Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ådö - ÅE - Ågerstastenen - Ågesta - Åggelby - Ågården - Åhfeldt, Oskar Clemens Pontus - Åhlander, Thecla Ottilia - Åhlén, David Marcus - Åhlén, Gustav Waldemar - Åhlén, Johan Petter - Åhlén & Åkerlunds förlag - Åhlinska skolan - Åhlström, Olof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1245
ÄE—Ahlström
1246
tax.-värde 308,900 kr. (1932). Inköptes 1404
av ärkebiskop Henrik i Uppsala och
testamenterades till domkyrkan men avsöndrades
snart. Det tillhörde på 1600-talet bl. a.
släkten Leijonhufvud och köptes 1712 av greve
Arvid Horn, som ombyggde den trol. från
1400-talet stammande huvudbyggnaden,
vilken restaurerades 1920—21 av E. Milles. Har
i senare tid ofta bytt ägare.
ÅE, se Ångströmenhet.
Ågerstastenen, se Runor, bild sp. 1229.
Agesta, herrgård i Huddinge socken.
Stockholms län, nära gränsen mot Stockholms
stad; 1,136 har, därav 201 har åker;
tax.-v::,dp 376.500 kr. (1933b Var förlänat till
Adler Salvius, tillhörde från 1700-talet
släkterna Meijerfelt, Mörner m. fl. samt äges
sedan 1910 av L. Hellstedt.
Åggelby, fi. O’ulunkylä, socken i Nylands
län, Finland, omedelbart n. om Helsingfors,
med förortsbebyggelse; 5 kvkm, 2,585 inv.
(1933), till större delen finsktalande. O. Brn.
Ågården, fideikommissegendom i Råda och
Rackeby socknar, Skaraborgs län, 3 km s. om
Lidköping; 400 har, därav 350 har åker;
tax.-värde 288,000 kr. (1933). Har sedan
1400-talet tillhört bl. a. släkterna Sparre, Kafle,
Månesköld, Kagg och Stobée samt blev 1786
fideikommiss inom ätten Stiernsparre. Nuv.
innehavare är E. Påhlman-Stiernsparre.
Åhfeldt, Oskar C 1 e m e n s Pontus,
lärare, präst (f. 1860 16/n), teol. kand. 1886
och teol. dr i Uppsala 1917, lektor vid Högre
realläroverket i Stockholm 1895—1926,
reli-gionslärare för hertigarna av Skåne,
Södermanland och Västmanland 1892—1908, ord.
hovpredikant och pastor i hovförsamlingen
1908. Skr.: »Salomos höga visa» (1896), »Till
försvar för Sveriges gamla psalmbok» (1912),
»Predikningar hållna i Stockholms
slottskapell» (s. å.; Ny samling 1917) m. fl. (P. Sgn.)
Åhlander, Tbecla Ottilia,
skådespelerska (1855—1925), 1877—1922 anställd vid
de kungl. teatrarna, länge också såsom
lärarinna vid Dramatiska teaterns elevskola.
Hon var en tekniskt
fulländad, intelligent
och kultiverad
komisk karaktärsskådespelerska med humor
och fantasi, från
början hänvisad till det
äldre facket. Bland
hennes roller märkas
Dorine i »Tartuffe»,
Nille i »Erasmus
Montanas», madam
Rundholmen i »De ungas
förbund», Ane i
»Geografi och kärlek»,
prästänkan i »över förmåga», fru TIeinecke i
»Ära», fru Bonivard i »Duvals skilsmässa» och
madam Olsen i »Lynggaard & comp.». G. K-g.
Åhlén, David M a r c u s, kördirigent (f.
1885 28/v), bror till G. W. Å.; sedan 1917
kantor och kördirigent i Engelbrektskyrkan i
Stockholm. Å. har som körledare stiftat och
med framgång anfört Musikaliska sällskapet
(se d. o.). Å. har framträtt som dirigent i
Konsertföreningen och sedan 1923 på
långfredagen lett framförandet av Bachs
Matteus-passion i Engelbrektskyrkan. H. G-t.
Åhlén, Gustav Waldemar, organist
och tonsättare (f. 1894 21/t)> bror till D. M. Å.;
organist i Messiaskapellet i Stockholm 1917 —
21, i Högalidskyrkan 1923—28 och sedan 1928
i Jakobs kyrka. Ä. har komponerat »Allegro
festivo» för orgel, pianosaker och andliga
sånger för en röst. Å. bar skrivit »S:t
Jacobs kyrkoorgel 1644—1930» (1930). II. G-t.
Ahlén, Johan Petter, affärsman (f.
1879 13/4). Etablerade vid 20 års ålder i
Insjön postorderfirman Åhlén & Holm, som
utvecklade sig hastigt. 1915 flyttades den till
Stockholm och ombildades till a.-b. (aktiekap.
2 mill. kr. 1934). Å. är delägare och
styrelseled. i ett flertal industriföretag.
Åhlén & Åkerlunds förlag, bildat 1906 i
Göteborg av E. N. Åkerlund och J. P. Åhlén,
flyttades till Stockholm 1912, då Nordiska
förlaget i Stockholm införlivades med Ä.
Först utgav firman blott jultidningar (bl. a.
Julstämning) men började 1908 även utge
böcker och 1910 veckotidningar. 1929
inköptes Å. av bokförlaget Albert Bonnier,
varefter firman blott ägnat sig åt utgivandet
av periodiska skrifter. Bland A:s
veckotidningar märkas Vecko-Journalen, Husmodern
och Vårt Hem (se dessa ord), Hela Världen,
Filmjournalen, Radiolyssnaren och Levande
Livet. Bland jultidningar märkas
Vintergatan, Julkvällen, Julstämning samt Bland
Tomtar och Troll. Firman har eget bok-,
djup- och offsettryckeri med moderna
maskiner och är på det tekniska området
jämförlig med de bästa europeiska företag.
Åhlinska skolan, högre läroverk för flickor
i Stockholm, grundades 1847 av Karin Åhlin
(1830—99) och utvidgades småningom starkt.
Den fick studentexamensrätt 1894 (tilldelad
fil. dr Ellen Fries, se d. o.) och s. k.
nor-malskolekompetensrätt 1909. F. n. (1934)
består Å. av en fyraårig småskola för gossar
och flickor, en högre flickskola
(elementarskola) med tidigare 8, efter 1927 års riksdags
beslut 7 klasser samt ett gymnasium med 4
ringar på latin- och reallinje. Skolan
åtnjuter statsanslag. Lärjungeantalet läsåret
1933—34 var i småskolan 164, i
elementarskolan 452 och på gymnasiet 98. Fr. Sg.
Ahlström, Olof, tonsättare (1756—1835),
elev av Mus. akad., organist i Maria kyrka i
Stockholm 1777 och i Jakobs kyrka 1792.
Å. blev e. o. kammarskrivare i
Krigskollegium 1779, kamrer
där 1794,
krigskommissarie 1802,
krigsråd och led. av
Krigskollegium i Civildep.
1805. Vid 1800-talets
början ansågs han som
Sveriges främste
orgelspelare. Hans
tonsättningar för scenen
fingo föga betydelse.
Större insats gjorde
han genom sina
solosånger. 1789 (eg.
1787) erhöll han
privi
legium på ett nottryckeri (det första i
Sverige) och fick därigenom tillfälle att sprida
såväl sina egna som andras kompositioner,
vilket blev till stort gagn för svenska
tonsättare. Han utgav 1789—1834 Musikaliskt Tids-
SPA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
