Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Äganderätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1359
Äganderätt
1360
liggörande är verkets mångfaldigande och
spridning genom framställande av exemplar
därav; författare och tonsättare ha
uteslutande rätt att mångfaldiga sitt verk genom
tryck el. eljest på vad sätt som helst, ss.
genom dess överförande på en
grammofonplatta. En annan form för ett verks
offentliggörande är, att det omedelbart återges för
de mänskliga sinnena; så har författare
ensamrätt att offentligen föredraga skrift och
muntligt föredrag, författare till dramatiskt
el. mimiskt verk ensamrätt att offentligen
uppföra verket och tonsättare ensamrätt att
offentligen utföra sin komposition; vidare har
författare ensamrätt att medelst
kinemato-grafi offentligen framföra ävensom att genom
radio utsända sitt verk. Den åt auktor
förbehållna rätten avser icke blott
originalverket utan även övers, el. bearb. därav. Den,
som vill översätta, dramatisera el. till film
överföra en roman, måste alltså inhämta
författarens tillstånd. Å andra sidan åtnjuter
den, som översatt el. bearbetat en annans
verk, för egen del skydd för översättningen
el. bearbetningen som sådan; en förläggare,
som önskar utge en översättning, har att
träffa överenskommelse såväl med
originalförfattaren som med översättaren. Utgivare
av tidning el. tidskrift anses som författare
till verket som helhet betraktat, men
författare till särskilt bidrag behåller
författar-rätten till detta. Under vissa i lagen angivna
förutsättningar är det tillåtet att för
vetenskapliga, pedagogiska el. andra
kulturändamål fritt utnyttja litterära och musikaliska
arbeten. — Vid auktors död bli de allmänna
successionsreglerna tillämpliga på
auktorsrät-ten. Rätten kan även vara föremål för olika
slag av överlåtelse. Den praktiskt viktigaste
formen för sådan överlåtelse är
förlagsavtalet, genom vilket auktor till en
förläggare överlåter den uteslutande rätten att
mångfaldiga och sprida ett litterärt el.
musikaliskt verk, medan å andra sidan
förläggaren förbinder sig att föranstalta om verkets
mångfaldigande och spridande. Författarlagen
innehåller ett mindre antal regler om
förlagsrätten, samtliga av dispositiv natur, d. v. s.
endast gällande, då något annat ej föreskrives
i avtalet. Vid överlåtelse av auktorsrätt får
verket ej utan auktors tillstånd förändras. —
Den litterära och musikaliska auktorsrätten
gäller under auktors livstid och 30 år efter
hans dödsår. Enl. särskild
övergångsbestämmelse äro emellertid verk, som utgivits före
1920, skyddade under 50 år efter dödsåret.
Om särskilda bestämmelser för skydd mot
översättning se nedan (Bernkonventionen).
Lagen om rätt till verk av bildande konst
avser teckning o. a. grafisk konst,
målarkonst, bildhuggarkonst, byggnadskonst,
konsthantverk och konstindustri. Skyddet för
konstverk varar t. o. m. 30 år efter
konstnärens död; dock skyddas verk av
konsthantverk och konstindustri endast under 10 år
från det år, då verket först offentliggjordes.
Se vidare Artistisk äganderätt.
Lagen om rätt till fotografiska bilder avser
ett ämne, som enl. svensk uppfattning icke är
av auktorsrättslig natur. Lagens regler om
fotografs rätt överensstämma dock i viss mån
med stadgandena om den konstnärliga
auk
torsrätten. Fotografen har uteslutande rätt
att genom fotografi mångfaldiga samt att
genom kinematografi offentligen förevisa av
honom framställda bilder. Rätten varar 15 år
från det år, då bilden först utgavs.
Bernkonventionen. De två auktors rättsliga
lagarna samt lagen om rätt till fotografiska
bilder tillämpas i första hand på verk av
svenska medborgare, men lagarnas
bestämmelser kunna, under förutsättning av
ömsesidighet, av konungen förklaras gälla även verk
av annat lands medborgare. Också den
utländska lagstiftningen på området avser,
regelmässigt, i första hand endast verk av det
egna landets medborgare. Genom den 1886
slutna Bernkonventionen (se d. o.) bildades en
internationell union för skydd av litterära
och konstnärliga verk. Konventionen har
reviderats vid internationella konferenser 1896,
1908 och 1928. Konferenserna förberedas av
unionens internationella byrå, som även i
övrigt behandlar frågor, avseende unionens
intressen, samt utger månadsskriften Le Droit
d’Auteur. 1 jan. 1934 omfattade Bernunionen
39 länder, bland dem Sverige och alla andra
europeiska stater av någon betydenhet, utom
Ryssland, samt vidare Storbritanniens
domi-nions och kolonier ävensom några andra
utomeuropeiska länder. Bernkonventionens
grundprincip är, att författare och konstnärer, som
tillhöra ett unionsland, skola i de övriga
uni-onsländerna åtnjuta samma rättigheter, som
varje lands lagar tillerkänna landets egna
medborgare. I enlighet därmed har i kung 30
maj 1919 stadgats, att bestämmelserna i de tre
lagarna om rätt till litterära och musikaliska
verk, till verk av bildande konst och till
fotografiska bilder skola, med vissa
modifikationer, gälla även utländska medborgares verk,
som först utgivits i främmande land,
tillhörande Bernunionen. Sedermera ha, allteftersom
nya länder anslutit sig till unionen, särskilda
kungörelser av motsv. innehåll utfärdats.
Bernkonventionen har sin största betydelse i fråga
om översättningsrätten. Svenska verk äro i
främmande unionsländer skyddade mot
översättning under författarens livstid och 30 år
efter hans dödsår. Rörande rätten att
översätta utländska unionsförfattares verk till
svenska ha de täml. komplicerade reglerna i
huvudsak följ, innebörd. Litterära verk på
främmande språk, utom norska och danska,
vilka utkommit 1908 el. tidigare, få fritt
översättas till svenska. Fortfarande bortsett
från norska och danska arbeten, äro verk på
främmande språk, vilka först utgivits 1909
el. senare, skyddade mot övers, under
författarens livstid och 30 år efter hans dödsår. I
fråga om övers, av norska och danska
författares verk gäller vad som i allm. stadgas
om skyddstid för svenska litterära arbeten. —
Amerikas förenta stater stå utom
Bernunionen. Enl. särskild överenskommelse skola
auktorsrättsligt samma regler gälla mellan
Sverige och Förenta staterna som mellan
Sverige och Bernunionens länder.
Litt.: J. A. Ask, »Om författarerätt»
(1893); G. Eberstein, »Den svenska
författar-rätten» (1923 ff.); L. A. Grundtvig och K.
Glahn, »Kort fremstilling af forfatterretten»
(2:a uppl. 1918); E. Riezler, »Deutsches
Ur-heber- und Erfinderrecht», I (1909); E. Pouil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
