Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åhlström, Olof - Åhrén, Uno - Åhus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1247
Ährén—Ähus
1248
Torget i Åhus.
fördrif, en musiktidskrift, där dåtidens mest
berömda kompositörer publicerade sina alster.
Å., som var g. m. en svägerska till Anna
Maria Lenngren, blev den, som först
publicerade många av skaldinnans dikter (med musik
av Å. el. någon annan svensk tonsättare).
Hans främsta litterär-musikaliska tidskrift
var Skaldestycken Satta i Musik, som utkom
i 18 bd 1790—4823 med dikter av Anna Maria
Lenngren, Valerius, Kjellgren, Franzén m. fl.
Även för folkmusiken verkade han genom sin
samling »Traditioner af svenska folkdanser»
(4 h., 1814—15). Å. utgav originaluppl. till
Bell-mans »Fredmans epistlar» (1790) och
»Fredmans sånger» (1791). Musiken var arrangerad
och till stor del även upptecknad av Å. efter
Bellmans muntliga föredrag. Av hans sånger
märkas »Sörj ej den gryende dagen förut»,
»Goda gosse glaset töm», »Mårten Holk»
o. a. Ä. utgav därjämte i egen redaktion
en koralbok (1832) och en pianoskola. Som
förläggare verkade han bl. a. för Mozarts
verk. — Biogr. av T. Norlind i Sv. Tidskr. för
Musikforskning 1926. T. N.
Ährén, Uno, arkitekt (f. 1897 ®/s),
studerade vid Tekniska högskolan i Stockholm.
A B KARTOGRAFISKA INSTITUTET
Sedan 1932 är Ä. förste stadsingenjör i
Göteborg. Han har utfört ritningar till bl. a.
fabriksbyggnad för Ford motor company och
(tills, m. S. Markelius) Tekniska högskolans
studentkårs hus (färdigt 1928) i Stockholm
samt till villor, möbler m. m. för bl. a.
Stockholmsutställningen 1930. Såväl i utförda
arbeten som i skrift (»acceptera», 1931; tills, m.
G. Asplund m. fl.) och som red. för tidskriften
Byggmästaren 1929—32 har Å. visat sig vara
en begåvad och djärv företrädare för en ny
arkitektur, närmast i Le Corbusiers (se d. o.)
anda, dock med större känsla för de
samhälleliga faktorernas betydelse vid
stadsplanering och bebyggelse. På offentligt uppdrag
har Å. (tills, m. G. Myrdal) skrivit
»Bostadsfrågan såsom socialt planläggningsproblem»
(1933; Statens Offentliga Utredningar 1933:
14, Finansdep.). E. L-k.
Ähus. 1. Landskommun i Kristianstads län,
Villands härad, kring Helgeåns mynning i
Hanöbukten; 73,31 kvkm, 2,658 inv. (1934).
Ligger på Kristianstadsslättens sandigaste del
och kantas mot havet av betydande
skog-planterade flygsandsfält, främst på det
långsträckta Äspet mellan Helgeåns
mynnings-armar. 2,660 har åker, 1,752 har skogsmark.
Å. är Sveriges mest tobaksproducerande
socken (tills, m. Å. köping 96,000 kg 1932). På
kusten fiske, särskilt av ål. Till Ä. församl.
(75,06 kvkm, 4,625 inv.) hör även Ä. köping;
pastorat i Lunds stift, Villands kontr. G. R-ll.
2. Köping i Kristianstads län, Villands
härad, vid Helgeåns n. utlopp i Hanöbukten;
175 har, 1,967 inv. (1934). Bebyggelsen och
stadsplanen äro delvis mycket ålderdomliga,
särskilt på den forna staden Ä:s område kring
torget. Här ligga den ansenliga kyrkan,
sannolikt grundad i slutet av llOÖ-talet och flera
gånger under medeltiden ombyggd och
utvidgad, samt invid torget ett högt,
medeltida stenhus, fordom trol. stadens rådhus,
infattat mellan yngre tillbyggnader (se bild).
I trakten av torget även andra medeltida
byggnadslämningar (se kartan) samt den s. k.
Kungsstugan, en rest av ett borgarhus från
1600-talet, där Karl XI skall ha dolts, när
orten under skånska kriget överrumplades av
en dansk strövkår. Längre åt ö., utanför den
Å H U S
Skala 1:20000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
