1325 Ångtält—Änhammar 1326 detta varvantal till så hög effekt som möjligt (f. n. omkr. 60,000 kw). Mycket stora enheter arbeta med 1.500 varv per min. Å. kan utan svårighet konstrueras för mycket höga ångtryck och mycket höga ångtemp. Vid ångtryck över 60—80 atm. bör ångan vid ett visst tryck, t. ex. 20 atm., uttagas och ånyo överhettas, innan den fortsätter sin expansion till kondensortrycket, detta för att hindra för stor fuktighet på ångan inom lågtrycksom-rådet och därav orsakad korrosion. Å. har en stor uppgift även i sådana anläggningar, där ånga användes för värmeändamål, särskilt inom den kemiska industrien. Ångan expanderar då i turbinen till det tryck värmeängan behöver för sitt ändamål. Dylika å. kallas mottrycksturbiner. Avtappningsturbinen är en kombination av kondenseringsturbin och mottrycks-turbin. En del av ångan avtappas ur turbinen vid för värmebehovet lämpat tryck, återstoden expanderar vidare till kondensortrycket. Såväl mottrycks- som avtappningsturbinen bör arbeta med högt ångtryck för största möjliga effekt för visst värmebehov. Å. liar funnit stor användning även för far-tygsdrift. Tidigare användes direktkoppling mellan turbin och propeller, en anordning, som innebar en ej alltid lycklig kompromiss mellan det höga varvantal, som å. fordrade för god ekonomi, och det relativt låga varvantal. som propellern behövde för hög verkningsgrad. Numera förmedlas kraftöverföringen mellan ä. och propellern nästan alltid med enkel eller dubbel kuggväxel. I en del stora krigs- och handelsfartyg brukas elektrisk utväxling. En fullständig ångturbin-central anlägges då i fartyget, och den elektriska energien överföres till elektromotorer, vilka driva propelleraxlarna medelst kuggväxel. Backning erhålles i sistnämnda fall genom omkastning av elektromotorernas rörelseriktning utan ändring av ångturbingene-ratorernas. i förstnämnda fall, när å. driver propelleraxeln direkt eller via en kuggväxel, med särskild backturbin. Lågtrycksångturbiner ha tidigare använts i samband med Rateaus ångacku-mulator (se d. o.) men förekomma numera huvudsaki. i kombination med fartygsång-maskiner. T. L-k. Ängtält brukas inom barnsjukvården för 1500 Bild 4. Schematisk längdsektion av Ljungströms ång-turbin. Rotationsaxeln sammanfaller med bildens underkant. inandning av vattenånga med el. utan tillsats av särskilda medikament. Å. uppbygges omkring sjuksängen på stavar med lakan el. filtar. Ångbildningen åstadkommes enklast genom att man i en balja vatten nedlägger starkt upphettade tegelstenar, pressjärn el. dyl. Med en termometer, hängande i å., kontrolleras temp., som ej bör överstiga 25° C. Å. begagnas företrädesvis vid äkta och falsk krupp (se C r o u p) samt vid luftrörskatarr. V. Nsl. Ångtäthet, dets. som gastäthet (se d. o.). Ångvagn, föråldrad benämning på fordon, som drives med ånga, t. ex. lokomotiv, ång-spårvagn och automobil. Huvudbyggnaden på Änhammar. Änhammar, gods i Gryts och Dunkers socknar, Södermanlands län, n. v. om Stjärnhov, Bild 5. 50,000 kw STAL-turbingenerator i Statens ångkraftverk i Västerås; f. n. Sveriges största.