- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 20. Wallmark - Öändan /
1323-1324

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ångturbin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1323 Ängturbin 1324 Bild 2. Parstnsturbin av äldre typ. kanaler. Den roterande delen utgöres av en trumma med ett antal skovelringar. Mellan varje par skovelringar befinner sig en ring stillastående ledskenor. Ångan arbetar med både aktion och reaktion. Parsonsturbinen kan på grund av det stora antalet expansioner arbeta med lägre varvantal än De Lavalturbinen och därför direktkopplas till elektriska generatorer. Parsonsturbinen vann vidsträckt användning, till en början huvudsaki. för örlogsfartyg men sedan även för fasta anläggningar och för handelsfartyg. Den lämpar sig för de största effekter. En rad nya turbinkonstruktioner följde efter 1890-talet. Amerikanen Curtis konstruerade en aktionsturbin med ett fåtal turbin-hjul. varje försett med 2—4 skovelrader (med mellanliggande fasta ledskenekanaler), vilka ångan genomströmmade vid konstant tryck men under successiv sänkning av hastigheten. Dylika hastighetsserier hade före Curtis föreslagits av De Laval, särskilt i kombination med De Lavals högtryckspanna, som emellertid nedlades efter 1897. Fransmannen Rateau konstruerade omkr. 1900 en aktionsturbin (modifierad av firman Oerlikon), bestående av ett flertal turbinhjul med e n skovelrad per hjul, i vilka ångan arbetade under successiv expansion. En annan av de tidigare ak-tionsturbinerna är Zoellyturbinen. — General electric co. i Amerika upptog tidigt ångturbintillv. i stor skala, till en början efter Curtis’ konstruktioner men sedan efter modifierade linjer. A. E. G. i Berlin gick i samarbete med General electric men gjorde vissa förbättringar. Bild 3. 30,000 kw De Lavalaggregat i Stockholms elektricitetsverk. Efter 1905 blev å:s utveckling synnerligen kraftig. Samtidigt började de olika kon-struktionslinjerna alltmera närma sig varandra. Sålunda undergick Parsonsturbinen viktiga konstru k tionsänd ringar i syfte att reducera längden av den för värmekastningar känsliga trumman. Den första delen av trumman ersattes med ett eller flera aktionshjul, och turbinen i sin helhet blev därigenom mera aktionsbeto-nad än förut. Denna kombinerade typ tillverkas numera av ett stort antal firmor över hela världen. Den rena aktionsturbinen med ett antal i serie arbetande turbinhjul (ehuru med ångan ofta arbetande med en viss reaktion, särskilt vid stora effekter och inom lågtrycksområdet) upptogs likaledes av många betydande firmor. Även i Sverige tillverkas denna turbintyp, särskilt av det på De Lavalturbinen 1893 grundade bolaget a.-b. De Lavals ångturbin. Dessa De Laval-multipelturbiner, viika i sina konstruktioner upptogo vissa element från den ursprungliga De Lavalturbinen. ha funnit stor användning såväl i elektriska kraftcentraler som för marina ändamål. En särställning intar den av svenskarna Birger och Fredrik Ljungström uppfunna Ljungströmturbinen, en radiell aktions-reaktionsturbin, som utmärkes av att ej blott skovelringarna utan även led-skeneringarna rotera, de senare i motsatt riktning mot de förra. Bild 4 visar turbinen i sektion. Ångan inkommer i centrum och strömmar radiellt utåt under successiv expansion. Samtliga skovelringar på ena sidan äro anbragta på ett gemensamt turbinhjul, kopplat till en generator, och samtliga led-skeneringar, eller — som de med lika rätt kunna kallas — skovelringar. äro anbragta på ett bredvidliggande turbinhjul. roterande med samma varvantal i motsatt riktning och likaledes kopplat till en generator. Ljungströms å. torde inneha rekordet för hög ång-ekonomi vid kondensering. Den tillverkas i Sverige av Svenska turbinfabriks-a.-b. Ljungström och kallas därför ofta STAL-tur-b i n e n (bild 5). För fasta ångkraftcentraler har å. fullständigt utträngt ångmaskinen. Den är billigare i tillverkning, kräver mindre utrymme, förbrukar mindre ånga och kan tillverkas i mycket större enheter. Ang-turbingeneratorer på e a axel ha hittills tillverkats intill 120,000 kw, och 50,000 kw-enheter äro ganska vanliga. Å:s varvantal måste vid växelström rätta sig efter periodtalet för den elektriska generatorn. Emedan detta periodtal i Europa vanl. är 50 per sek., är å:s högsta varvantal 3.000 per min., och man söker av ekonomiska skäl använda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 27 18:28:35 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdt/0846.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free