Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ånhammar - Ånimmen - Ånimskog - Ånn, Ånnsjön - Ånsta - År - Åra - Åraslöv - Årbladsormar - Årby - Årdala - Årder - Åre - Åresjön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1327
Animmen—Åres j ön
1328
vid sjön Dunkern; 3,536 har, därav 560 har
åker; tax.-värde 1,149.500 kr. (1933).
Huvudbyggnaden av trä, trol. från omkr. 1670. Har
sedan 1600-talet tillhört bl. a. släkterna
Skytte, Cruus, Fleming, Fleetwood,
Wahren-dorff (från 1785) och von Stockenström (sedan
1861; nu godsägaren Bo von Stockenström).
Animmen, långsträckt insjö huvudsaki. i
Änimskogs socken, mell. Dalsland, nära
Vänern; 15 kvkm, 47 m ö. h., 28 m djup.
Mottar sitt huvudtillflöde från Ärrsjön i n.
och avrinner i s. över östebosjön och
Svanfjärden till Vänern (Dalbosjön).
Änimskog, socken i Dalsland, Tössbo härad,
Älvsborgs län, vid Vänern (Dalbosjön); 123,u
kvkm, 1,479 inv. (1934). Sjörik skogs- och
bergstrakt med huvudbygden kring sjön
Änimmen. 2,032 har åker, 5,206 har skogsmark.
Tidtals har kopparmalm brutits i Ä. Pastorat
i Karlstads stift, N. Dals kontrakt. — Om
kyrkan se Dalsland, sp. 392.
Ann, Ä n n s j ö n, nästan cirkelrund
fjällsjö i Åre socken, Jämtland (se karta vid d. o.);
62 kvkm, 526 m ö. h., 34 m djup.
Genomfly-tes av Indalsälven, som här mottar
Handöls-ån. På en mot sjön brant stupande klippa
invid gårdarna i byn Landverk finnas
hällristningar (jfr d. o., sp. 274).
Änsta, socken i Örebro län, Örebro härad,
på sydsidan av Svartån, närmast s. v. om
Örebro; 19,30 kvkm, 910 inv. (1934).
övervägande slättbygd. 813 har åker, 797 har
skogsmark. Ingår i Å., Längbro och Ekers
pastorat i Strängnäs stift, Örebro kontrakt. Å.
kyrka ligger i Längbro.
År. Astronomiskt år, som är den
noggranna tiden för jordens omlopp kring
solen, kan antingen uttryckas såsom s i d
e-r i s k t år (stjärnår), tropiskt år
el. anomalistiskt år. I det första
fallet bestämmes å. efter solens läge i förhållande
till samma stjärna, i det andra efter solens
återvändande till samma vändkrets el.
samma ekvinoktium och i det tredje
efter jordens återvändande till samma läge
i sin elliptiska bana omkring solen. —
Kalenderår el. borgerligt år är vanl.
angivet i ett jämnt antal hela dygn, men
inskjutna skottår ha större antal dygn (se K
a-1 en der och Kronologi). K. Lmk.
Åra, redskap för framdrivning av båtar
med rodd el. vrickning (se Bod d). Ä. består
av det platta å r b 1 a d e t, å r s k a f t e t,
vanl. runt, samt århandtaget, som skall
kunna omfattas bekvämt av handen; den del
av skaftet, som är närmast handtaget, kallas
(år)lom. Ä. tillverkas av ask el. gran. Se
även B o g - å r a och Pliktåra. ö-g.
Araslöv, herrgård i Vinslövs socken,
Kristianstads län, ö. om Vinslövs köping; 497
har, därav 195 har åker; tax.-värde 281,400
kr. (1933). Kom på 1800-talet till ätten
Gyllenkrok och tillhör nu ätten Barnekow.
Årbladsormar, zool., se H a v s o r m a r.
Arby, gods i Husby-Rekarne socken,
Södermanlands län, s. om Eskilstuna; 870 har,
därav 237 har åker; tax.-värde 309,100 kr. (1933);
därjämte tegelbruk och ångsåg. Äges sedan
1907 av kapten P. Schollin-Borg.
Årdala, socken i Södermanlands län,
Vill-åttinge härad, s. ö. om Flen; 73,11 kvkm, 943
inv. (1934). Småkuperad skogs- och
jord
bruksbygd, nästan h. o. h. kringfluten av
sjöarna Båven, Uren och Långhalsen. 1,778
har åker, 3,186 har skogsmark. Egendomar:
Vibyholm, Stäringe (se dessa ord) m. fl.
Ingår i Ä. och Forssa pastorat i Strängnäs stift,
Villåttinge kontrakt.
Bild 1. Bild 2.
Årder, åkerbruksredskap, som skiljer sig
från plogen, vars ursprungsform det är,
genom att dess i jorden inträngande del är
blott en spetsig bill och att det saknar
vänd-skiva. I sina äldsta former utgjordes å.
antingen av en tillspetsad krokig gren, s. k.
krok el. ä r j k r o k, nu obruklig i
Sverige, eller av ett vågrätt liggande, med
spets försett trästycke, sulan, vid vilket
dragstång och styre voro anbragta. Å., som
numera oftast är helt el. till större delen av
järn och försett med ett par bakom billen
uppstående öron, som omröra jorden, kan
liksom plogen ha åsen understödd av hjul
(hjulårder; bild 1) eller sakna sådana
(svängårder; bild 2). Ä. brukas bl. a.
för myllning, kupning och uppkörning av
potatis samt för att lossa och uppdraga
rotogräs. H. J. Dft.
Åre. 1. Jämtlands västligaste socken, i
Undersåkers och Offerdals tingslag, kring
övre Indalsälven och Bräcke—Storlienbanan;
2,121,io kvkm, 2,983 inv. (1934), därav 8
tillhörande Undersåkers lappförsamling.
Omfattar i ö. den på Areskutans och Mullfjällets
nedersta sluttningar tätt bebyggda Åredalen
(se bild 3 vid Jämtland) samt f. ö. mest
fjäll (i v. Snasahögarna), fjällhedar och
skogsmarker samt är ett av Sveriges förnämsta
turistområden i fjällen. Indalsälven bildar i
Ä. den storslagna Tännforsen (se d. o.). 1,318
har åker, 55,846 har skogsmark. Större
turistorter äro Åre, Duved och Storlien (se dessa
ord). Vid Handöl (se d. o.) lappkapell och
tälj sten sbrott, vid landsvägen till Norge
Skalstugans ovan trädgränsen belägna tullstation.
Nya kyrkan, från 1894, ligger i Duved. Å.
medeltidskyrka användes mera sällan; intill
denna ligger en pittoresk klockstapel.
Pastorat i Härnösands stift, Undersåkers kontrakt.
2. Turist- och luftkurort i A. socken (se
ovan), vid Areskutans fot. Uppblomstrade
efter jämtländska tvärbanans öppnande 1882
och är numera Sveriges mest besökta
fjällkurort. 1909 fullbordades från den nära
Åre-sjön belägna stationen (378 m ö. h.) en
bergbana till ö. platån (557 m ö. h.), och i
samband därmed tillkom bobsleighbana, senare
curlingbana. I Å. finnes en Pensionsstyrelsens
kuranstalt för behandling av nervösa m. fl.
åkommor. Som vintersportplats är A. bekant
bl. a. genom Åreveckan (med tävlingar).
Åresjön, långsträckt insjö i v. Jämtland, i
Indalsälvens (Åreälvens) dal, mellan
Åresku-tan och Renfjället (Åredalen); 10 kvkm, 373
m ö. h., 19 m djup. Sjöbäckenets v. del är
utfylld av deltaavlagringar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
