1251 Äkeravrad—Åkerblom, A. 1252 Mälaren; 444,27 kvkm, 8,106 inv. (1934). Består av landskommunerna Helgarö, Fogdö, Vansö. Härad. Strängnäs, Åker och Länna samt omger staden Strängnäs. Från Mälaren, där häradet omfattar Fogdöns och större delen av Tosteröns (se dessa ord) jordbruksbygder. höjer sig landet med tilltagande skogighet i avsatser till omkr. 90 m ö. h. i s. 11.949 har åker. 21.541 har skogsmark. Huvudnäring: jordbruk; industri främst i Åkers socken (se nedan). 1 häradet ligga bl. a. Sundby sjukhus och Löts sanatorium. Kommunikationer: se kartan vid Södermanland. Tillhör Gripsholms fögderi och Liv-gedingets domsaga. 2. Skeppslag i Stockholms läns Upplandsdel (Roslagen), n. om Vaxholm; 371.43 kvkm, 6,393 inv. (1934). Omfattar fastlandssocknar-na Riala, Ruslags-Kulla och österåker samt skärgårdssocknen Ljusterö. Fastlandet och de större öarna (Ljusteröarna, Ingmarsö m. fl.) ha utpräglad, bergig Roslagsnatur, talrika sjöar och odlade dalslätter. 6.309 har åker. 19.873 har skogsmark. Jämte jordbruk främst fiske; på Resarön m. fl. platser fält-spatbrott. På Ljusterön och vid österskär ligga många sommarvillor. Landkommunikationer och farleder: se kartan vid Uppland. Tillhör Värmdö fögderi och S. Roslags domsaga. 3. Socken i Jönköpings län, östbo härad, i skogs- och mossområdet v. om Skillingaryd; 158,42 kvkm, 1.408 inv. (1934). 1,276 har åker, 8,590 har skogsmark. Ingår i Å:s och Kävsjö pastorat i Växjö stift, östbo kontrakt. -4 . Socken i Åkers härad (se ovan), s. om Strängnäs; 126,02 kvkm, 2,474 inv. (1934). Genomflytes av Bergaån, som skiljer Åkersslätten i n. från skogs- och bergsbygden i s. 2,393 har åker, 6,537 har skogsmark. I socknen ligga Åkers styckebruk och Åkers krutbruk (se dessa ord) samt Lida, Berga m. fl. egendomar. Ingår i Års och Länna pastorat i Strängnäs stift, Domprosteriet. 5. Se Västeråker och österåker. Äkeravrad, kam., se J o r d sky Id. Åkerberg, Carl Erik Emanuel, tonsättare (f. 1860 19/i), utbildades vid Konser-vatoriet 1882—86 och i Paris 1887—88. Var repetitör vid Kungl. teatern 1888—90, kantor i Tyska kyrkan i Stockholm 1889—92, organist i synagogan 1890—1928 och musiklärare vid Högre latinläroverket å Norrmalm 1895—1923. Å. har varit mycket anlitad som kör-dirigent (bl. a. för Filharmoniska sällskapet 1900 —03) och var lärare i harmonilära vid R. Anderssons musikskola 1897— 1909. Som kompositör har han framträtt med flera i romantisk anda stilfulla körverk, ss. »Prinsessan och svennen» (1888), »Foran Sydens kloster» (1883), »Till aftonstjärnan» (1889), festkantaten till Tyge Brahefesten 1901 m. fl., även med manskvartetter och blandade körer, solosånger, kammarmusik (en pianokvintett utgavs av Musikaliska konstföreningen), pianostycken m. m. Han har utgivit »Musiklifvet inom Par Bricole 1779—1890» (1910). T. N. Åkerberg, Olof Harald, socialdemokratisk publicist och politiker (f. 1883 12/io), red. för Örebro-Kuriren sedan 1913. Stadsfullmäktig i Gävle 1910—11, i Örebro sedan 1918 (v. ordf. 1934) och led. av Örebro läns landsting sedan 1914, har Å. sedan 1925 tillhört Första kammaren och är sedan 1933 ordf, för bankoutskottet och för Första kammarens socialdemokratiska grupp. Socialdemokratiska arbetarepartiets styrelse har han tillhört sedan 1914. Han är led. av 1933 års teaterutredning. S. H. Åkerbinda, bot., se Polygonum. Åkerblad, Johan David, diplomat och orientalist (1763—1819). Efter klassiska och orientaliska språkstudier i Uppsala disputerade Å. 1782, ingick 1783 i Kansliet och sändes s. å. till Konstantinopel. 1789—91 tjänstgjorde han i Utrikesexpeditionen i Stockholm, var sedan legationssekr. i Konstantinopel, Paris och Haag. Å. företog omfattande resor, bl. a. till främre Orienten och n. Afrika. Han var en av banbrytarna i semitisk språkforskning och utgav bl. a. »Inscriptionis phoeniciæ oxo-niensis nova interpretatio» (1802). Han var även kännare av koptiskan. Å:s förnämsta vetenskapliga insats var dock hans »Lettre sur 1’inscription égyptienne de Rosette» (1802), vari han framlägger de märkliga resultat han uppnått under sina försök att tolka den s. k. Rosettestenens egyptiska text (se E g y p-tiska språket och skriften, sp. 406 f.). Å. tog tidigt avsked från den diplomatiska tjänsten och bosatte sig i Rom, inom vars internationella lärda societet han kom att intaga en framskjuten plats. Se även Piraeus-lejonet. — Se K. Piehl i 8:e orientalistkongressens 1880 Acta, 4 (1892). G-d L-n. Åkerblom, Axel, översättare (f. 1864 25/4), fil. dr i Lund 1888, lektor i Karlskrona 1900 —01, i Jönköping 1901—11, i Malmö 1911— 29. Å. har med stor skicklighet och rytmisk bravur försvenskat främmande diktverk, särskilt fornnordiska: »Nordiske fornkväden» (2 ÅKERS SKS Skala 1:500000