1245 ÄE—Ahlström 1246 tax.-värde 308,900 kr. (1932). Inköptes 1404 av ärkebiskop Henrik i Uppsala och testamenterades till domkyrkan men avsöndrades snart. Det tillhörde på 1600-talet bl. a. släkten Leijonhufvud och köptes 1712 av greve Arvid Horn, som ombyggde den trol. från 1400-talet stammande huvudbyggnaden, vilken restaurerades 1920—21 av E. Milles. Har i senare tid ofta bytt ägare. ÅE, se Ångströmenhet. Ågerstastenen, se Runor, bild sp. 1229. Agesta, herrgård i Huddinge socken. Stockholms län, nära gränsen mot Stockholms stad; 1,136 har, därav 201 har åker; tax.-v::,dp 376.500 kr. (1933b Var förlänat till Adler Salvius, tillhörde från 1700-talet släkterna Meijerfelt, Mörner m. fl. samt äges sedan 1910 av L. Hellstedt. Åggelby, fi. O’ulunkylä, socken i Nylands län, Finland, omedelbart n. om Helsingfors, med förortsbebyggelse; 5 kvkm, 2,585 inv. (1933), till större delen finsktalande. O. Brn. Ågården, fideikommissegendom i Råda och Rackeby socknar, Skaraborgs län, 3 km s. om Lidköping; 400 har, därav 350 har åker; tax.-värde 288,000 kr. (1933). Har sedan 1400-talet tillhört bl. a. släkterna Sparre, Kafle, Månesköld, Kagg och Stobée samt blev 1786 fideikommiss inom ätten Stiernsparre. Nuv. innehavare är E. Påhlman-Stiernsparre. Åhfeldt, Oskar C 1 e m e n s Pontus, lärare, präst (f. 1860 16/n), teol. kand. 1886 och teol. dr i Uppsala 1917, lektor vid Högre realläroverket i Stockholm 1895—1926, reli-gionslärare för hertigarna av Skåne, Södermanland och Västmanland 1892—1908, ord. hovpredikant och pastor i hovförsamlingen 1908. Skr.: »Salomos höga visa» (1896), »Till försvar för Sveriges gamla psalmbok» (1912), »Predikningar hållna i Stockholms slottskapell» (s. å.; Ny samling 1917) m. fl. (P. Sgn.) Åhlander, Tbecla Ottilia, skådespelerska (1855—1925), 1877—1922 anställd vid de kungl. teatrarna, länge också såsom lärarinna vid Dramatiska teaterns elevskola. Hon var en tekniskt fulländad, intelligent och kultiverad komisk karaktärsskådespelerska med humor och fantasi, från början hänvisad till det äldre facket. Bland hennes roller märkas Dorine i »Tartuffe», Nille i »Erasmus Montanas», madam Rundholmen i »De ungas förbund», Ane i »Geografi och kärlek», prästänkan i »över förmåga», fru TIeinecke i »Ära», fru Bonivard i »Duvals skilsmässa» och madam Olsen i »Lynggaard & comp.». G. K-g. Åhlén, David M a r c u s, kördirigent (f. 1885 28/v), bror till G. W. Å.; sedan 1917 kantor och kördirigent i Engelbrektskyrkan i Stockholm. Å. har som körledare stiftat och med framgång anfört Musikaliska sällskapet (se d. o.). Å. har framträtt som dirigent i Konsertföreningen och sedan 1923 på långfredagen lett framförandet av Bachs Matteus-passion i Engelbrektskyrkan. H. G-t. Åhlén, Gustav Waldemar, organist och tonsättare (f. 1894 21/t)> bror till D. M. Å.; organist i Messiaskapellet i Stockholm 1917 — 21, i Högalidskyrkan 1923—28 och sedan 1928 i Jakobs kyrka. Ä. har komponerat »Allegro festivo» för orgel, pianosaker och andliga sånger för en röst. Å. bar skrivit »S:t Jacobs kyrkoorgel 1644—1930» (1930). II. G-t. Ahlén, Johan Petter, affärsman (f. 1879 13/4). Etablerade vid 20 års ålder i Insjön postorderfirman Åhlén & Holm, som utvecklade sig hastigt. 1915 flyttades den till Stockholm och ombildades till a.-b. (aktiekap. 2 mill. kr. 1934). Å. är delägare och styrelseled. i ett flertal industriföretag. Åhlén & Åkerlunds förlag, bildat 1906 i Göteborg av E. N. Åkerlund och J. P. Åhlén, flyttades till Stockholm 1912, då Nordiska förlaget i Stockholm införlivades med Ä. Först utgav firman blott jultidningar (bl. a. Julstämning) men började 1908 även utge böcker och 1910 veckotidningar. 1929 inköptes Å. av bokförlaget Albert Bonnier, varefter firman blott ägnat sig åt utgivandet av periodiska skrifter. Bland A:s veckotidningar märkas Vecko-Journalen, Husmodern och Vårt Hem (se dessa ord), Hela Världen, Filmjournalen, Radiolyssnaren och Levande Livet. Bland jultidningar märkas Vintergatan, Julkvällen, Julstämning samt Bland Tomtar och Troll. Firman har eget bok-, djup- och offsettryckeri med moderna maskiner och är på det tekniska området jämförlig med de bästa europeiska företag. Åhlinska skolan, högre läroverk för flickor i Stockholm, grundades 1847 av Karin Åhlin (1830—99) och utvidgades småningom starkt. Den fick studentexamensrätt 1894 (tilldelad fil. dr Ellen Fries, se d. o.) och s. k. nor-malskolekompetensrätt 1909. F. n. (1934) består Å. av en fyraårig småskola för gossar och flickor, en högre flickskola (elementarskola) med tidigare 8, efter 1927 års riksdags beslut 7 klasser samt ett gymnasium med 4 ringar på latin- och reallinje. Skolan åtnjuter statsanslag. Lärjungeantalet läsåret 1933—34 var i småskolan 164, i elementarskolan 452 och på gymnasiet 98. Fr. Sg. Ahlström, Olof, tonsättare (1756—1835), elev av Mus. akad., organist i Maria kyrka i Stockholm 1777 och i Jakobs kyrka 1792. Å. blev e. o. kammarskrivare i Krigskollegium 1779, kamrer där 1794, krigskommissarie 1802, krigsråd och led. av Krigskollegium i Civildep. 1805. Vid 1800-talets början ansågs han som Sveriges främste orgelspelare. Hans tonsättningar för scenen fingo föga betydelse. Större insats gjorde han genom sina solosånger. 1789 (eg. 1787) erhöll han privi legium på ett nottryckeri (det första i Sverige) och fick därigenom tillfälle att sprida såväl sina egna som andras kompositioner, vilket blev till stort gagn för svenska tonsättare. Han utgav 1789—1834 Musikaliskt Tids- SPA