1247 Ährén—Ähus 1248 Torget i Åhus. fördrif, en musiktidskrift, där dåtidens mest berömda kompositörer publicerade sina alster. Å., som var g. m. en svägerska till Anna Maria Lenngren, blev den, som först publicerade många av skaldinnans dikter (med musik av Å. el. någon annan svensk tonsättare). Hans främsta litterär-musikaliska tidskrift var Skaldestycken Satta i Musik, som utkom i 18 bd 1790—4823 med dikter av Anna Maria Lenngren, Valerius, Kjellgren, Franzén m. fl. Även för folkmusiken verkade han genom sin samling »Traditioner af svenska folkdanser» (4 h., 1814—15). Å. utgav originaluppl. till Bell-mans »Fredmans epistlar» (1790) och »Fredmans sånger» (1791). Musiken var arrangerad och till stor del även upptecknad av Å. efter Bellmans muntliga föredrag. Av hans sånger märkas »Sörj ej den gryende dagen förut», »Goda gosse glaset töm», »Mårten Holk» o. a. Ä. utgav därjämte i egen redaktion en koralbok (1832) och en pianoskola. Som förläggare verkade han bl. a. för Mozarts verk. — Biogr. av T. Norlind i Sv. Tidskr. för Musikforskning 1926. T. N. Ährén, Uno, arkitekt (f. 1897 ®/s), studerade vid Tekniska högskolan i Stockholm. A B KARTOGRAFISKA INSTITUTET Sedan 1932 är Ä. förste stadsingenjör i Göteborg. Han har utfört ritningar till bl. a. fabriksbyggnad för Ford motor company och (tills, m. S. Markelius) Tekniska högskolans studentkårs hus (färdigt 1928) i Stockholm samt till villor, möbler m. m. för bl. a. Stockholmsutställningen 1930. Såväl i utförda arbeten som i skrift (»acceptera», 1931; tills, m. G. Asplund m. fl.) och som red. för tidskriften Byggmästaren 1929—32 har Å. visat sig vara en begåvad och djärv företrädare för en ny arkitektur, närmast i Le Corbusiers (se d. o.) anda, dock med större känsla för de samhälleliga faktorernas betydelse vid stadsplanering och bebyggelse. På offentligt uppdrag har Å. (tills, m. G. Myrdal) skrivit »Bostadsfrågan såsom socialt planläggningsproblem» (1933; Statens Offentliga Utredningar 1933: 14, Finansdep.). E. L-k. Ähus. 1. Landskommun i Kristianstads län, Villands härad, kring Helgeåns mynning i Hanöbukten; 73,31 kvkm, 2,658 inv. (1934). Ligger på Kristianstadsslättens sandigaste del och kantas mot havet av betydande skog-planterade flygsandsfält, främst på det långsträckta Äspet mellan Helgeåns mynnings-armar. 2,660 har åker, 1,752 har skogsmark. Å. är Sveriges mest tobaksproducerande socken (tills, m. Å. köping 96,000 kg 1932). På kusten fiske, särskilt av ål. Till Ä. församl. (75,06 kvkm, 4,625 inv.) hör även Ä. köping; pastorat i Lunds stift, Villands kontr. G. R-ll. 2. Köping i Kristianstads län, Villands härad, vid Helgeåns n. utlopp i Hanöbukten; 175 har, 1,967 inv. (1934). Bebyggelsen och stadsplanen äro delvis mycket ålderdomliga, särskilt på den forna staden Ä:s område kring torget. Här ligga den ansenliga kyrkan, sannolikt grundad i slutet av llOÖ-talet och flera gånger under medeltiden ombyggd och utvidgad, samt invid torget ett högt, medeltida stenhus, fordom trol. stadens rådhus, infattat mellan yngre tillbyggnader (se bild). I trakten av torget även andra medeltida byggnadslämningar (se kartan) samt den s. k. Kungsstugan, en rest av ett borgarhus från 1600-talet, där Karl XI skall ha dolts, när orten under skånska kriget överrumplades av en dansk strövkår. Längre åt ö., utanför den Å H U S Skala 1:20000