Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åkerbo - Åkerbruk - Åkerbrukskolonier - Åkerby - Åkerbär - Åkergyllen - Åkerhielm, släkt - Åkerhielm (af Blombacka), Albert Lars Evert - Åkerhielm, Annie Vilhelmina Elisabet - Åkerhielm (af Margrethelund), Gustaf Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1255
Åkerbruk—Akerhielm, G. F.
125(5
Östergötland. Tillhör Linköpings
fögderi och domsaga.
Åkerbruk, se Lantbruk.
Åkerbrukskolonier, i allmänt språkbruk
anstalter på landsbygden för fostran av
van-artad ungdom under sysselsättning i
jordbruk med tillhörande yrken, även av
industriell art. I Sverige finnas bl. a.
skyddshemmen på Hall för gossar samt på V i
e-b ä c k (se dessa ord) och från juli 1934 på
B i s t a b o r g (se d. o., suppl.) för flickor.
Liknande inrättningar äro
tvångsuppfost-ringsanstalterna på Bona (se d. o.) för
manlig och på Viebäck för kvinnlig brottslig
ungdom. Även vid behandlingen av äldre
individer, som av det allmänna eller av
välgörenheten omhändertagas, följas alltmera
enahanda principer, så vid anstalterna för
alkoholister (statens på Värmgarn och
fräls-ningsarméns på Kurön, se dessa ord), för
frigivna fångar o. a. hjälpbehövande
(lanthem-met Äby, se d. o., och arbetshemmet på
Ollestad, se d. o., suppl.). Huvuduppgiften lägges
vid höjandet av moral, arbetsvilja och
försörjningsförmåga. I straffverkställighet och
lösdrivares behandling tillämpas i mycket
samma principer (lantbruksfängelser och
tvångsarbetsanstalter). V. A-t.
Åkerby, socken i Uppsala län, Bälinge
härad, på Uppsalaslätten, n. v. om Uppsala;
14,53 kvkm, 293 inv. (1934). Kantas i s. v.
av Jumkilsån. 794 har åker, 449 har
skogsmark. Ingår i Bälinge, Å. och Jumkils
pastorat i Ärkestiftet, Ulleråkers och Norunda
kontrakt.
Åkerbär, bot., se Hallonsläktet, sp.
334, och bild 13 på färgpl. Bär.
Åkergyllen, bot., se E r y s i m u m.
Akerhielm, svensk släkt, urspr. från Äkers
socken i Södermanland, känd från 1500-talet.
Kyrkoherden i Nyköpings östra förs.
Magnus Agriconius (d. 1655) var fader till
Samuel Månsson Agriconius, som adlades 1679
med namnet Ä. (S. Ä. d. ä., se nedan). Dennes
son Samuel Ä. (d. 1768; S. Å. d. y., se nedan)
blev 1731 frih. Ä. af Margrethelund;
dennes bror general Lars Ä. (1695—1767)
blev 1751 frih. Ä. af Blombacka. Om
frih. S. Å:s sonsons son frih. G. F. Ä. och
dennes son frih. J. G. N. S. Ä. se nedan. En
syssling till G. F. Ä. var frih. Johan Carl
Å. (1807—79), som 1856—76 var
landshövding i Örebro län, som sådan mycket duglig.
Till Margrethelundsätten hörde frih. Dan
Vincent Ä. (1863—1931), redaktör för
Svenska Dagbladet 1891—93, medarb. i Nya
Dagligt Allehanda från 1913; om hans maka,
Annie Ä., se nedan. Till Blombackaätten hörde
frih. A. L. E. Å. (se nedan). — Litt.: E.
Äker-hielm, »Äkerhielmska släktboken» (1926; jfr
T. Söderberg, »En släktbok och ett
släktarkiv», i Hist. Tidskr. 1928). B. H-d.
Akerhielm (af Blombacka), Albert
Lars Evert, frih., ämbetsman, politiker
(1846—1920); jfr släktart. Efter juridiska
studier inträdde Å. i verken och blev 1878
kansliråd och
byråchef i Finansdep. 1888
blev han
expeditionschef där, var 1888—99
konsultativt statsråd
och 1899—1911
president i
Kammarrätten. 1899—1913 var
han led. av Första
kammaren (vice
talman oktoberriksdagen
1905). Som
riksdagsman torde Ä. ha ägt
ett tidtals ganska
stort inflytande inom
högerpartiet, till vars mest konservativa grupp
han hörde. Å. var energisk motståndare till
varje utsträckning av rösträtten och anslöt
sig i unionsfrågan obetingat till den
doktrinära uppfattning, som främst företräddes av
O. Alin (se d. o.). B. E-r.
Akerhielm, Annie Vilhelmina
Elisabet, friherrinna, författarinna (f. 1869 18/u);
jfr släktart. Hon är dotter till N. H. Quiding
(se d. o.), debuterade
1899 med
samtidsromanen »Hvidehus»,
som följts av bl. a.
ett stort antal
romaner och berättelser:
»En droppe ur hafvet»
(1900), »Fru Fanny»
(1904), »Riktiga
människor» (1909),
»Norrbys på Borregård»
(1919), »Alla tanters
flicka» (1924),
»Romare» (1932) m. fl.
Med oförfärad energi
har författarinnan förfäktat konservativa
åsikter, gärna med ironi; hennes
framställning är livlig, tekniken den äldre romanens.
Sedan 1913 är hon medarb. i Nya Dagligt
Allehanda. R-n B.
Akerhielm (af M a r g r e thel und),
Gustaf Fredrik, frih., ämbetsman (1776—
1853); jfr släktart. Blev 1793 officer och fick
1811 överstes avsked ur krigstjänsten. A. var
1818—23 dir. för K.
m:ts hovkapell och
spektakler. 1826—35
var han ordf, i
Styrelsen över fängelser och
arbetsinrättningar i
riket och främjade på
denna post en
humanare fångvård. Från
1827 var Ä. därjämte
generaltulldirektör.
1831—40 var han
statsråd och som sådan en
av Karl Johans mer
moderata rådgivare. I
riksdagarna deltog Ä. alltifrån 1800. Ä. ägde
en utpräglat dilettantisk begåvning, torde ha
saknat djupare politiska intressen men besatt
SPA
ÅKERBO HB
(ÖSTERGÖTLANDS
LÄN)
Skala 1:400000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
