1317 Ängpanneföreningar—Ängslup 1318 tryck. är veloxpannan. Den karakteriseras av förbränning under tryck. Förbränningsluf-ten komprimeras av en gasturbinkompressor, som drives med pannornas avloppsgaser. Veloxpannan, som hittills enbart eldats med olja, tager mindre utrymme i anspråk än andra pannor. Även den normala vattenrörpannty-pen kan konstrueras för tryck över 100 atm. Flera dylika högtryckspannor äro i drift. Cirkulationen i vattenrörpannan är vanl. »naturlig», vilket i allm. visar sig fullt betryggande. De ovannämnda specialpannorna ha däremot tvångscirkulation, likaså La M o n t-pannan, som utmärkes av att en särskild pump tvingar vattnet "enom tubsv^tomet. Värm å. utrustas med olika apparater och tillbehör. Ovan ha omnämnts överhettaren, economisern och luftförvärmaren. Economi-sern består numera vanl. av kamflänsrör och har under de senaste åren även utförts roterande, varigenom utrymme inbesparas. Luftförvärmaren kan vara av rekuperativ typ el. av regenerativ typ (Ljungströms roterande luft-förvärmare). En viktig apparat är m a t arpump e n, som kan utföras som kolvpump, centrifugalpump el. ångstrålpump (injektor), vilken sistnämnda numera endast sällan användes. Kolvpumpen är vanligast vid små pannanläggningar, centrifugalpump vid medelstora och stora sådana. Matarpumpen drives av direktkopplad ångmaskin (kolvpump), av ångturbin (centrifugalpump) el. av elektro-motor (kolvpump el. centrifugalpump). Varje pannanläggning måste utrustas med minst två matarpumpar, vardera tillräcklig för pannans maximibehov. Varje panna måste förses med minst två säkerhetsventiler (fjäder- eller viktbelastade), vardera stor nog för att genomsläppa maximalångmängden. övriga tillbehör äro två vattenstån d s-rör, manometer, termometer, m a-t a r v e n t i 1 e r, utblåsningskranar, ångpådragsventil m. m. samt ev. även luft- och gasfläktar. Till å. hör även skorsten av tegel el. plåt. Den elektriska å. kännetecknas av att värmet för ånggenereringen (enbart mättad ånga) tillföres genom elektrisk ström. Den vanligaste utföringsformen utgöres av en stående, till största delen vattenfylld, cylindrisk panna med i porslinsisolering insatta elektroder, mellan vilka växelströmmen (lågspänning el. högspänning upp till omkr. 10,000 volt) passerar genom vattnet. Vid mycket höga spänningar begagnas svensken O. Stålhanes strålpanna, som kännetecknas av att en pump suger vatten från pannans vattenrum och pressar det genom munstycken, kopplade till ena elektroden. Motelektroden träffas av vattenstrålen, som således överför den elektriska strömmen under samtidig ångbild-ning. Den genererade ångmängden varieras genom munstyckets vridning. Den elektriska å. har vunnit betydande användning för värmeändamål (installerad panneffekt t. ex. i Kanada över 1 mill. kw, i Sverige omkr. 0,1 mill. kw) och är ekonomisk på grund av billig tillverkningskostnad under förutsättning av lågt kraftpris. Verkningsgraden är helt naturligt mycket hög, 95—98 %. T. L-k. Ängpanneföreningar. 1894 bildades Södra Sveriges ångpanneförening i Malmö och 1897 Mellersta & Norra Sveriges ångpanneförening i Stockholm i syfte att göra statskontrollen av ångpannor (se Å n gp a n n e kon t ro 1 1) så litet kännbar som möjligt för ångpanne-ägare och bistå dem med råd för en även ekonomiskt betryggande drift. Då myndigheterna krävde kontroll också av elektriska anläggningar. tillkom en motsv. verksamhet på det elektrotekniska området. För ångpannor, som stå under föreningarnas kontroll, ha myndigheterna medgivit betydelsefulla lättnader i fråga om registrering och besiktning. Ä. utöva även en omfattande konsulterande verksamhet. 1 jan. 1934 voro 2.476 ångpannor, 846 värmeledningspannor och 1.867 elektriska anläggningar inregistrerade i södra ångpan-neföreningen och 3.872 ångpannor. 1.024 värmeledningspannor och 993 elektriska anläggningar i den norra. Gränsen emellan arbetsområdena går från Västervik över Nässjö till Varberg. Många filialkontor finnas. E. S-z. Ångpannekontroll, åtgärder för att trygga ångpannors driftsäkerhet och tillsynen över dem. Enl. lagen om arbetarskydd skall ångpanna, kokare eller annat kärl under tryck, som genom explosion kan förorsaka olycksfall, underkastas tillfyllestgörande besiktning och provning. Närmare föreskrifter härom ha meddelats i k. kung. 23 maj 1919. Vidare har Socialstyrelsen utfärdat anvisningar om ångpannors beskaffenhet utrustning och besiktning samt normalbestämmelser om beskaffenhet och dimensionsberäkning av ångpannors material m. m. Ångpanna får ej tagas i bruk, innan den blivit registrerad och försetts med registreringsmä rke — ång-panneregistret föres länsvis hos yrkesinspek-tionsdistrikten — och undergått större besiktning, vilken måste förnyas med längre tidsmellanrum samt i särskilt angivna fall; mindre besiktning skall ske med kortare mellantider. Vid större besiktning fastställes det högsta tryck, vid vilket pannan erbjuder betryggande säkerhet (högsta tillåtna ångtrycket). Större besiktning får uppdragas endast åt person som fyller vissa av Socialstyrelsen fastställda kompetensfordringar. Mindre besiktning får uppdragas jämväl åt annan person, som kan förutsättas äga därför erforderlig kompetens. För varje ångpanna skall föras en protokolls-och anteckningsbok. I fråga om ångpanna, som står under uppsikt av ångpanneförening (se Ängpanneföreningar) el. jämförlig anstalt, kunna eftergifter meddelas rörande besiktning m. m. Efterlevnaden av bestämmelserna övervakas av yrkesinspektionen. Ovannämnda kung, liksom Socialstyrelsens anvisningar och normalbestämmelser gälla icke ångpannor, tillhörande den rullande ma-terielen vid järnväg, upplåten för allmän trafik. För ångpannor på fartyg utövas tillsynen av fartygsinspektionen. Om den å., som avser driftresultat, se Ängpanneföreningar. Även staten utövar dylik tillsyn genom ett 1921 skapat organ med uppgift att främja bränslebesparing vid vissa allmänna inrättningar (statens bränslekontrollverksamhet). W. St-m. Ångpump, mek., se Pump, sp. 259 ff. Ängskåp, se Ängbad. Ångsiup, se Båt.