Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åker - Åkeravrad - Åkerberg, Carl Erik Emanuel - Åkerberg, Olof Harald - Åkerbinda - Åkerblad, Johan David - Åkerblom, Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1251
Äkeravrad—Åkerblom, A.
1252
Mälaren; 444,27 kvkm, 8,106 inv. (1934).
Består av landskommunerna Helgarö, Fogdö,
Vansö. Härad. Strängnäs, Åker och Länna
samt omger staden Strängnäs. Från Mälaren,
där häradet omfattar Fogdöns och större
delen av Tosteröns (se dessa ord)
jordbruksbygder. höjer sig landet med tilltagande
skogighet i avsatser till omkr. 90 m ö. h. i s.
11.949 har åker. 21.541 har skogsmark.
Huvudnäring: jordbruk; industri främst i Åkers
socken (se nedan). 1 häradet ligga bl. a.
Sundby sjukhus och Löts sanatorium.
Kommunikationer: se kartan vid
Södermanland. Tillhör Gripsholms fögderi och
Liv-gedingets domsaga.
2. Skeppslag i Stockholms läns
Upplandsdel (Roslagen), n. om Vaxholm; 371.43 kvkm,
6,393 inv. (1934). Omfattar
fastlandssocknar-na Riala, Ruslags-Kulla och österåker samt
skärgårdssocknen Ljusterö. Fastlandet och
de större öarna (Ljusteröarna, Ingmarsö
m. fl.) ha utpräglad, bergig Roslagsnatur,
talrika sjöar och odlade dalslätter. 6.309 har
åker. 19.873 har skogsmark. Jämte jordbruk
främst fiske; på Resarön m. fl. platser
fält-spatbrott. På Ljusterön och vid österskär
ligga många sommarvillor.
Landkommunikationer och farleder: se kartan vid Uppland.
Tillhör Värmdö fögderi och S. Roslags
domsaga.
3. Socken i Jönköpings län, östbo härad,
i skogs- och mossområdet v. om Skillingaryd;
158,42 kvkm, 1.408 inv. (1934). 1,276 har åker,
8,590 har skogsmark. Ingår i Å:s och Kävsjö
pastorat i Växjö stift, östbo kontrakt.
-4 . Socken i Åkers härad (se ovan), s. om
Strängnäs; 126,02 kvkm, 2,474 inv. (1934).
Genomflytes av Bergaån, som skiljer
Åkersslätten i n. från skogs- och bergsbygden i s.
2,393 har åker, 6,537 har skogsmark. I
socknen ligga Åkers styckebruk och Åkers
krutbruk (se dessa ord) samt Lida, Berga m. fl.
egendomar. Ingår i Års och Länna pastorat i
Strängnäs stift, Domprosteriet.
5. Se Västeråker och österåker.
Äkeravrad, kam., se J o r d sky Id.
Åkerberg, Carl Erik Emanuel,
tonsättare (f. 1860 19/i), utbildades vid
Konser-vatoriet 1882—86 och i Paris 1887—88. Var
repetitör vid Kungl.
teatern 1888—90, kantor i
Tyska kyrkan i Stockholm
1889—92, organist i
synagogan 1890—1928 och
musiklärare vid Högre
latinläroverket å Norrmalm
1895—1923. Å. har varit
mycket anlitad som
kör-dirigent (bl. a. för
Filharmoniska sällskapet 1900
—03) och var lärare i
harmonilära vid R.
Anderssons musikskola 1897—
1909. Som kompositör har
han framträtt med flera
i romantisk anda stilfulla
körverk, ss. »Prinsessan och
svennen» (1888), »Foran
Sydens kloster» (1883),
»Till aftonstjärnan» (1889),
festkantaten till Tyge
Brahefesten 1901 m. fl.,
även med manskvartetter och blandade körer,
solosånger, kammarmusik (en pianokvintett
utgavs av Musikaliska konstföreningen),
pianostycken m. m. Han har utgivit »Musiklifvet
inom Par Bricole 1779—1890» (1910). T. N.
Åkerberg, Olof Harald,
socialdemokratisk publicist och politiker (f. 1883 12/io), red.
för Örebro-Kuriren sedan 1913.
Stadsfullmäktig i Gävle 1910—11, i Örebro sedan 1918
(v. ordf. 1934) och led. av Örebro läns
landsting sedan 1914, har Å. sedan 1925 tillhört
Första kammaren och är sedan 1933 ordf, för
bankoutskottet och för Första kammarens
socialdemokratiska grupp. Socialdemokratiska
arbetarepartiets styrelse har han tillhört
sedan 1914. Han är led. av 1933 års
teaterutredning. S. H.
Åkerbinda, bot., se Polygonum.
Åkerblad, Johan David, diplomat och
orientalist (1763—1819). Efter klassiska och
orientaliska språkstudier i Uppsala
disputerade Å. 1782, ingick 1783 i Kansliet och sändes
s. å. till Konstantinopel. 1789—91
tjänstgjorde han i Utrikesexpeditionen i Stockholm,
var sedan legationssekr. i Konstantinopel,
Paris och Haag. Å. företog omfattande resor, bl. a.
till främre Orienten och n. Afrika. Han var
en av banbrytarna i semitisk språkforskning
och utgav bl. a. »Inscriptionis phoeniciæ
oxo-niensis nova interpretatio» (1802). Han var
även kännare av koptiskan. Å:s förnämsta
vetenskapliga insats var dock hans »Lettre
sur 1’inscription égyptienne de Rosette» (1802),
vari han framlägger de märkliga resultat han
uppnått under sina försök att tolka den s. k.
Rosettestenens egyptiska text (se E g y
p-tiska språket och skriften, sp. 406
f.). Å. tog tidigt avsked från den diplomatiska
tjänsten och bosatte sig i Rom, inom vars
internationella lärda societet han kom att intaga
en framskjuten plats. Se även
Piraeus-lejonet. — Se K. Piehl i 8:e
orientalistkongressens 1880 Acta, 4 (1892). G-d L-n.
Åkerblom, Axel, översättare (f. 1864 25/4),
fil. dr i Lund 1888, lektor i Karlskrona 1900
—01, i Jönköping 1901—11, i Malmö 1911—
29. Å. har med stor skicklighet och rytmisk
bravur försvenskat främmande diktverk,
särskilt fornnordiska: »Nordiske fornkväden» (2
ÅKERS SKS
Skala 1:500000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
