1327 Animmen—Åres j ön 1328 vid sjön Dunkern; 3,536 har, därav 560 har åker; tax.-värde 1,149.500 kr. (1933). Huvudbyggnaden av trä, trol. från omkr. 1670. Har sedan 1600-talet tillhört bl. a. släkterna Skytte, Cruus, Fleming, Fleetwood, Wahren-dorff (från 1785) och von Stockenström (sedan 1861; nu godsägaren Bo von Stockenström). Animmen, långsträckt insjö huvudsaki. i Änimskogs socken, mell. Dalsland, nära Vänern; 15 kvkm, 47 m ö. h., 28 m djup. Mottar sitt huvudtillflöde från Ärrsjön i n. och avrinner i s. över östebosjön och Svanfjärden till Vänern (Dalbosjön). Änimskog, socken i Dalsland, Tössbo härad, Älvsborgs län, vid Vänern (Dalbosjön); 123,u kvkm, 1,479 inv. (1934). Sjörik skogs- och bergstrakt med huvudbygden kring sjön Änimmen. 2,032 har åker, 5,206 har skogsmark. Tidtals har kopparmalm brutits i Ä. Pastorat i Karlstads stift, N. Dals kontrakt. — Om kyrkan se Dalsland, sp. 392. Ann, Ä n n s j ö n, nästan cirkelrund fjällsjö i Åre socken, Jämtland (se karta vid d. o.); 62 kvkm, 526 m ö. h., 34 m djup. Genomfly-tes av Indalsälven, som här mottar Handöls-ån. På en mot sjön brant stupande klippa invid gårdarna i byn Landverk finnas hällristningar (jfr d. o., sp. 274). Änsta, socken i Örebro län, Örebro härad, på sydsidan av Svartån, närmast s. v. om Örebro; 19,30 kvkm, 910 inv. (1934). övervägande slättbygd. 813 har åker, 797 har skogsmark. Ingår i Å., Längbro och Ekers pastorat i Strängnäs stift, Örebro kontrakt. Å. kyrka ligger i Längbro. År. Astronomiskt år, som är den noggranna tiden för jordens omlopp kring solen, kan antingen uttryckas såsom s i d e-r i s k t år (stjärnår), tropiskt år el. anomalistiskt år. I det första fallet bestämmes å. efter solens läge i förhållande till samma stjärna, i det andra efter solens återvändande till samma vändkrets el. samma ekvinoktium och i det tredje efter jordens återvändande till samma läge i sin elliptiska bana omkring solen. — Kalenderår el. borgerligt år är vanl. angivet i ett jämnt antal hela dygn, men inskjutna skottår ha större antal dygn (se K a-1 en der och Kronologi). K. Lmk. Åra, redskap för framdrivning av båtar med rodd el. vrickning (se Bod d). Ä. består av det platta å r b 1 a d e t, å r s k a f t e t, vanl. runt, samt århandtaget, som skall kunna omfattas bekvämt av handen; den del av skaftet, som är närmast handtaget, kallas (år)lom. Ä. tillverkas av ask el. gran. Se även B o g - å r a och Pliktåra. ö-g. Araslöv, herrgård i Vinslövs socken, Kristianstads län, ö. om Vinslövs köping; 497 har, därav 195 har åker; tax.-värde 281,400 kr. (1933). Kom på 1800-talet till ätten Gyllenkrok och tillhör nu ätten Barnekow. Årbladsormar, zool., se H a v s o r m a r. Arby, gods i Husby-Rekarne socken, Södermanlands län, s. om Eskilstuna; 870 har, därav 237 har åker; tax.-värde 309,100 kr. (1933); därjämte tegelbruk och ångsåg. Äges sedan 1907 av kapten P. Schollin-Borg. Årdala, socken i Södermanlands län, Vill-åttinge härad, s. ö. om Flen; 73,11 kvkm, 943 inv. (1934). Småkuperad skogs- och jord bruksbygd, nästan h. o. h. kringfluten av sjöarna Båven, Uren och Långhalsen. 1,778 har åker, 3,186 har skogsmark. Egendomar: Vibyholm, Stäringe (se dessa ord) m. fl. Ingår i Ä. och Forssa pastorat i Strängnäs stift, Villåttinge kontrakt. Bild 1. Bild 2. Årder, åkerbruksredskap, som skiljer sig från plogen, vars ursprungsform det är, genom att dess i jorden inträngande del är blott en spetsig bill och att det saknar vänd-skiva. I sina äldsta former utgjordes å. antingen av en tillspetsad krokig gren, s. k. krok el. ä r j k r o k, nu obruklig i Sverige, eller av ett vågrätt liggande, med spets försett trästycke, sulan, vid vilket dragstång och styre voro anbragta. Å., som numera oftast är helt el. till större delen av järn och försett med ett par bakom billen uppstående öron, som omröra jorden, kan liksom plogen ha åsen understödd av hjul (hjulårder; bild 1) eller sakna sådana (svängårder; bild 2). Ä. brukas bl. a. för myllning, kupning och uppkörning av potatis samt för att lossa och uppdraga rotogräs. H. J. Dft. Åre. 1. Jämtlands västligaste socken, i Undersåkers och Offerdals tingslag, kring övre Indalsälven och Bräcke—Storlienbanan; 2,121,io kvkm, 2,983 inv. (1934), därav 8 tillhörande Undersåkers lappförsamling. Omfattar i ö. den på Areskutans och Mullfjällets nedersta sluttningar tätt bebyggda Åredalen (se bild 3 vid Jämtland) samt f. ö. mest fjäll (i v. Snasahögarna), fjällhedar och skogsmarker samt är ett av Sveriges förnämsta turistområden i fjällen. Indalsälven bildar i Ä. den storslagna Tännforsen (se d. o.). 1,318 har åker, 55,846 har skogsmark. Större turistorter äro Åre, Duved och Storlien (se dessa ord). Vid Handöl (se d. o.) lappkapell och tälj sten sbrott, vid landsvägen till Norge Skalstugans ovan trädgränsen belägna tullstation. Nya kyrkan, från 1894, ligger i Duved. Å. medeltidskyrka användes mera sällan; intill denna ligger en pittoresk klockstapel. Pastorat i Härnösands stift, Undersåkers kontrakt. 2. Turist- och luftkurort i A. socken (se ovan), vid Areskutans fot. Uppblomstrade efter jämtländska tvärbanans öppnande 1882 och är numera Sveriges mest besökta fjällkurort. 1909 fullbordades från den nära Åre-sjön belägna stationen (378 m ö. h.) en bergbana till ö. platån (557 m ö. h.), och i samband därmed tillkom bobsleighbana, senare curlingbana. I Å. finnes en Pensionsstyrelsens kuranstalt för behandling av nervösa m. fl. åkommor. Som vintersportplats är A. bekant bl. a. genom Åreveckan (med tävlingar). Åresjön, långsträckt insjö i v. Jämtland, i Indalsälvens (Åreälvens) dal, mellan Åresku-tan och Renfjället (Åredalen); 10 kvkm, 373 m ö. h., 19 m djup. Sjöbäckenets v. del är utfylld av deltaavlagringar.