Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ångpanna el. Ånggenerator - Ångpanneföreningar - Ångpannekontroll - Ångpump - Ångskåp - Ångslup
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1317
Ängpanneföreningar—Ängslup
1318
tryck. är veloxpannan. Den karakteriseras
av förbränning under tryck.
Förbränningsluf-ten komprimeras av en gasturbinkompressor,
som drives med pannornas avloppsgaser.
Veloxpannan, som hittills enbart eldats med olja,
tager mindre utrymme i anspråk än andra
pannor. Även den normala
vattenrörpannty-pen kan konstrueras för tryck över 100 atm.
Flera dylika högtryckspannor äro i drift.
Cirkulationen i vattenrörpannan är vanl.
»naturlig», vilket i allm. visar sig fullt
betryggande. De ovannämnda specialpannorna ha
däremot tvångscirkulation, likaså La M o n
t-pannan, som utmärkes av att en särskild
pump tvingar vattnet "enom tubsv^tomet.
Värm å. utrustas med olika apparater och
tillbehör. Ovan ha omnämnts överhettaren,
economisern och luftförvärmaren.
Economi-sern består numera vanl. av kamflänsrör och
har under de senaste åren även utförts
roterande, varigenom utrymme inbesparas.
Luftförvärmaren kan vara av rekuperativ typ el. av
regenerativ typ (Ljungströms roterande
luft-förvärmare). En viktig apparat är m a t
arpump e n, som kan utföras som kolvpump,
centrifugalpump el. ångstrålpump (injektor),
vilken sistnämnda numera endast sällan
användes. Kolvpumpen är vanligast vid små
pannanläggningar, centrifugalpump vid
medelstora och stora sådana. Matarpumpen
drives av direktkopplad ångmaskin (kolvpump),
av ångturbin (centrifugalpump) el. av
elektro-motor (kolvpump el. centrifugalpump). Varje
pannanläggning måste utrustas med minst två
matarpumpar, vardera tillräcklig för pannans
maximibehov. Varje panna måste förses
med minst två säkerhetsventiler
(fjäder- eller viktbelastade), vardera stor nog
för att genomsläppa maximalångmängden.
övriga tillbehör äro två vattenstån d
s-rör, manometer, termometer, m
a-t a r v e n t i 1 e r, utblåsningskranar,
ångpådragsventil m. m. samt ev. även
luft- och gasfläktar. Till å. hör även skorsten
av tegel el. plåt.
Den elektriska å. kännetecknas av att
värmet för ånggenereringen (enbart mättad
ånga) tillföres genom elektrisk ström. Den
vanligaste utföringsformen utgöres av en
stående, till största delen vattenfylld, cylindrisk
panna med i porslinsisolering insatta
elektroder, mellan vilka växelströmmen (lågspänning
el. högspänning upp till omkr. 10,000 volt)
passerar genom vattnet. Vid mycket höga
spänningar begagnas svensken O. Stålhanes
strålpanna, som kännetecknas av att en pump
suger vatten från pannans vattenrum och
pressar det genom munstycken, kopplade till
ena elektroden. Motelektroden träffas av
vattenstrålen, som således överför den
elektriska strömmen under samtidig
ångbild-ning. Den genererade ångmängden varieras
genom munstyckets vridning. Den elektriska
å. har vunnit betydande användning för
värmeändamål (installerad panneffekt t. ex. i
Kanada över 1 mill. kw, i Sverige omkr. 0,1
mill. kw) och är ekonomisk på grund av billig
tillverkningskostnad under förutsättning av
lågt kraftpris. Verkningsgraden är helt
naturligt mycket hög, 95—98 %. T. L-k.
Ängpanneföreningar. 1894 bildades Södra
Sveriges ångpanneförening i Malmö och 1897
Mellersta & Norra Sveriges ångpanneförening
i Stockholm i syfte att göra statskontrollen
av ångpannor (se Å n gp a n n e kon t ro 1 1)
så litet kännbar som möjligt för
ångpanne-ägare och bistå dem med råd för en även
ekonomiskt betryggande drift. Då
myndigheterna krävde kontroll också av elektriska
anläggningar. tillkom en motsv. verksamhet på
det elektrotekniska området. För ångpannor,
som stå under föreningarnas kontroll, ha
myndigheterna medgivit betydelsefulla lättnader
i fråga om registrering och besiktning. Ä.
utöva även en omfattande konsulterande
verksamhet. 1 jan. 1934 voro 2.476 ångpannor,
846 värmeledningspannor och 1.867 elektriska
anläggningar inregistrerade i södra
ångpan-neföreningen och 3.872 ångpannor. 1.024
värmeledningspannor och 993 elektriska
anläggningar i den norra. Gränsen emellan
arbetsområdena går från Västervik över Nässjö till
Varberg. Många filialkontor finnas. E. S-z.
Ångpannekontroll, åtgärder för att trygga
ångpannors driftsäkerhet och tillsynen
över dem. Enl. lagen om arbetarskydd skall
ångpanna, kokare eller annat kärl under
tryck, som genom explosion kan förorsaka
olycksfall, underkastas tillfyllestgörande
besiktning och provning. Närmare föreskrifter
härom ha meddelats i k. kung. 23 maj 1919.
Vidare har Socialstyrelsen utfärdat
anvisningar om ångpannors beskaffenhet utrustning
och besiktning samt normalbestämmelser om
beskaffenhet och dimensionsberäkning av
ångpannors material m. m. Ångpanna får ej
tagas i bruk, innan den blivit registrerad
och försetts med registreringsmä rke —
ång-panneregistret föres länsvis hos
yrkesinspek-tionsdistrikten — och undergått större
besiktning, vilken måste förnyas med
längre tidsmellanrum samt i särskilt angivna
fall; mindre besiktning skall ske med
kortare mellantider. Vid större besiktning
fastställes det högsta tryck, vid vilket
pannan erbjuder betryggande säkerhet (högsta
tillåtna ångtrycket). Större
besiktning får uppdragas endast åt person som
fyller vissa av Socialstyrelsen fastställda
kompetensfordringar. Mindre besiktning får
uppdragas jämväl åt annan person, som kan
förutsättas äga därför erforderlig kompetens.
För varje ångpanna skall föras en
protokolls-och anteckningsbok. I fråga om ångpanna,
som står under uppsikt av ångpanneförening
(se Ängpanneföreningar) el.
jämförlig anstalt, kunna eftergifter meddelas rörande
besiktning m. m. Efterlevnaden av
bestämmelserna övervakas av yrkesinspektionen.
Ovannämnda kung, liksom Socialstyrelsens
anvisningar och normalbestämmelser gälla
icke ångpannor, tillhörande den rullande
ma-terielen vid järnväg, upplåten för allmän
trafik. För ångpannor på fartyg utövas tillsynen
av fartygsinspektionen.
Om den å., som avser driftresultat,
se Ängpanneföreningar. Även staten
utövar dylik tillsyn genom ett 1921 skapat
organ med uppgift att främja
bränslebesparing vid vissa allmänna inrättningar (statens
bränslekontrollverksamhet). W. St-m.
Ångpump, mek., se Pump, sp. 259 ff.
Ängskåp, se Ängbad.
Ångsiup, se Båt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
