1343 Äsnerygg—Ätal 1344 s. 9. ö. utsträckning. Ä. räknas vanl. som Mörrumsåns (se d. o.) källsjö. Av sjöns båda avlopp upptogs det västra vid sjösänkning på 1830-talet. Äsnerygg, veter., se K a r p r y g g. Ästol, municipalsamhälle och fiskläge i Rönnängs socken, Bohuslän, på en liten ö mellan Tjörn och Marstrand; 50 har, 518 inv. (1934). 166 yrkesfiskare, fångstvärde 550,000 kr. (1933). Tax.-värde å fastighet 304,900 kr. (1933), tax. inkomst 179,460 kr. (1932). Åstorp, municipalsamhälle i Björnekulla socken, Kristianstads län, s. ö. om Ängelholm, vid foten av Söderåsen (Björnekulla klint); 195 har, 1,784 inv. (1934). Är järnvägsknut för S. J:s linjer Å.—Mölle och Malmö—Ängelholm samt Hälsingborg—Hässleholms och Skåne—Smålands järnvägar, har betydande handel och industri (makadamfabrik, snickeri-och möbelfabriker, slakteri och pennfabrik), sparbank, bankkontor och spannmålslagerhus. Om statens försöksstation se Svinskötsel, sp. 1063. Tax.-värde å fastighet 5,015,800 kr. (1932), tax. inkomst 1,782,110 kr. Åstrand, Jakob Otto Gustav, blind-skolepedagog (1857—1926), blev 1885 fil. kand, och 1891 adjunkt i Uppsala. 1903—23 var han rektor vid Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda. Han var 1914—25 inspektör för blindundervisningen. På det organisatoriska området nedlade Ä. ett fruktbärande arbete och bidrog i väsentlig grad till utvecklingen av hantverks-skolan för blinda i Kristinehamn, vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte och hemmet för blinda kvinnor i Nynäshamn. Å. var medarb. i Nordisk Familjebok. G. Ek. Äström, Adolf Viktor, bokbinderiex-pert (f. 1872 3/8), verkmästare hos Gustaf Hedberg, Stockholm, 1895—99 och hos P. A. Norstedt & söner 1900, föreståndare för bok-binderiavd. där sedan 1901. Å. har nedlagt ett förtjänstfullt arbete på bokbandets tekniska och estetiska utdaning. Åström, J o h a n, präst, psalmdiktare (1767 —1844). Blev fil. mag. 1794 och hospitals-predikant i Uppsala 1795, tilldrog sig både som sådan och som medarb. i Läsning i Blandade Ämnen (se d. o.) uppmärksamhet genom sin i Kants och D. Boethius’ skola fostrade predikovälta-lighet. A. blev 1799 kyrkoherde i Norrköping; dåv. Linköpings-biskopen, J. A. Lindblom, förstod att utnyttja Å :s mångsidiga duglighet i det aktuella kyrkliga reformarbetet. 1805 blev A. kyrkoherde i Tuna och Stavby, 1808 prost och 1809 teol. dr samt för- flyttades 1820 till Simtuna och Altuna. Å. tog verksam del i beredningen av såväl ny katekes (den 1810 stadfästa s. k. Lindblomska katekesen) och handbok som psalm- och evangeliebok. Av Ä:s egna psalmer förtjäna nämnas n:r 74, 130 och 168 i 1819 års psalmbok, bland hans bearb. 211 och 486. Flera bd »Predikningar» äro utgivna (1829— 31, 1846). Jfr E. Leufvén i Kyrkohist. Årsskr. 1926 och E. Rodhe ibid. 1908. Li. Åsum, socknar, se Norra Äsum och Södra Äsum. Åsunda, härad i Uppsala län, vid Mälaren, mellan Sagån i v. och Enköping i ö.; 243,50 kvkm, 5,135 inv. (1934). Socknar: Enköpings-Näs, Teda, Svinnegarn, Tillinge, Bred, Sparrsätra och Vårfrukyrka. Ä. utgör en del av Mälarslätten och genomlöpes i ö. av Enköpingsåsen. Till Ä. höra även många halvöar och öar i Mälaren. 13,159 har åker, 7,735 har skog. Jordbruksbygd. Kommunikationer: se kartan vidUppland. Tillhör Trögds fögderi och Uppsala läns s. domsaga. Åsunda kontrakt, i Ärkestiftet, omfattar 5 pastorat: Enköping och Vårfrukyrka; Tillinge och Svinnegarn (jfr d. o.); Enköpings-Näs; Teda; Sparrsätra och Bred. Åsunden. 1. Av Stångån genomfluten sjö i s. Östergötland (se kartan vid d. o.), den sydligaste och största i Kinda kanalled; 54 kvkm, 86 m ö. h. Har en längd av omkr. 30 km och ligger i ett utpräglat dalsystem. — Uppgiften i äldre litteratur, att Dacke 1543 skulle ha besegrats i ett slag på Å:s is, är oriktig; se A. Stille i Hist. Tidskr. 1907. 2. Vanlig men enl. ortnamnskommissionen ej riktig benämning på sjön Asunden (se d. o.) i Västergötland. Äsvik, egendom i ö. Eds socken, n. Kalmar län, vid en havsvik nära östergötlandsgrän-sen; 2,000 har, därav 300 har åker; tax.-värde 302,300 kr. (1933). Ä. har ägts inom släkterna Geete, Raab, Fleetwood och Lybeck. Äsö sjukhus, av Stockholms stad 1902 upprättat sjukhus i Katarina församl., till 1925 benämnt provisoriska sjukhuset. A., som urspr. hade såväl tuberkulos- som sinnessjukavdelningar, är numera uteslutande medicinskt sjukhus. 102 platser. Ät, zool., se S i 11 s 1 ä k t e t, sp. 864. Ätal, talan om ansvar för brott, inledes genom häktning, stämning el. vid domstol framställt yrkande om ansvar å någon, som själv är där tillstädes. Ä. avbryter preskription, och i sammanhang härmed är i strafflagen kap. 5 § 16 stadgat, att å. anses vara börjat, då den, som skall tilltalas, i laga ordning fått kallelse till svaromål el. blivit häktad för brottet. Se vidare Ätalsrätt. E. K.* Skala 1:500000