Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åkerman, Nils - Åkerman, Per Larsson - Åkermark, Carl Harald - Åkermynta - Åkerrast - Åkerréhn, Olof - Åkerrättika - Åkersenap - Åkers kanal - Åkerskatt - Åkerskifte - Åkers krutbruk - Åkerskära - Åkersork - Åkers styckebruk - Åkerstein, Johan Otto - Åkerström, Jonas - Åkertistel - Åkerven - Åkervinda - Åkervädd - Åkerö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1263
Åkerman, P. L.—Äkerö
1264
fick 1824 professors n. h. o. v. Medicinsk
författare, bl. a. av »Sundhets-kateches» (1835).
Ä. är mest känd som grundare av
Josephin-ska orthopediska institutet, som blev
föregångare till Gymnastiskt-ortopediska
institutet (se d. o.). P. Hgld.
Åkerman, Per Larsson, orgelbyggare
(1826—76), elev av Strand, Blomqvist och
Lindgren. Efter orgelbyggarexamen 1850
företog han en studieresa till Tyskland, Belgien
och Frankrike. Efter hemkomsten 1857
byggde han över 100 orglar, vilka särskilt
utmärkt sig för solitt arbete. Flera moderna
uppfinningar införde han, bl. a. pneumatiska
maskinen; även begagnade han en del nya
stämmor. Av hans verk kunna nämnas
orglarna i Katarina och Hedvig Eleonora
kyrkor i Stockholm, i Uppsala och Strängnäs
domkyrkor, i Helsingfors och Vasa. Å.
arbetade 1857—61 i bolag med E. A. Z e 11 e
r-q v i s t i Strängnäs och från 1866 i
Stockholm tills, m. K. J. L u n d. Denne
fortsatte firman efter Å:s död. 1898 flyttades
fabriken till Sundbyberg. Av firmans många
stora orglar märkas de för domkyrkorna i
Växjö, Visby, Kalmar, Karlstad, Västerås
och Härnösand, i Stockholm för Storkyrkan,
Tyska kyrkan, Maria, Klara, Vasa, Adolf
Fredriks, Matteus’, Johannes’ och Oskars
kyrkor. Bland de senaste stora orglarna
märkas i Stockholm Högalidskyrkans, Röda kvarns
och Konserthusets. — Litt.: N. P. Norlind,
»Orgelns allmänna historia» (1912). T. N.
Åkermark, Carl Harald, sjömilitär (f.
1873 12/n). Blev underlöjtnant vid flottan
1894, avancerade till konteramiral 1927 och
till viceamiral 1934. A. har bl. a. varit chef
för Marinförvaltningens torpedavd., chef för
sjöförsvarets kommandoexpedition samt chef
för kustflottan (1927—33) och är sedan 1933
chef för Marinförvaltningen. ö-g.
Åkermynta, bot., se M e n t h a.
Åkerrast, Lyco’psis (Anchüsa) arve’nsis,
ett till fam. strävbladiga hörande, upprätt, 2
—3 dm högt, enårigt åkerogräs med ljusblå
blommor och krökt kronpip. Se även
Rast-släktet. G. M-e.
Åkerréhn, Olof, mekaniker (1754—1812),
fil. dr 1782, led. av Vet.-akad. 1799, fick 1811
Järnkontorets stora guldmedalj. Å. utövade
en omfattande verksamhet som
byggnadsingenjör, anlade Vedevågs järnverk,
Nyköpings mässingsbruk, en mängd andra
fabriker och industriella verk, utförde
kanalbyggnader m. m. och författade arbeten i sitt fack.
Åkerrättika, bot., se Raphanus.
Åkersenap, bot., se S e n a p s s 1 ä k t e t.
Åkers kanal, kanalled i österåkers socken,
Stockholms läns Upplandsdel, mellan
Garns-viken och Trälhavet; längd 10,7 km, en sluss
(tröskeldjup 2,os m). Anlädes 1825.
Åkerskatt, kam., sè J or d s ky 1 d.
Åkerskifte, se Hemskifte.
Åkers krutbruk, i Åkers socken,
Södermanlands län; tax.-värde 1,650,500 kr. (1932).
Tillhör sedan 1889 staten. Vid Å. tillverkas
allt krut och alla stridsladdningar för arméns
behov, varjämte där gjutas och pressas
spräng- och minladdningar för armén och
delvis för marinen. Samtliga
provskjutningar av projektiler m. m. utföras på brukets
skjutbanor. Vidare tillverkas alla gasskydds-
kläder och gasmasker samt rök-, dim- och
övningsgasmateriel för försvarets räkning.
Förvaltningen utövas av en artilleriofficer
som chef (styresman), som till sitt
förfogande har två arbetsofficerare (likaledes
artilleriofficerare), 5—6 ingenjörer, förvaltare,
kontorspersonal, verkmästare m. fl.
Arbetar-personalen uppgår till omkr. 170 män och
kvinnor. Tillv.-värdet var 1933 omkr. 2 mill.
kr. — Bruket anlades trol. i slutet av
1500-talet vid Forssa, 1 km s. om sin nu v. plats,
och flyttades på 1600-talet till Rocksta
kro-nohemman. G. afW-dt.
Åkerskära, zool., kornknarr (se d. o.).
Åkersork, zool., se Sorksläktet.
Åkers styckebruk, i Åkers socken, Söder
manlands län; med underlydande i Åkers,
Länna, Härads, Gåsinge, Barva, Kjula och
Ärla socknar omkr. 4,400 har, därav 1,150
har åker; tax.-värde 2,176,300 kr. (1933).
Omkr. 300 arb. Till godset höra Skottvångs.
Bredsjönäs och Älgsjöbackens gruvor samt
andelar i Björnbergs gruvbolag. — Bruket
anlades trol. i början av 1600-talet av
bröderna W. och G. De Besche. 1654 fick det
privilegier på kanontillv. och efter hand
stora beställningar på kanoner och
projektiler från skilda länder. Även ha tillverkats
gjutgodsartiklar av olika slag (bl. a.
Riddar-holmskyrkans tornspira).
Kanontillverkningen upphörde 1866, men produktionen av
projektiler och gjutgodsartiklar har bibehållits.
— En längre tid ägdes Å. av släkten Wattrang
(till 1752), därefter av släkten v.
Wahren-dorff (1752—T861). 1861 övergick det till
bruksägaren A. von Stockenström och
överintendenten M. L. Berg samt 1894 till den
senares änka, då omgift med f. d.
statsministern greve A. Posse. 1911 övergick det vid
grevinnan Posses, då lady Goslings, död
genom testamente till generalskan Jeanne
Ny-blæus och bruksägaren Bo von Stockenström
och äges f. n. av Södermanlands enskilda
bank. G. af W-dt.
Åkerstein, Johan Otto, arkivman (1711
—66). Blev registrator i Riksarkivet 1759 och
fick bibliotekaries titel 1766. Hans register
(90 årg.; i Riksarkivet) till riksregistraturet
för 1500—1700-talet är viktigt. Å:s
genealogiska samlingar (i Riksarkivet och Kungl.
bibi.) bygga okritiskt på J. Peringskiölds
uppgifter. En Å:s son adlades 1808 (ätten
lever). B. H-d.
Åkerström, Jonas, målare (1759—95).
Följde från 1783 undervisningen vid
Konst-akad:s läroverk och uppmärksammades där
av Pilo, Masreliez och Sergel. Senare arbetade
Å. under Desprez vid Kungl. teaterns
dekora-tionsverkstad. 1788 reste han till Rom, där
han sedan med årligt understöd ur konungens
handkassa vistades till sin död. Hans
oljemålningar skildra vanl. antika scener, ss.
»Ifigenias offrande» (Göteborgs museum),
»Amor och Psyche», »Hebe och Ganymedes».
Teckningar av Å. finnas i Nationalmuseum
och i Konstakad. (E. L-k.)
Åkertistel, bot., se Tistlar.
Åkerven, bot., se K ö s a.
Åkervinda, bot., se Convolvulus.
Åkervädd, bot., se Väddväxter.
Åkerö, säteri i Bettna socken,
Södermanlands län; 979 har, därav 390 har åker;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
