- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 20. Wallmark - Öändan /
1323-1324

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ångturbin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1323

Ängturbin

1324

Bild 2. Parstnsturbin av äldre typ.

kanaler. Den roterande delen utgöres av en
trumma med ett antal skovelringar. Mellan
varje par skovelringar befinner sig en ring
stillastående ledskenor. Ångan arbetar med
både aktion och reaktion. Parsonsturbinen
kan på grund av det stora antalet
expansioner arbeta med lägre varvantal än De
Lavalturbinen och därför direktkopplas till
elektriska generatorer. Parsonsturbinen vann
vidsträckt användning, till en början
huvudsaki. för örlogsfartyg men sedan även för
fasta anläggningar och för handelsfartyg.
Den lämpar sig för de största effekter.

En rad nya turbinkonstruktioner följde
efter 1890-talet. Amerikanen Curtis
konstruerade en aktionsturbin med ett fåtal
turbin-hjul. varje försett med 2—4 skovelrader (med
mellanliggande fasta ledskenekanaler), vilka
ångan genomströmmade vid konstant tryck
men under successiv sänkning av hastigheten.
Dylika hastighetsserier hade före Curtis
föreslagits av De Laval, särskilt i kombination
med De Lavals högtryckspanna, som
emellertid nedlades efter 1897. Fransmannen Rateau
konstruerade omkr. 1900 en aktionsturbin
(modifierad av firman Oerlikon), bestående
av ett flertal turbinhjul med e n skovelrad
per hjul, i vilka ångan arbetade under
successiv expansion. En annan av de tidigare
ak-tionsturbinerna är Zoellyturbinen. —
General electric co. i Amerika upptog tidigt
ångturbintillv. i stor skala, till en början
efter Curtis’ konstruktioner men sedan efter
modifierade linjer. A. E. G. i Berlin gick i
samarbete med General electric men gjorde
vissa förbättringar.

Bild 3. 30,000 kw De Lavalaggregat i Stockholms elektricitetsverk.

Efter 1905 blev å:s
utveckling synnerligen kraftig.
Samtidigt började de olika
kon-struktionslinjerna alltmera
närma sig varandra. Sålunda
undergick Parsonsturbinen
viktiga konstru k tionsänd ringar
i syfte att reducera längden
av den för värmekastningar
känsliga trumman. Den första
delen av trumman ersattes
med ett eller flera aktionshjul,
och turbinen i sin helhet blev
därigenom mera
aktionsbeto-nad än förut. Denna
kombinerade typ tillverkas numera av
ett stort antal firmor över
hela världen. Den rena aktionsturbinen
med ett antal i serie arbetande
turbinhjul (ehuru med ångan ofta arbetande med
en viss reaktion, särskilt vid stora
effekter och inom lågtrycksområdet) upptogs
likaledes av många betydande firmor. Även i
Sverige tillverkas denna turbintyp, särskilt
av det på De Lavalturbinen 1893 grundade
bolaget a.-b. De Lavals ångturbin. Dessa
De Laval-multipelturbiner, viika
i sina konstruktioner upptogo vissa element
från den ursprungliga De Lavalturbinen. ha
funnit stor användning såväl i elektriska
kraftcentraler som för marina ändamål.

En särställning intar den av svenskarna
Birger och Fredrik Ljungström
uppfunna Ljungströmturbinen, en
radiell aktions-reaktionsturbin, som utmärkes
av att ej blott skovelringarna utan även
led-skeneringarna rotera, de senare i motsatt
riktning mot de förra. Bild 4 visar turbinen
i sektion. Ångan inkommer i centrum och
strömmar radiellt utåt under successiv
expansion. Samtliga skovelringar på ena sidan
äro anbragta på ett gemensamt turbinhjul,
kopplat till en generator, och samtliga
led-skeneringar, eller — som de med lika rätt
kunna kallas — skovelringar. äro anbragta
på ett bredvidliggande turbinhjul. roterande
med samma varvantal i motsatt riktning och
likaledes kopplat till en generator.
Ljungströms å. torde inneha rekordet för hög
ång-ekonomi vid kondensering. Den tillverkas i
Sverige av Svenska turbinfabriks-a.-b.
Ljungström och kallas därför ofta
STAL-tur-b i n e n (bild 5).

För fasta ångkraftcentraler
har å. fullständigt utträngt
ångmaskinen. Den är
billigare i tillverkning, kräver
mindre utrymme, förbrukar
mindre ånga och kan tillverkas i
mycket större enheter.
Ang-turbingeneratorer på e a axel
ha hittills tillverkats intill
120,000 kw, och 50,000
kw-enheter äro ganska vanliga.
Å:s varvantal måste vid
växelström rätta sig efter
periodtalet för den elektriska
generatorn. Emedan detta
periodtal i Europa vanl. är 50 per
sek., är å:s högsta varvantal
3.000 per min., och man söker
av ekonomiska skäl använda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Aug 5 17:18:59 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdt/0846.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free