Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åkerö - Åkeshov - Åkianer (Åkeaner) - Åklagare - Åkrahavn - Åkvisslan, Åkvisselforsen - Ål, Vanlig ål el. Sötvattensål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1265
Äkeshov—Ål
1266
tax.-värde 482,200 kr. (1932). Slottslik
huvudbyggnad på en ö i Yngaren, uppf. 1752—57 av
C. G. Tessin efter ritningar av C. Hårleman.
Bland ägarna märkas riksrådet Bo Nilsson
(se Natt och Dag) och hans släkt,
medlemmar av släkterna Svarte Skåning, Lillie,
Tott och Bielke, riksråden Bengt Horn (från
1675) och A. Banér (från 1726), medlemmar
av släkterna Sparre och Tessin; under
1800-talet tillhörde Ä. släkterna Montgomery,
Arf-wedson och Leijonhufvud samt har sedan 1900
ägts inom släkten Enderlein. Från Å.
trädgård härstamma Åkeröäpplena.
Äkeshov, numera styckad egendom i
Bromma församling, Stockholm. Å., urspr. N o
c-k e b y, ägdes på 1400-talet av
Stockholms-rådmannen Peder Ålänning. Det donerades
1629 allodialiter till C. L. Rasche, som byggde
säteri i början av 1630-talet, och
inköptes 1635 av Äke Axelsson Natt och Dag,
efter vilken godset uppkallats. Hans måg C.
Bielkenstierna (d. 1662) fullbordade
slottsbyggnaden. På 1690-talet övergick Ä. till
ätten Stenbock och 1720 till släkten
Stiern-crona, där det som fideikommiss stannade till
1853, kom sedan i släkten von Friesendorffs
ägo och köptes 1904 av Stockholms stad.
Större delen av Å:s mark är nu styckad till
trädgårdsstäder och småstugeområden.
Äkiäner (Äke än er), en separatistisk sekt
inom Älmeboda församling i Småland, som
uppkom 1784 under ledning av bonden Äke
Svensson, efter vilken sekten fick sitt
namn. Rörelsen visade radikalpietistiska drag
med kritik av kyrkan och dess präster,
egen-domsgemenskap, förakt för den jordiska
kallelsen samt kiliastiska förväntningar. Den
var begränsad till Äkes släkt och närmaste
grannar men väckte stort uppseende.
Myndigheterna ingrepo, och genom hovrättens
dom fördes åtskilliga av de anklagade till
Danviken, där Äke snart avled. Därefter
upphörde rörelsen. — Litt.: N. Lindgren,
»Handlingar rörande åkianismen» (i Handl.
rörande Prestmötet i Vexjö 1867); E. Herlenius,
»Åkianismens historia» (1902). Hg Pl.
Åklagare, den statsmyndighet, som har att
åtala brott av beskaffenhet att vara
underkastade offentligt åtal. Man skiljer mellan
allmänna och speciella å. Allmänna å.
äga behörighet att åtala brott i allm. och äro
icke hänvisade uteslutande till något särskilt
brottsområde; speciella å:s
åtalsbehörig-het omfattar däremot blott någon särskild
brottskategori. Man kan vidare skilja mellan
myndigheter, som äga besluta om åtal men
icke själva lägga hand vid utövningen, samt
myndigheter, som såväl ha åtalsrätt som ock
till uppgift att själva utföra talan. Högste
å. äro K. m:t samt J. K. För övrigt bör
skiljas mellan landsbygden och städerna. I
varje län åligger det länsstyrelsen att utöva
noggrann tillsyn över att begångna brott bli
lagligen beivrade (se § 6 i k. instr. 12 april
1918 för landshövdingarna i’rikets län m. m.).
Under K. B. lyder landsfogden, som är allmän
å. i alla de fall, där icke åtalsrätten på grund
av gällande stadganden uteslutande
tillkommer annan åklagarmyndighet el. särskild å.
blivit av vederbörande myndighet för visst
mål förordnad. Vissa brott (av svårare el. i
övrigt mera krävande natur) tillkommer det
Huvudbyggnaden på Åkerö.
landsfogden att företrädesvis beivra.
Landsfogdens tjänstgöringsområde är landsbygden
i länet och därinom belägen stad, där
magistrat ej finnes (om landsfogdarna se k. instr.
14 dec. 1917). Förutom landsfogden märkas
som allmänna å. inom de olika länen
landsfiskalerna (se k. instr. 14 dec. 1917).
Landsfiskal är allmän å. inom sitt
tjänstgörings-distrikt; dock kan för stad el. köping inom
distriktet särskild allmän å. vara förordnad.
Allmän å. i annan stad är stadsfiskal, som
tillsättes av justitiekanslersämbetet samt står
under tillsyn och inseende av detta ämbete
(se f. ö. ang. stadsfiskalerna k. instr. 24 maj
1918). — Bland speciella å. märkas i främsta
rummet J. O. och M. O. (se instr. för dem
14 maj 1915). E. K.*
Åkrahavn, fiskläge i Rogaland fylke, v.
Norge, på utsidan av Karmöy; 1,220 inv.
(1930). Många sillsalterier.
Åkvisslan, Åkvisselforsen, se
Fjäll-s j ö ä 1 v e n.
Al, Vanlig ål el. Sötvattensål,
Angui’lla angui’lla, tillhör ålfiskarna (se d. o.).
Den trinda, baktill hoptryckta kroppen är
klädd av seg, slemmig hud, vari ligga
mikroskopiskt små fjäll. Underkäken är
framskjutande, tänderna små och spetsiga. De yttre
gälöppningarna äro små. Färgen hos den i
Bild 1. Ål, Anguilla anguilla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
