Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ångbad - Ångbildning - Ångbildningsvärme - Ångbläster - Ångbåt - Ångbåts-a.-b. Ferm - Ångbåts-a.-b. Tirfing - Ångbåtspostexpeditioner - Ångdom - Ånge - Ångerman, E. - Ångermanland - Naturförhållanden - Geologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1293
Ängbildning—Ångermanland (Geologi)
1294
å. är 40°—50° C; de avslutas med sval dusch.
A. kunna improviseras genom att man hänger
lakan tältformigt över sängen och i »tältet»
ställer in grytor med kokhett vatten; de
användas ganska mycket för strup- och
luftrörskatarrer hos barn. Badstubadet i sin
ursprungliga form är ett å. (det s. k. romerska
badet åter är ett varmluftsbad). Se även
Bad och Varmluftsbad. G. Kr.
Ängbildning, ett ämnes övergång i
gasformigt tillstånd. Jfr Avdunstning 1,
Kokning och Sublimering.
Ängbildningsvärme, fys., dets. som a
v-dunstnings värme. Se Latent v ä
r-m e och Värme, sp. 936.
Ängb läster, anordning vid
ångpanneeldstä-der, som inför ånga i rökupptaget direkt från
ångpannan för att öka draget i eldstaden.
Ångbåt, se Ångfartyg.
Ångbåts-a.-b. Ferm, se Rederi, sp. 529.
Ångbåts-a.-b. Tirfing, se Rederi, sp. 529.
Ångbåtspostexpeditioner, se
Postverket, sp. 26.
Ängdom [-däm], en på liggande, cylindriska
ångpannor vanlig cylindrisk påbyggnad överst
på pannan, till vilken ånguttaget anslutes.
Ä:s huvudändamål är att öka pannans
ång-rum samt att möjliggöra, att ångan uttages
på längre avstånd från vattenytan (för att
ångan skall bli torrare). O. B-n.
Änge, järnvägsknut i Borgsjö socken, v.
Medelpad, för statsbanelinjerna Krylbo—
Bräcke och Änge—Sundsvall; 1,327 inv. (1931).
Postdiligenslinje till Röjan och Klövsjö.
Ångerman, E., se Sursil 1.
Ångermanland, landskap i mell. Norrland,
mellan Bottenhavet och fjällkedjan; 19,888,90
kvkm land, 184,101 inv. (1933). Större delen
av Å. tillhör Västernorrlands län,
Nordma-lings och Bjurholms tingslag i n. ö. dock
Västerbottens län. Se karta vid Me d e Ip a d.
INNEHÅLL:
sp.
Naturförhållanden ... 1293
Geologi............ 1294
Klimat ............ 1299
Växtvärld.......... 1295
Djurvärld.......... 1295
Bebyggelse och
näringsliv .......... 1295
sp.
Kyrklig konst... ... 1296
Etnografi .......... 1299
Förhistoria ........ 1300
Historia............ 1300
Litteraturanvisningar. 1301
Naturförhållanden. Större delen av Å.
tillhör den av djupa dalgångar genomskurna
norrländska urbergsplatån, som i Ä. nästan
invid kusten når omkr. 300 m ö. h. och i det
inre ej fullt 600 m ö. h. Högst nå dock
kvartsit- och sparagmitbergen i landskapets
n. v. hörn, Bunkfjället (740 m ö. h.),
Hykje-berget (638 m ö. h.) och det bekanta
Tåsjö-berget (631 m ö. h.), vilka höja sig över den
till nordvästra A :s siluriska berggrund bundna
bördiga bygden kring Tåsjön. Inom
platåområdet framträder en utpräglad skillnad
mellan de delar, som fordom varit täckta av
havet, och de ovanför högsta marina gränsen
belägna delarna. Nedanför denna gräns äro
dalarna fyllda av mäktiga sand- och
ler-avlagringar, vari floderna skurit sig djupt
ned och utbildat de storartade nipor (se
N i p a), för vilka särskilt Ångermanälvens
dal, Ådalen (se d. o.), är berömd, medan
platåerna och sluttningarna täckas av magra,
skogtäckta moränmarker. Det höglänta kust-
Bild 1.
Ångermanlands
vapen.
I blått fält tre bjälkvis
över varandra ställda
laxar av silver, den
mellersta vänstervänd.
området i södra Å. är starkt uppdelat av
djupa vikar och fjärdar, främst
Ångermanälvens fjordliknande mynningsvik, samt
kantas av skär och öar (se kartan). Strax
utanför denna kust når
Bottniska viken sitt
största djup. Norrut är
kusten lägre och
mera långgrund.
Gränstrakterna i n. ö.
karakteriseras i hög
grad av långsträckta
moränhöjder, s. k.
drumlins (se d. o.).
Ovanför marina
gränsen täckes
urbergsplatån av tätt
skogbevuxna vida
moränmarker med rikt
inslag av myrar och
sjöar.
Större delen av Å.
avvattnas av
Ångermanälven (se d. o.)
och dess betydande
bifloder Fjällsjöälven,
som genom Vängelälven även mottar bidrag
från Ströms vattudal, och Faxälven. N. ö.
delen av landskapet avvattnas dock av mindre
kustälvar, öreälven, Lögdeälven, Gideälven,
Själevads- el. Moån m. fl. Särskilt Ådalen
och södra Å:s höglänta kusttrakter
(Sveriges förnämsta fjordlandskap) besökas av
turister. G. R-ll.
Geologi. Den fasta berggrunden i Ä. är
ganska omväxlande och utgöres i den
mellersta, största delen av landskapet av urberget,
medan prekambriska och kambrosiluriska
bildningar finnas i den n. v. delen av Ä. och
yngre eruptiva bergarter spela en stor roll
vid uppbyggandet av kusttrakterna.
Urberget i Å. består huvudsaki. av dels en grå
gnejs och dels av migmatiter (se Gnejs).
Dessa variera starkt från finbandade
ådergnejser till inhomogena graniter med
inne-slutningar av leptiter och skiffrar. En grå
leptit förekommer på ett område nära kusten
från Å :s s. gräns till Örnsköldsvik. En stor
del av det inre Ä. upptages av den
grovkorniga porfyriska Revsundsgraniten, som har
stor utbredning i det inre av Norrland, och
spridda finnas förekomster av småkornig
granit, liknande Stockholmsgraniten. — De
yngre eruptiva bergarterna uppträda dels
längs kusten från Nora till Nätra
(Nor-dingråmassivet), dels i Helgums socken vid
gränsen mot Jämtland, där en utlöpare går
ut från Ragundamassivet. I
Nordingråmassi-vet ligga underst graniter och gabbroartade
bergarter, vilka överlagras av sandstenar och
arkoser, som man anser vara av jotnisk
ålder, vilka i sin ordning täckas och
genom-sättas av yngre diabaser. Sandstenarna
framträda endast som smala terrasser i
sluttningarna av de höga, branta bergen, som
uppbyggas av de yngre eruptivbergarterna. —
Den n. v. delen av Å. företer helt annan
geologisk byggnad än den östra; den skjuter vid
Tåsjön in som en kil mellan Jämtland och
Lappland i det av sediment upptagna
området. Tåsjöberget utgöres till sin
huvudmassa av Strömskvartsit, och dalsänkorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
