- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 20. Wallmark - Öändan /
1341-1342

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åskväder, Åska - Åskvädersregistreringsapparater - Åskådning - Åsle - Åsna, Tamåsna, Boricka - Åsnebrygga - Åsnefest - Åsnen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Äskvädersregistreringsapparater—Äsnen

1341
vid dylika försök uppmätt avsevärda
laddningar hos vattenpartiklarna. — Om
meteorologiska tecken för å. se Meteorologiska
tecken.

Litt.: J. Hann och R. Süring, »Lehrbuch
der Meteorologie» (4:e uppl. 1926); K. Kähler,
»Elektricität der Gewitter» (1924); II. E.
Ham-berg, ȁskdagarnas frekvens i Sverige 1730
—1915» (i Bihang till Meteorologiska
Iakttagelser i Sverige 1915). H. Ndr.

Åskvädersregistreringsapparater, appa rater
för automatisk registrering av
blixturladdningar, i vissa fall pä avsevärt avstånd från
registreringsapparaten (se B 1 i x t r e g i s t r
e-ringsapparater). I de äldre
apparaterna använde man vissa egenskaper hos
kohä-rern (se d. o.). På en helt annan
registre-ringsprincip vila de för några år sedan
konstruerade klydonograferna. Härvid användas
Lichtenbergska figurer (se d. o.), vilka
uppstå, när den fotografiskt känsliga hinnan hos
en vanlig negativfilm påtryckes elektriska
spänningsimpulser. Dessa måste, för att
figurerna skola utveckla sig. uppgå till
spänningar på 2.000 volt el. mera. Längden av de
från figurens centrum utgående strålarna
utgör ett ungefärligt mått på den påtryckta
spänningens storlek. Figurerna antaga olika
utseende, beroende på om den påtryckta
impulsen varit positiv el. negativ. Den
värdefullaste egenskapen hos klydonografen består i
att figurerna utveckla sig även om
impulserna haft så kort varaktighet som några
milliondelar av en sekund. Klydonograferna
användas bl. a. för att registrera de
atmosfä-riska överspänningarna (se d. o.) på
kraftledningar vid åskväder. II. Ndr.

Åskådning, den omedelbara uppfattningen
av konkreta verkligheter. Då den förmedlas
av något el. några av våra sinnen, kallas den
sinnesåskådning. I en sådan ingå
emellertid ej blott sinnesförnimmelser
(sensationer) utan även dessas inordnande i
rummets och tidens former. Konkreta föremål
kunna ock uppfattas genom föreställningar
av minnet och fantasien, och dessa
åskådliga föreställningar kunna ock
kallas å. Flera tänkare, bl. a. Fichte och
Schel-ling, ha även antagit en förmåga att
åskådligt fatta det osinnliga genom s. k.
intellektuell å. (se Intellektuell). —
Inom pedagogiken har alltifrån Comenius och
Pestalozzi allmänt antagits den s. k. å s k å
d-ningsprincipen. som utgår därifrån,
att begreppen utvecklas genom abstraktion
ur å. och att man därför vid all undervisning
måste börja med å. för att därifrån leda sig
till begrepp, om man ej vill få ett tomt
ordvetande. Särskilt är denna princip av vikt
vid undervisningen av skolans nybörjare,
emedan dessa dels äro fattiga på redan
förvärvade, klara å., dels ännu i ringa grad äro i
stånd att bilda begrepp. De behöva särskilda
övningar för att skaffa sig klara och
bestämda å. Åskådningsprincipen har därför
icke minst vunnit tillämpning i den första
undervisningen, där hembygdsund
ervisningen numera meddelar en
förberedande, samlad kunskap om barnets närmaste
värld. S-e. (K. N-d.)

Åsle, socken i Skaraborgs län, Vartofta
härad, ö. om Falköping; 20,56 kvkm, 525 inv.

1342

(1934). Tillhör Falbygden (se d. o.) och
sänker sig från Varvsberget i ö. till den av
Slaf-san genomflutna, delvis sanka Äsledalen i v.
1.083 har åker, 99 har skogsmark. Ingår i
Slöta, Karleby, Å., Mularps och Tiarps
pastorat i Skara stift. Vartofta kontrakt. — I Å.
besegrades konung Albrekt 1389 av drottning
Margaretas trupper.

Åsna, Tamåsna, Böricka (av fr.
bour-rique), E’quus a’sinus, tillhör hästdjuren (se
d. o., sp. 324, med bild 2) och avviker från
hästen genom längre öron, endast i spetsen
tagelklädd svans och mindre storlek. Liksom
i fråga om hästen äro öraser vanl. mindre,
i vissa fall ej över 75 cm mankhöjd, medan
Sydarabiens ädla maskatfi«8nor nå storleken
av en häst. Färgen växlar från i regel grått
till brunt el. svartbrunt. Längs ryggen och
vinkelrätt mot denna över korset går en
svart strimma. Ä. kräver för sin trivsel ett
täml. torrt och varmt klimat. Den är mer
anspråkslös än hästen i fråga om föda,
ihärdigare och användbar till arbete vid högre
ålder samt drabbas ej så lätt av sjukdomar.
Som husdjur brukas den som både dragare
och lastdjur. Ä. är betydligt äldre än hästen
som tamdjur och anses i n. ö. Afrika ha
använts åtm. på 3000-talet f. Kr. Sedan
äldsta tider har man sannolikt sökt para å.
och häst för att erhålla en bastard med bägge
djurens egenskaper. Av de båda möjliga
korsningarna kallas den mellan åsnehingst och
häststo mula, produkten av häst och
åsne-sto mulåsna (se bild 2 och 3 vid
Bastard). Det senare namnet begagnas ofta
oriktigt dels om mulan, dels om storvuxna
åsneraser. Endast mulan är föremål för
systematisk uppfödning. Den brukas i stor
utsträckning i militär tjänst i Sydeuropa,
framför allt i bergstrakter. Särskilt högt står
mul-aveln i Poitou i Frankrike. Båda
korsnings-produkterna äro sterila. T. P.

Asnebrygga (lat. pons asinörum], uttryck,
som, ehuru med orätt, härletts från
medel-tidsfilosofen Jean Buridan (se d. o.) och avser
en anvisning i hans logik på bästa sättet att
hastigt finna medeltermen i en slutledning (se
d. o.). Ä:s metod utvecklades konsekvent
först av Petrus Tartaretus (verksam i Paris
omkr. 1490). — Å. kallas även uppl. av
klassiska författare, där texten kommenteras så
utförligt, att någon nämnvärd
självverksamhet ej kräves av lärjungen, och prop. 5 i
första boken av Euklides" »Elementa», emedan
det första geometristudiet i äldre tid ofta ej
sträckte sig längre än dit. O. W-n.

Åsnefest (lat. fe’stitm asinörum), religiös
folkfest under medeltiden, firades från
800-talet i Frankrike, Belgien, Spanien och Italien
vid jultiden och i juni, till ära för den
ås-ninna, på vilken Kristus red vid sitt intåg i
Jerusalem, och för den. på vilken Heliga
jungfrun färdades med Kristusbarnet under
flys-ten till Egypten. Trots upprepade förbud
bibehöll sig festen in på 1400-talet. Hg Pl.

Äsnen, en av Sydsveriges större sjöar, i s.
Småland (se kartan vid d. o., s. delen); 159
kvkm, därav 19 kvkm öar, 138 m ö. h. Å. är
starkt uppdelad av halvöar och öar. flera
bildade av en rullstensås över A. Sjöns vikar
och fjärdar, av vilka Skatelövsfjorden i v. är
den viktigaste, ha huvudsaki. en n. n. v.—

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Aug 5 17:18:59 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdt/0855.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free