Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åkerman, Assar Emanuel - Åkerman, Bror Morgan Verner - Åkerman, Ernst Åke - Åkerman, Fredrik - Åkerman, Gustaf Rikard Joakim (Jockum) - Åkerman, Joachim - Åkerman, Johan Gustaf - Åkerman, Johan Henrik - Åkerman, Jules Heribert - Åkerman, Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1261
Åkerman, B. M. V.—Åkerman, N.
1262
Brantings ministärer) 30 juni—26 okt. 1920
och 13 okt. 1921—23 april 1923. S. II.
Åkerman, Bror Morgan Verner,
skulptör (1854—1903); jfr släktart.
Studerade 1883—86 vid Konstakad. samt 1888—93
i Paris och Italien. Trots sin skröpliga
kroppskonstitution — han var alltifrån barndomen
puckelryggig och lam i benen — arbetade Ä.
med stor viljekraft. Han utförde
kvinnosta-tyn »Vårfrost» (1889; museet i Barcelona),
gosstatyetten »övergiven» (1890; brons, i
Nationalmuseum), kvinnobilden »Strandfynd»
(1893; marmor, i Göteborgs museum) och
porträttbyster (Arvid ödmann i Operans foajé),
statyetter, medaljonger m. m. (E. L-k.)
Åkerman, ErnstÄke, botanist (f. 1887
2e/s)-Blev fil. dr i Lund 1916 och fick professors
namn 1933. Sedan 1915 är Å. vete- och
havre-förädlare vid Sveriges utsädesförening i
Sva-löv. Hans arbete såsom växtförädlare har
resulterat i en rad framstående sorter, som
numera allmänt odlas ej blott i Sverige utan
även i grannländerna. Å. har även sysslat
med växtfysiologi, särskilt
frosthärdighets-problem (»Studien über den Kältetod und die
Kälteresistenz der Pflanzen», 1927), vetets och
havrens genetik, försöksteknik
(»Försökstek-nik» i A. Bonniers »Handbok för svenska
jordbruket», 1928), undersökningar rörande
brödsädens kvalitet m. m. Alltsedan Statens
spannmålsnämnds tillkomst har A. varit dess
sakkunnige i kvalitetsfrågor. Han har även
intresserat sig för jordbruksförsökens
organisation och var den förste, som upptog idén
med försöksringar i Sverige, samt var led.
i kommittén för utredning ang. en mera
enhetlig organisation av
försöksverksamheten. Han är även en högt uppskattad
föreläsare i frågor rörande naturvetenskap och
växtodling. G. N.-L.
Åkerman, Fredrik, jurist, ämbetsman
(1800—77); jfr släktart. Inträdde 1819 i
Kansliet och blev 1840 hovrättsråd i Svea
hovrätt. Å., som ägde stort anseende både
som jurist och ämbetsman, blev 1842
landshövding i Västernorrlands län. Som sådan
inlade han stora förtjänster om jordbrukets
utveckling. Han adlades 1843 och var 1851
—56 president i Bergskollegium och 1856—
66 i Kommerskollegium. På riddarhuset
framträdde Å. som ganska inflytelserik
moderat konservativ politiker. B. E-r.
Åkerman, Gustaf Rikard Joakim
(Jockum), militär, statsråd, kommunalman
(f. 1868 31/io); jfr släktart. Blev 1908 major
i Generalstaben, var
1914—19 överste och
chef för Västmanlands
reg:te, blev 1928
generallöjtnant i armén.
Mars—okt. 1917 var
Å. krigsminister i
Swartz’ ministär. 1905
var han sakkunnig
vid förhandlingarna i
Karlstad, 1929—30
ordf, i
försvarsutred-ningen och är sedan
1928 ordf, i
rikskom-missionen för
ekono
misk försvarsberedskap. Efter avgången ur
aktiv militärtjänst har han mycket ägnat sig
åt kommunalpolitik, affärslivet och
försvars-upplysningsverksamhet. 1914—17 var han led.
av Andra kammaren och 1920—28 borgarråd
i Stockholm. Sedan 1931 är han förste v. ordf,
i Stockholms stadsfullmäktige. I Allmänna
valmansförbundet för Stockholm var han ordf.
1929—33. Å. har betytt mycket för
högerpartiet. L. K.
Åkerman, Joachim, högskollärare,
ämbetsman (1798—1876); jfr släktart. Blev fil.
mag. i Lund 1820 och prof, i kemisk
teknologi vid Teknologiska institutet i Stockholm
1827, var 1839—53 föreståndare för
bergsskolan i Falun, 1845—48 tillika för Teknologiska
institutet, samt blev 1853 överdir. för
Mynt-och Kontrollverken. G. H-r.
Åkerman, Johan Gustaf,
nationalekonom (f. 1888 */3); jfr släktart. Blev jur. kand,
i Uppsala 1913, var anställd i Utrikesdep.
1915—18 och blev jur. dr och docent i
nationalekonomi i Lund 1923. A. är sedan 1931
prof, i nationalekonomi och sociologi vid
Göteborgs högskola. Å:s »Realkapital und
Kapi-talzins» (I 1923, II 1924) innehåller
vetenskapligt synnerligen betydelsefulla bidrag till
utvecklingen och fördjupningen av läran om
realkapitalet i anslutning till Böhm von
Ba-werk (se d. o.) och K. Wicksell (se d. o. samt
Kapital, sp. 293). Bland hans övriga
skrifter märkas undersökningar rörande
åttatim-marsdagens ekonomiska verkningar och
rationaliseringen inom industrien. E. F. K. S-n.
Åkerman, Johan Henrik, nationalekonom
(f. 1896 31/3); jfr släktart. Utexaminerades
från Handelshögskolan i Stockholm 1918 och
blev fil. dr i Lund 1929 på avh. »Om det
ekonomiska livets rytmik» (1928). Å. utgav
för Sveriges industriförbund tidskr. Det
Ekonomiska Läget 1928—33 och utarbetade dess
produktionsindex. Han blev docent i
nationalekonomi och ekonomisk statistik vid un i v.
i Lund 1932. Ä:s författarskap har främst
omfattat konjunkturteori, bl. a.
»Konjunkturteoretiska problem» (1934). E. F. K. S-n.
Åkerman, Jules Heribert, kirurg,
akademisk lärare (f. 1861 syssling till
A. E. Ä. Blev med. dr 1889, docent i kirurgi
i Lund 1890, prosektor i anatomi vid Karol.
inst. 1893,
lasaretts-läkare i Kristianstad
1894 och var 1895—
1926 prof, i kirurgi
vid Karol. inst. samt
överkirurg vid
Sera-fimerlasarettet. Sedan
1902 är han
överläkare vid
Riksförsäk-ringsanstalten och har
dessutom varit
medlem av
Medicinalstyrelsens vetenskapliga
råd och inspektör för
Tandläkareinstitutet.
Hans vetenskapliga produktion omfattar
experimentell och klinisk kirurgi samt
försäk-ringsmedicin. Han har författat ett stort
antal artiklar i Nordisk Familjeboks 2:a
uppl. T. R.
Åkerman, Nils, läkare (1777—1850), fil.
dr 1803, med. dr och kir. mag. 1812.
prosektor i anatomi och adjunkt i medicin vid
Karol. inst. samt fattigläkare i Stockholm,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
