maktlös, de arbetsvilliga misshandlades,
och flera av dem fördes fångna till
Kramfors, där de offentligen skymfades på torget.
Ordningsmakten förstärktes då med en
mindre styrka militär samt en del polis. Vid
militärens urlastning i Sprängsviken förekommo
uppträden. 14 maj, Kristi himmelsfärdsdag,
förekom ett demonstrationståg till de
arbets-villigas förläggning i Lunde. Sedan
demonstranter drivit undan militärens
ryttarpatruller och massan visat ansatser att storma
för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
