1241 Åbo Underrättelser—Ådalen 1242 von Konow (se d. o.) intendent; under hans ledning blev Å. ett av Nordens förnämsta historiska museer. Å. innehar nu hela den nyare delen av slottet samt något av den äldre. Det består (1934) av 75 rum utom slottskyrkan med sakristian (inrättade till ett kyrkligt museum) och en vagnshall samt »Hertig Johans källare». Nära 13,000 föremål (utom mynt- och medaljsaml.) äro katalogiserade, vartill komma som skilda avd. den indragna värnpliktiga arméns och finska hushållningssällskapets saml. samt ett brand-kårsmuseum. Det karakteristiska för museet äro de tidstrogna 25 rumsinteriörerna från 1600- till 1860-talet. Ett i slottsträdgården befintligt mindre friluftsmuseum (öppnat 1906) skall flyttas till Runsala. över museet har utgivits ett praktverk, »Kulturhistoriska bilder» (1906—12). Års styrelse utger Bidrag till Åbo Stads Historia; dessa bidrag utkomma sedan 1884 i två serier, källskrifter och historiska framställningar. T. C.* Åbo Underrättelser, finländsk svenskspråkig tidning, som utkommit i Åbo med blott smärre avbrott från 1824. Bland red. märkas L. Arnell, N. H. Pinello, E. Rönnbäck, E. Lo-denius, E. Holmberg och C. E. Olin (från 1933). Minnesskrift av H. Ingelius (2 bd, 1895 —96) samt »Åbo underrättelser 1824—1924» och »Genom ett sekel» (båda 1924). H. E. P. Åbo ärkestift, Finland, omfattar de finskspråkiga församlingarna i Åbo och Björneborgs län samt i den österbottniska delen av Vasa län. 1 jan. 1934 omfattade stiftet 13 prosterier (kontrakt) med 152 församl. (143 pastorat). 38,397 kvkm, 757,995 inv. (1933). Benämningen ärkestift erhöll det 1817. Det omfattade urspr. hela Finland; 1554 avskildes ö. delen av landet till Viborgs (efter Stora ofreden Borgå) stift, 1850 n. delen till Kuopio (nu Uleåborgs) stift, vid stiftsregleringen 1897 till stiftet tidigare hörande delar av Nylands och Tavastehus län till det dåv. Borgå stift samt 1923 svenskspråkiga församlingar till det då nybildade Borgå stift. Det forna Borgå stift heter nu Tammerfors stift. O. Brn. Åboö, egendom i Ripsa socken, Södermanland, vid den lilla Åbysjön, strax s. om Båven; 2,309 har, därav 356 har åker; tax.-värde 445,300 kr. (1932). Tillhörde på 1600-och 1700-talet bl. a. släkterna Natt och Dag, Kurck och Posse samt äges sedan 1918 av Backa-Hosjö a.-b. Åbrodd, bot., se Malörtsläktet. Åby. 1. Socken i Kalmar län, N. Möre härad, vid Kalmarsund, n. om Kalmar; 124,27 kvkm, 2,081 inv. (1934). Vid kusten bördig slätt, som i v. övergår i jämn skogsbygd. 3,070 har åker, 5,427 har skogsmark. Egendomar: Stävlö, Björnö (se dessa ord), Svar-tingstorp och Läckeby. Ingår i Å. och Bäcke-bo pastorat i Växjö stift, N. Möre kontrakt. 2. Socknar i Malmöhus och Östergötlands län, se Södra Åby och Stora A b y. 3. Föreningsstation för statsbanelinjerna Stockholm—Katrineholm—Norrköping och Stockholm—Nyköping—Norrköping, i Kvil-linge socken, Östergötland; med omgivande industriella bebyggelse 1,994 inv. (1931). 4. Herrgård i Tossene socken, mell. Bohuslän, vid inre delen av Åbyfjorden; 404 har, därav 132 har åker; tax.-värde 197,100 kr. (1933). Var förr ett av länets största gods, tillhörde på 1400-talet och i början av 1600-talet norska riksrådssläkten Gälde. Äges nu av Hvitfeldtska stipendiefonden (se d. o.). 5. Egendom i Funbo (Fundbo) socken, Uppsala län, ö. om Uppsala, sedan 1912 hem för frigivna fångar o. a. hjälpbehövande (se Åkerbrukskolonier). Äbyfjorden, havsvik på mell. Bohusläns-kusten, mellan Sotehäs och Stångenäs härad. Åby-Klippan, se Klippan. Åbylund, herrgård i Strå socken, Östergötlands län, strax s. om Vadstena; 307 har, därav 275 har åker; tax.-värde 361,300 kr. (1932). Skänktes 1329 av Anund Sture till Alvastra kloster, tillhörde på 1600-talet släkterna Hård och Printz, senare bl. a. von Kothen och Rehbinder. Åby älv, kustälv i gränsområdet mellan Norrbottens och Västerbottens län, från Stor-liden i Arvidsjaurs socken till Bottenviken; flodområde 1,300 kvkm, längd omkr. 150 km, disponibel medelvatteneffekt 42,000 hkr, utbyggd effekt 400 hkr (1933). Åda, zool., namn på ejderhonan. Åda, herrgård i Vagnhärads socken, Södermanlands län, vid nedre Trosaån; 1,308 har, därav 370 har åker; tax.-värde 445,300 kr. (1932). Förpantades 1280 av konung Valdemar till biskopen av Strängnäs. Säteriet bildades 1642 av skotten P. Kinnemond. Det brändes 1719 av ryssarna. Huvudbyggnaden uppfördes 1803 av greve M. Falkenberg efter ritning av Gjörwell. Å. har sedan 1841 tillhört släkten Isoz. Ådal, herred i Buskerud fylke, Norge, strax n. om Hönefoss; 645,91 kvkm, 3,354 inv. (1930). Skogsbygd kring s. Sperillen och Ädalselv, den nedersta delen av Begna. Vid järnvägsstationen Hen stora industrianläggningar. Ax. S. Ådalen, benämning på dalen kring Ångermanälvens nedre lopp, karakteriserad av odlade sedimentplatåer och storslagna nipbild-ningar (se N i p a) utmed älven. Med Norra Ä. avses i regel den forsrika dalgången från Junseletrakten till föreningen av Faxälven och Angermanälven, med Nedre Å. dalgången däremellan och mynningen, med S ö d-r a Å. Faxälvens dal. Å. har blivit känd främst genom Pelle Molins (se d. o.) författarskap. Ofta avses med Å. även det tättbebygg- • da träindustridistriktet kring den långsträckta havsvik, vari Ångermanälven mynnar. Under strejk vid Marma-Långrörskoncer-nens samtliga verk 1930—31 tillkallades i maj 1931 främmande arbetsvilliga för lastning till export av lagrad massa. Härvid uppstodo de s. k. Ådalsor digheterna. Sedan händelser på andra orter skärpt lidelserna, inträffade 13 maj svåra kravaller vid den i Sandviken liggande ångaren »Milos». Polisen stod maktlös, de arbetsvilliga misshandlades, och flera av dem fördes fångna till Kramfors, där de offentligen skymfades på torget. Ordningsmakten förstärktes då med en mindre styrka militär samt en del polis. Vid militärens urlastning i Sprängsviken förekommo uppträden. 14 maj, Kristi himmelsfärdsdag, förekom ett demonstrationståg till de arbets-villigas förläggning i Lunde. Sedan demonstranter drivit undan militärens ryttarpatruller och massan visat ansatser att storma för