Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åkerlagar - Åkerlera - Åkerlindh, Johan Gustaf - Åkerlund, Erik Nathanael - Åkerlund, John Teodor - Åkermadd - Åkerman, släkt - Åkerman, Anders Rikard - Åkerman, Assar Emanuel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1259
Åkerlera—Åkerman, A. E.
1260
mest ouppodlad mark, överlämnades, där den
ej utarrenderades, till besittningstagande av
enskilda, som därför erlade grundskatt.
Arealen av den ager publicus, som den enskilde
sålunda kunde inneha, begränsades genom å.,
som föranledde häftiga strider (se C a s s i u s,
Licinius och Gracchus). Den sista
jord i Italien, varöver staten förfogade,
utdelades genom Caesars å. av 59 f. Kr. E. St.
Åkerlera, geol., föråldrat namn på sandig
grå el. grågul, postglacial lera, såväl
ancylus-lera som litorinalera. Å. bildar åkerjorden
inom största delen av Mälartrakterna. K. A. G.
Åkerlindh, Johan Gustaf,
industriledare (f. 1867 24/i), anställd vid Uppsala
ång-qvarns a.-b. och verkst. dir. där 1908. Som
en av de ledande inom den priskartell, till
vilken de
betydelsefullaste företagen inom
kvarnindustrien voro
anslutna, blev Å. vid
krigsutbrottet 1914
sakkunnig rådgivare
åt regeringen i
livs-medelsfrågor. Från
1915 satt Ä. i
livsmedelskommissionen,
blev 1916 chef för
folk-hushållningskommis-sionens spannmålsavd.
och gjorde såsom
sådan en betydande och
högt skattad insats vid lösningen av de svåra
livsmedelsfrågorna. Sedan Svenska
kvarnföreningen bildats, var Å. dess verkst. dir. 1919
—29 och är sedan 1929 verkst. dir. i a.-b.
Svenska tobaksmonopolet, vars styrelse han
tillhört sedan 1915. Sedan 1907 led. av
Stockholms handelskammare, är Ä. kassaförvaltare
och fullmäktig i handelskammaren. Led. av
Grosshandelssocietetens deputerade 1926, blev
Ä. dess ordf. 1934. A. är även ordf, i Sveriges
skiljenämnd för spannmål och
foderämnes-handel, sakkunnig vid Stockholms rådhusrätt,
en av initiativtagarna till samt led. och
kassaförvaltare i styrelsen för Institutet för
socialpolitisk och kommunal utbildning och led. av
Järnvägsrådet. Å. har tillhört Stockholms
stadsfullmäktige och anlitats av
Lagberedningen som sakkunnig vid lagstiftningsfrågor
inom handelns område. E. V-r.
Åkerlund, Erik Nathanael,
bokförläggare, affärsman (f. 1877 9/8). Startade 1906
Åhlén & Åkerlunds förlag (se d. o.), sålde
detta 1929 till Bonniers förlag, grundade
s. å. tills, m. R. Rausing a.-b. Åkerlund
& Rausing, företag för pappersemballage
och tryckeri, sålde 1933 sin del i detta till
Rausing och bildade a.-b. Åkerlund & söner,
tryckeri och spelkortsfabrik i Stockholm. Å.
blev 1930 verkst. dir. i Stockholms-Tidningens
a.-b., 1931 i Stockholms-Tidningen Stockholms
Dagblads. — Å. är ivrig främjare av sport
och idrott, deltar aktivt särskilt i curling,
segling och motorsport samt har flera
förtroendeposter inom olika sportorganisationer;
även känd jägare och framstående kennelman.
Åkerlund, John Teodor, arkitekt (f.
1884 15/8). Studerade vid Tekniska
elementarskolan i Borås och praktiserade hos arkitekt
T. Grut 1907—09. Å. var sekr. i Samfundet
för hembygdsvård 1916—23 och är
Skolöver
styrelsens byggnadssakkunnige sedan 1917.
Han har utfört ritningar till folkhögskolan
Sörängen vid Nässjö (se Folkhögskolor,
bild 2), till Sigtunastiftelsen (se bilder vid d. o.)
och till Statens hantverksskola för blinda i
Kristinehamn m. fl. Å. har skrivit »Gamla
svenska allmogehem» (1912), »Den svenska
egnahemsrörelsen» (1915) m. m. E. L-k.
Åkermadd, bot., se Blåmadra.
Åkerman, svensk släkt, härstammar från
borgmästaren i Viborg Erik Å. (1653—1739).
Till släktens äldre gren hörde hans sonsons
sonson J. Å.; om denne, hans son A. R. Å.
och den sistnämndes son G. R. J. Å. se nedan.
Till en yngre släktgren hörde E. Å:s sonsons
son F. Å. (se nedan), som adlades 1843 (slöt
sin ätt), samt dennes brorson Henrik Å.
(1840—1905), som blev envoyé i Wien 1884,
i London 1890 och i Paris 1899. Om hans
söner J. Gustaf Å. och Johan H. Å. samt H.
Å:s sysslings son B. M. V. Å. se nedan. B. H-d.
Åkerman, Anders Rikard, metallurg,
högskollärare och ämbetsman (1837—1922);
jfr släktart. Avlade bergsexamen i Uppsala
1860, genomgick Falu bergsskola 1861—62,
ingick på
Järnkontorets metallurgiska
stat, utnämndes 1869
till adjunkt i
metallurgi och hyttkonst vid
bergsskolan samt blev
1877 lektor och 1883
prof, i nämnda ämnen
vid Tekniska
högskolan och föreståndare
för dess
bergsskole-avd. 1891—1905 var
Å. generaldir. och chef
för
Kommerskollegium. Som metallurg
och lärare inlade Å. synnerligen stor
förtjänst om den svenska järnhanteringen, där
han var en föregångsman vid tillämpningen
av teknisk-vetenskapliga forskningsmetoder.
I sin krafts dagar var Å. dessutom i
betydande utsträckning anlitad för såväl
offentliga som enskilda uppdrag. Han var
bl. a. led. av Första kammaren 1892—1910
och blev 1893 fil. hedersdr vid Uppsala
univ. Han erhöll 1894 Järnkontorets
guldmedalj. G. H-r.
Åkerman, Assar Emanuel, jurist och
politiker (f. 1860 28/io), syssling till Jules
H. Å. Blev jur. kand, i Lund 1884, vice
häradshövding 1886, assessor i Svea hovrätt
1892, konstituerad revisionssekr. 1897 samt
häradshövding 1900 i Norrvikens och 1912
i Hallands läns södra domsaga, där han
tjänstgjorde till 1930. Han anlitades 1906—
07 som sakkunnig i fråga om
arbetsavtals-lagstiftningen och var led. av
ålderdomsför-säkringskommittén 1907—12 och
olycksfalls-försäkringskommittén 1912—15.
Strafflags-kommissionen tillhörde han 1918—21 och bar
sedan 1926 varit tillkallad som sakkunnig
rörande reformering av strafflagstiftningen
(s. k. lilla strafflagskommissionen). 1909—14
var Å. som radikal vilde led. av Andra
kammaren och är sedan 1919 socialdemokratisk
led. av Första kammaren. Han var första
lagutskottets v. ordf. 1919—24 och är sedan
1925 dess ordf. Å. var justitieminister (i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
