1253 Åkerblom, F.—Åkerbo 1254 bd, 1899—1916), »Lilja» (1916), »Den äldre eddan» (2 bd, 1920—22) m. m. R-n B. Åkerblom, Filip, meteorolog, universitetslärare (f. 1869 2/fl). Blev 1904 fil. dr och docent samt var 1909—34 prof, i meteorologi i Uppsala. Å. deltog 1899 i Nathorsts expedition till n. ö. Grönland och redogjorde för därvid verkställda astronomiska, magnetiska och oceanografiska undersökningar dels i Vet.-akad:s öfversikt 1900 och Arkiv för Matematik 1904, dels i sin i Uppsala Univ:s Ars-skr. tryckta gradual-avh. (s. å.). Han har särskilt ägnat sig åt undersökningar över luftens turbulens och dennas roll för energiomsättningen i atmosfären; han var den förste, som 1908 ur vind-observationerna i Paris vid jordytan och på Eiffeltornet bestämde den verkliga storleken av den inre friktionen i luften, som han fann vara omkr. 25,000 ggr större än det fysikaliska värdet på luftens friktion. Härom harÄ. bl. a. skrivit »Recherches sur les courants les plus bas de Tatmosphère au-dessus de Paris» (i Vet.-soc:s i Uppsala Acta 1908). A-lW-n. Åkerblom, Fredrik, tidningsman (1839 —1901). Blev 1865 lärare vid Göteborgs real-gymnasium, 1869 fil. dr i Uppsala, var 1870 —71 red. för Stockholms-Posten och 1873—96 huvudredaktör för Göteborgsposten (se d. o.). 1896 uppsatte han i Göteborg Morgonposten (sedermera Göteborgs Morgonpost, se d. o.). Ä. tillhörde 1894—96 Andra kammaren. Åkerbo. 1. Härad i Kalmar län, omfattande nordligaste delen av Öland; 308,61 kvkm, 5.962 inv. (1934). Socknar: Böda, Högby, Källa, Persnäs och Föra. I norra Å. Böda kronopark; f. ö. slättbygd på kalkstensgrund, rak och brant kust i v. mot Kalmarsund, mera buktande och långgrund i ö. mot Östersjön. 6.817 har åker, 6.169 har skogsmark, 12.649 har impediment (alvar m. m.). Jämte jordbruk skogsbruk, sjöfart och kalkstens-brytning. Kommunikationer: se kartan vid Öland. Tillhör Ölands fögderi och domsaga. 2. Härad i Västmanlands län, omfattar Södermanlands nordvästligaste del, mellan Hjälmaren, Arbogaån, Arboga och Mälarfjärden Galten, samt anslutande del av Västmanland utmed Hedströmmen (se kartan); 856,25 kvkm, 16,685 inv. (1934). Består av landskommunerna Torpa, Kung Karl, Kungs-Barkarö. Björskog, Säterbo, Arboga, Medåker, V. Skedvi, Himmeta, Bro, Malma och Odensvi samt Kungsörs köping. De förnämsta jordbruksbygderna ligga närmast n. om Arbogaån (Mälarslätten) och Hjälmaren; från dessa höjer sig landet med tilltagande skogighet mot n. och s. Mellan Hjälmaren och Arbogaån går i s. Hjälmare kanal. 24,571 har åker, 46,733 har skogsmark. Jämte jordbruk industri främst i Kungsör, Kolsva och Gisslarbo (se dessa ord). Kommunikationer: se kartorna vid Södermanland och Västmanland. Tillhör Kungsörs fögderi och Västmanlands v. domsaga. 3. Härad i Östergötlands län, på sydsidan av sjön Roxen; 151,12 kvkm, 3.034 inv. (1934). Socknar: Lillkyrka, ö. Skrukeby, Törnevalla, ö. Harg och Rystad. Ligger på den bördiga östgötaslätten och kantas mot Roxen av långgrunda, mestadels sanka stränder. 6,439 har åker, 2,548 har skogsmark (1927; jfr östra Harg). Vid Stratomta landstingets sanatorium. Kommunikationer: se kartan vid ÅKERBO Hö (VÄSTMANL. LÄN) Skala 1:500000 ÅKERBO HD (KALMAR LÄN) Skala 1:500000