Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åsnen - Åsnerygg - Åstol - Åstorp - Åstrand, Jakob Otto Gustav - Åström, Adolf Viktor - Åström, Johan - Åsum - Åsunda (härad) - Åsunda kontrakt - Åsunden - Åsvik - Åsö sjukhus - Åt - Åtal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1343
Äsnerygg—Ätal
1344
s. 9. ö. utsträckning. Ä. räknas vanl. som
Mörrumsåns (se d. o.) källsjö. Av sjöns båda
avlopp upptogs det västra vid sjösänkning på
1830-talet.
Äsnerygg, veter., se K a r p r y g g.
Ästol, municipalsamhälle och fiskläge i
Rönnängs socken, Bohuslän, på en liten ö
mellan Tjörn och Marstrand; 50 har, 518 inv.
(1934). 166 yrkesfiskare, fångstvärde 550,000
kr. (1933). Tax.-värde å fastighet 304,900 kr.
(1933), tax. inkomst 179,460 kr. (1932).
Åstorp, municipalsamhälle i Björnekulla
socken, Kristianstads län, s. ö. om Ängelholm,
vid foten av Söderåsen (Björnekulla klint);
195 har, 1,784 inv. (1934). Är järnvägsknut
för S. J:s linjer Å.—Mölle och
Malmö—Ängelholm samt Hälsingborg—Hässleholms och
Skåne—Smålands järnvägar, har betydande
handel och industri (makadamfabrik,
snickeri-och möbelfabriker, slakteri och pennfabrik),
sparbank, bankkontor och spannmålslagerhus.
Om statens försöksstation se Svinskötsel,
sp. 1063. Tax.-värde å fastighet 5,015,800 kr.
(1932), tax. inkomst 1,782,110 kr.
Åstrand, Jakob Otto Gustav,
blind-skolepedagog (1857—1926), blev 1885 fil. kand,
och 1891 adjunkt i Uppsala. 1903—23 var
han rektor vid Institutet och förskolan för
blinda å Tomteboda.
Han var 1914—25
inspektör för
blindundervisningen. På det
organisatoriska
området nedlade Ä. ett
fruktbärande arbete
och bidrog i
väsentlig grad till
utvecklingen av
hantverks-skolan för blinda i
Kristinehamn,
vårdanstalten i Lund för
blinda med
komplicerat lyte och hemmet
för blinda kvinnor i Nynäshamn. Å. var
medarb. i Nordisk Familjebok. G. Ek.
Äström, Adolf Viktor,
bokbinderiex-pert (f. 1872 3/8), verkmästare hos Gustaf
Hedberg, Stockholm, 1895—99 och hos P. A.
Norstedt & söner 1900, föreståndare för
bok-binderiavd. där sedan 1901. Å. har nedlagt
ett förtjänstfullt arbete på bokbandets
tekniska och estetiska utdaning.
Åström, J o h a n, präst, psalmdiktare (1767
—1844). Blev fil. mag. 1794 och
hospitals-predikant i Uppsala
1795, tilldrog sig både
som sådan och som
medarb. i Läsning i
Blandade Ämnen (se
d. o.) uppmärksamhet
genom sin i Kants
och D. Boethius’ skola
fostrade
predikovälta-lighet. A. blev 1799
kyrkoherde i
Norrköping; dåv.
Linköpings-biskopen, J. A.
Lindblom, förstod att
utnyttja Å :s mångsidiga
duglighet i det aktuella kyrkliga
reformarbetet. 1805 blev A. kyrkoherde i Tuna och
Stavby, 1808 prost och 1809 teol. dr samt för-
flyttades 1820 till Simtuna och Altuna. Å.
tog verksam del i beredningen av såväl ny
katekes (den 1810 stadfästa s. k.
Lindblomska katekesen) och handbok som psalm- och
evangeliebok. Av Ä:s egna psalmer
förtjäna nämnas n:r 74, 130 och 168 i 1819 års
psalmbok, bland hans bearb. 211 och 486.
Flera bd »Predikningar» äro utgivna (1829—
31, 1846). Jfr E. Leufvén i Kyrkohist. Årsskr.
1926 och E. Rodhe ibid. 1908. Li.
Åsum, socknar, se Norra Äsum och
Södra Äsum.
Åsunda, härad i Uppsala län, vid Mälaren,
mellan Sagån i v. och Enköping i ö.; 243,50
kvkm, 5,135 inv.
(1934). Socknar:
Enköpings-Näs,
Teda, Svinnegarn,
Tillinge, Bred,
Sparrsätra och
Vårfrukyrka. Ä.
utgör en del av
Mälarslätten och
genomlöpes i ö. av
Enköpingsåsen.
Till Ä. höra även
många halvöar
och öar i
Mälaren. 13,159 har
åker, 7,735 har
skog.
Jordbruksbygd. Kommunikationer: se
kartan vidUppland.
Tillhör Trögds
fögderi och Uppsala läns s. domsaga.
Åsunda kontrakt, i Ärkestiftet, omfattar 5
pastorat: Enköping och Vårfrukyrka;
Tillinge och Svinnegarn (jfr d. o.);
Enköpings-Näs; Teda; Sparrsätra och Bred.
Åsunden. 1. Av Stångån genomfluten sjö i
s. Östergötland (se kartan vid d. o.), den
sydligaste och största i Kinda kanalled; 54 kvkm,
86 m ö. h. Har en längd av omkr. 30 km och
ligger i ett utpräglat dalsystem. —
Uppgiften i äldre litteratur, att Dacke 1543 skulle
ha besegrats i ett slag på Å:s is, är oriktig;
se A. Stille i Hist. Tidskr. 1907.
2. Vanlig men enl. ortnamnskommissionen
ej riktig benämning på sjön Asunden (se d. o.)
i Västergötland.
Äsvik, egendom i ö. Eds socken, n. Kalmar
län, vid en havsvik nära
östergötlandsgrän-sen; 2,000 har, därav 300 har åker; tax.-värde
302,300 kr. (1933). Ä. har ägts inom
släkterna Geete, Raab, Fleetwood och Lybeck.
Äsö sjukhus, av Stockholms stad 1902
upprättat sjukhus i Katarina församl., till 1925
benämnt provisoriska sjukhuset. A., som
urspr. hade såväl tuberkulos- som
sinnessjukavdelningar, är numera uteslutande
medicinskt sjukhus. 102 platser.
Ät, zool., se S i 11 s 1 ä k t e t, sp. 864.
Ätal, talan om ansvar för brott, inledes
genom häktning, stämning el. vid domstol
framställt yrkande om ansvar å någon, som
själv är där tillstädes. Ä. avbryter
preskription, och i sammanhang härmed är i
strafflagen kap. 5 § 16 stadgat, att å. anses vara
börjat, då den, som skall tilltalas, i laga
ordning fått kallelse till svaromål el. blivit
häktad för brottet. Se vidare Ätalsrätt. E. K.*
Skala 1:500000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
