Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ångmaskin - Ångpanna el. Ånggenerator
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1309
Ängpanna
1310
Bild 5. Fartygsångmaskin. T. h. högtryckscylindern
med kolvslid, t. v. lågtryckscylindern med planslid.
verkas i nästan obegränsade storlekar,
anpassade sig bättre för drift av elektriska
generatorer och voro mera ångbesparande vid
stora enheter. För mindre effekter var å.
ännu överlägsen ångturbinen, ehuru även
denna överlägsenhet i stort sett försvunnit
under senare år, utom för mottrycksdrift, där
å. allt fortfarande är konkurrenskraftig i
vissa fall.
Bild 6. Anordningen av ventilerna i en Lentz’
sjö-ångmaskin. Ångan inkommer i högtryckscylindern H
genom två inloppsventiler A, som öppnas omväxlande.
Mellanventilerna B tjänstgöra dels som
avloppsventi-ler för högtryckscylindern och dels som
tilloppsven-tiler för lågtryckscylindern L (de båda mot
cylindrarna svarande vevarna på maskinaxeln stå i 180°
vinkel mot varandra). Från avloppsventilerna C går
ångan till en kondensor. De sex ventilerna styras av
en kamaxel för varje halvdel av maskinen.
I Sverige ha å. för fasta landanläggningar
tillverkats av flera verkstäder, Motala,
Jönköping, Atlas, Bolinders m. fl. Numera
tillverkas inga större landångmaskiner i
Sverige. I utlandet kvarlever ångmaskinstillv.
för fasta landanläggningar i viss grad,
särskilt för höga tryck och hög överhettning
samt ej sällan av likströmstyp, som
kännetecknas av att ångans utströmning ur
cylindern sker genom öppningar i
cylinderväggen, vilka öppningar avtäckas i ett visst
kolvläge.
För fartygsdrift är å. fortfarande av stor
betydelse. Utvecklingen har gällt förenkling
av konstruktionerna och sänkning av
ångför-brukningen. Bild 5 visar en normal
fartygsångmaskin. En betydande förbättring i
bränsleekonomien har här liksom vid
landanläggningar uppnåtts genom överhettning
och ventilreglering (ofta av Lentz’ system och
ibland endast för högtryckscylindern; se bild
6). En ytterligare förbättring av
bränsleekonomien skedde genom kombination av å. och
ångturbin. Ångan expanderar då i å. till
0,3—0,4 atm. absolut och fortsätter
expansionen till högt vakuum i en ångturbin, som har
större möjligheter att utnyttja den sista delen
av expansionsdiagrammet än å. Den vanligaste
anordningen härvid är den tyska
Bauer-Wachs, som utmärkes av att
lågtrycksturbi-nen kopplas medelst kuggväxel och
hydraulisk koppling till propelleraxeln och direkt
avlämnar arbete åt denna. Vid backgång
avkopplas ångturbinen. En annan anordning,
som även vunnit betydande användning, är
Götaverkens (konstruerad av E.
Johansson), som kännetecknas av att
lågtryckstur-binen driver en kompressor, som komprimerar
avloppsångan från högtryckscylindern, så att
den inkommer i medeltrycks-, resp,
lågtryckscylindern med höjt tryck och höjd temp. och
avger motsv. ökad effekt. Ytterligare en
anordning är Lindholmens (konstruerad av
A. S. Andersson), som utnyttjar
lågtrycks-turbinens arbete till elektrisk
mellanöver-hettning. Om å:s användning på lokomotiv
se d. o. T. L-k.
Ängpanna el. Å n g g e n e r a t o r är en
apparat, vari mättad eller överhettad ånga
av visst tryck alstras. Å. är en nödvändig
beståndsdel i varje ånganläggning. Genom
värmetillförsel upphettas det inmatade
vattnet till ångbildningstemp., avkokas till ånga
och (vanl.) överhettas (i den s. k. ö v e
r-hettaren) till högre temp. än
ångbildningstemp.
Under ångteknikens första utveckling var
ångpannetrycket, på grund av ofullkomliga
material och tillverkningsmetoder,
synnerligen lågt, endast några tiondels kg per kvcm
över atmosfärtrycket. Ångtrycket har
stegrats successivt, i vissa fall språngvis. På
1850-talet användes i regel omkr. 5 atm.
övertryck, på 1880-talet omkr. 10 atm. (i båda
fallen bortsett från djärva föregångsförsök),
och först in på 1900-talet börjar den starka
utveckling av ångpannetekniken, vari den
allt fortfarande befinner sig och som bl. a.
kännetecknas av stegrat ångtryck, i många
fall till över 100 atm.
Bortsett från de tidigaste konstruktionerna
kan eldrörpannan sägas vara den klas-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
