1261 Åkerman, B. M. V.—Åkerman, N. 1262 Brantings ministärer) 30 juni—26 okt. 1920 och 13 okt. 1921—23 april 1923. S. II. Åkerman, Bror Morgan Verner, skulptör (1854—1903); jfr släktart. Studerade 1883—86 vid Konstakad. samt 1888—93 i Paris och Italien. Trots sin skröpliga kroppskonstitution — han var alltifrån barndomen puckelryggig och lam i benen — arbetade Ä. med stor viljekraft. Han utförde kvinnosta-tyn »Vårfrost» (1889; museet i Barcelona), gosstatyetten »övergiven» (1890; brons, i Nationalmuseum), kvinnobilden »Strandfynd» (1893; marmor, i Göteborgs museum) och porträttbyster (Arvid ödmann i Operans foajé), statyetter, medaljonger m. m. (E. L-k.) Åkerman, ErnstÄke, botanist (f. 1887 2e/s)-Blev fil. dr i Lund 1916 och fick professors namn 1933. Sedan 1915 är Å. vete- och havre-förädlare vid Sveriges utsädesförening i Sva-löv. Hans arbete såsom växtförädlare har resulterat i en rad framstående sorter, som numera allmänt odlas ej blott i Sverige utan även i grannländerna. Å. har även sysslat med växtfysiologi, särskilt frosthärdighets-problem (»Studien über den Kältetod und die Kälteresistenz der Pflanzen», 1927), vetets och havrens genetik, försöksteknik (»Försökstek-nik» i A. Bonniers »Handbok för svenska jordbruket», 1928), undersökningar rörande brödsädens kvalitet m. m. Alltsedan Statens spannmålsnämnds tillkomst har A. varit dess sakkunnige i kvalitetsfrågor. Han har även intresserat sig för jordbruksförsökens organisation och var den förste, som upptog idén med försöksringar i Sverige, samt var led. i kommittén för utredning ang. en mera enhetlig organisation av försöksverksamheten. Han är även en högt uppskattad föreläsare i frågor rörande naturvetenskap och växtodling. G. N.-L. Åkerman, Fredrik, jurist, ämbetsman (1800—77); jfr släktart. Inträdde 1819 i Kansliet och blev 1840 hovrättsråd i Svea hovrätt. Å., som ägde stort anseende både som jurist och ämbetsman, blev 1842 landshövding i Västernorrlands län. Som sådan inlade han stora förtjänster om jordbrukets utveckling. Han adlades 1843 och var 1851 —56 president i Bergskollegium och 1856— 66 i Kommerskollegium. På riddarhuset framträdde Å. som ganska inflytelserik moderat konservativ politiker. B. E-r. Åkerman, Gustaf Rikard Joakim (Jockum), militär, statsråd, kommunalman (f. 1868 31/io); jfr släktart. Blev 1908 major i Generalstaben, var 1914—19 överste och chef för Västmanlands reg:te, blev 1928 generallöjtnant i armén. Mars—okt. 1917 var Å. krigsminister i Swartz’ ministär. 1905 var han sakkunnig vid förhandlingarna i Karlstad, 1929—30 ordf, i försvarsutred-ningen och är sedan 1928 ordf, i rikskom-missionen för ekono misk försvarsberedskap. Efter avgången ur aktiv militärtjänst har han mycket ägnat sig åt kommunalpolitik, affärslivet och försvars-upplysningsverksamhet. 1914—17 var han led. av Andra kammaren och 1920—28 borgarråd i Stockholm. Sedan 1931 är han förste v. ordf, i Stockholms stadsfullmäktige. I Allmänna valmansförbundet för Stockholm var han ordf. 1929—33. Å. har betytt mycket för högerpartiet. L. K. Åkerman, Joachim, högskollärare, ämbetsman (1798—1876); jfr släktart. Blev fil. mag. i Lund 1820 och prof, i kemisk teknologi vid Teknologiska institutet i Stockholm 1827, var 1839—53 föreståndare för bergsskolan i Falun, 1845—48 tillika för Teknologiska institutet, samt blev 1853 överdir. för Mynt-och Kontrollverken. G. H-r. Åkerman, Johan Gustaf, nationalekonom (f. 1888 */3); jfr släktart. Blev jur. kand, i Uppsala 1913, var anställd i Utrikesdep. 1915—18 och blev jur. dr och docent i nationalekonomi i Lund 1923. A. är sedan 1931 prof, i nationalekonomi och sociologi vid Göteborgs högskola. Å:s »Realkapital und Kapi-talzins» (I 1923, II 1924) innehåller vetenskapligt synnerligen betydelsefulla bidrag till utvecklingen och fördjupningen av läran om realkapitalet i anslutning till Böhm von Ba-werk (se d. o.) och K. Wicksell (se d. o. samt Kapital, sp. 293). Bland hans övriga skrifter märkas undersökningar rörande åttatim-marsdagens ekonomiska verkningar och rationaliseringen inom industrien. E. F. K. S-n. Åkerman, Johan Henrik, nationalekonom (f. 1896 31/3); jfr släktart. Utexaminerades från Handelshögskolan i Stockholm 1918 och blev fil. dr i Lund 1929 på avh. »Om det ekonomiska livets rytmik» (1928). Å. utgav för Sveriges industriförbund tidskr. Det Ekonomiska Läget 1928—33 och utarbetade dess produktionsindex. Han blev docent i nationalekonomi och ekonomisk statistik vid un i v. i Lund 1932. Ä:s författarskap har främst omfattat konjunkturteori, bl. a. »Konjunkturteoretiska problem» (1934). E. F. K. S-n. Åkerman, Jules Heribert, kirurg, akademisk lärare (f. 1861 syssling till A. E. Ä. Blev med. dr 1889, docent i kirurgi i Lund 1890, prosektor i anatomi vid Karol. inst. 1893, lasaretts-läkare i Kristianstad 1894 och var 1895— 1926 prof, i kirurgi vid Karol. inst. samt överkirurg vid Sera-fimerlasarettet. Sedan 1902 är han överläkare vid Riksförsäk-ringsanstalten och har dessutom varit medlem av Medicinalstyrelsens vetenskapliga råd och inspektör för Tandläkareinstitutet. Hans vetenskapliga produktion omfattar experimentell och klinisk kirurgi samt försäk-ringsmedicin. Han har författat ett stort antal artiklar i Nordisk Familjeboks 2:a uppl. T. R. Åkerman, Nils, läkare (1777—1850), fil. dr 1803, med. dr och kir. mag. 1812. prosektor i anatomi och adjunkt i medicin vid Karol. inst. samt fattigläkare i Stockholm,