Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Äganderätt - Ägarhypotek - Ägg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1361
Ägarhypotek—Ägg
1362
let, G. Maillard och Ch. Claro, »Traité
théo-rique et pratique de la propriété littéraire et
artistique» (3:e uppl. 1908); W. A. Copinger
och F. E. Skone James, »The law of Copyright»
(6:e uppl. 1927); A. Ræstad,
»Bernerkonvensjo-nen, revidert i Rom 1928» (1929). Hj. H.
Ägarhypotek innebär rättighet för ägaren
av en fastighet att vid exekutiv auktion å
denna (se Auktion) utbekomma ett belopp,
som svarar mot en i fastigheten gällande,
inom köpeskillingens belopp fallande
inteckning (se d. o.) el. del därav, i den mån
denna inteckningsrätt icke tillkommer annan
person. Lagbestämmelserna om ä. finnas i k. f.
16 juni 1875 §§ 25—27 ang. inteckning i fast
egendom, sådan denna lyder enl. lagen 11 okt.
1912. — Ä. förekommer, då en giltig
inteck-ningshandling innehaves av fastighetsägaren
själv, då en inteckning pantsatts (se
Panträtt) till säkerhet för en skuld, som till
beloppet understiger den summa, för vilken
inteckningen gäller, samt då en fastighetsägare
verkställt avbetalning å inteckning. —
Ifrågavarande rättighet tillkommer
fastighetsägaren själv, således även hans konkursbo.
Fastighetsägaren el. hans konkursbo har icke rätt
till ränta på ä. Ej heller kan ä. begagnas för
begäran om fastighetens försäljning i
exekutiv ordning. Vid sådan försäljning skall ä:s
belopp betalas kontant, även om det ligger
inom det för auktionen fastställda lägsta
budet. Vid frivillig försäljning av fastighet
ta-ges hänsyn till ä. såsom obelånad del av det
försålda objektet. — Om fastighetsägare gjort
avbetalning å intecknat belopp, är
innehavaren av inteckningen, där ej annat förbehåll
skett, skyldig att på begäran av
fastighetsägaren medverka till utbrytning av ä. Denna
sker genom uppvisande av inteckningen för
inskrivningsdomaren i och för anteckning om
avbetalningen. Efter sådan anteckning har
fastighetsägaren möjlighet att skaffa sig en
inteckning för det avbetalade beloppet med
förmånsrätt näst efter den gällande delen av
den uppvisade inteckningen. Genom
utmätning och i konkurs äga fastighetsägarens
borgenärer rätt till utbrytning, oavsett huru ä.
uppkommit, således även då inteckningen
pantförskrivits i omslagsrevers (se
d. o.). Det vanligaste sättet för
åstadkommande av särskild inteckning för ä. torde
dock vara, att, jämlikt
inteckningsförordning-en § 21, inteckningen under medverkan av
panthavaren utbytes mot två el. flera på
sådana belopp, att särskild inteckning för ä.
uppkommer. Fastighetsägaren har även viss
möjlighet att utnyttja ä. genom att
överlåta el. pantsätta det. — Beträffande fast
egendom av fideikommissnatur gälla i viss
mån avvikande regler, enär
fideikommissinnehavare i regel icke utan K. m:ts tillstånd
äger ånyo belåna en inlöst inteckning. —
Regler om ä. finnas jämväl beträffande
tomträtt och vattenfallsrätt. Däremot saknas
sådana bestämmelser i fråga om f a r t y g s i
n-teckning (se d. o.) och övriga fall av
panträtt i lös egendom. — Litt.: N.
Alexan-derson, »1912 års lagstiftning om exekution i
fast egendom» (2:a uppl. 1921); A.
Holm-bäck, »Ä. i fast egendom enligt svensk rätt»
(1927); K. Olivecrona, »Föreläsningar över
inteckningsförordningen» (1934). F. W-n.
Snitt från äggstock av katt. 1 folliklar på tidigt
utvecklingsstadium, liggande nära ytan av äggstocken,
2 mera utvecklade folliklar, som ligga djupare in i
äggstocken, 3 en i det närmaste mogen follikel, 4
cor-pus luteum.
Ägg, embryol. De honliga könscellerna,
vanligen utbildade i en äggstock (lat. ovarium, av
ovum, ägg) och hos de flesta flercelliga djur
klotrunda el. ovala. Storleken av ä. växlar
starkt hos olika arter och beror på mängden
upplagrad näring (n ä r i n g s g u 1 a), ej på
djurets storlek. Ett ä. innehåller samma
beståndsdelar som en vanlig cell. Kärnan
benämnes stundom groddblåsa (vcsicula
ger-minativa), och den del av protoplasman, som
ej är fylld med näringsgula, kallas b i 1
d-ningsgula. Vanl. är ä. omgivet av en
hinna, en ä g g m e m b r a n, el. också bildas
en dylik efter befruktningen. Ä., som
avläggas på land, äro vanl. omgivna av ett mer
el. mindre hårt skal, ä. av i vatten levande
djur stundom av ett geléhölje, t. ex. grodägg.
I fåglarnas ä. är gulan den egentliga
äggcellen, medan vita, skalhinnor och skal äro
utsöndringsprodukter av äggledaren,
oviduk-ten. Däggdjurens små, gulefattiga ä.
utbildas i Graafska folliklarna (se d. o.; ovula
Graafiana) i ovariet. Genom att dessa brista
blir ä. fritt och uppfångas av ovidukten, i
vars övre del befruktningen (se d. o.) trol.
äger rum. Havandeskapet (graviditeten)
in-ledes med att det befruktade ä. upptages av
slemhinnan i livmodern, där det sedan
genomgår sin utveckling. Ur den brustna follikeln
utvecklas en gul kropp, corpus luteum.
Se även Embryologi och
Fosterutveckling. T. P.
Kem. Av hönsäggets vikt utgöra
skalet och skalhinnan 10 %, vatten 60 %,
ägggulan med groddskivan 30 %. Skalet utgöres
till 40 % av ett keratinskelett, vari vissa
oorganiska salter äro inlagrade, ss. kalcium- och
magnesiumkarbonat och -fosfat. Vitan består
i medeltal av 86 % vatten, 12 %
äggviteämnen (huvudsaki. albuminer och globuliner),
1,5 % fett och 0,5 % oorganiska salter. Gulan
innehåller i medeltal 19 % äggvita, 20 % fett,
9 % lecitin, 1 % kolesterin samt 0,5 % av ett
gult färgämne vid namn lutein. Resten
utgöres av vatten. Gulan är ogenomskinlig på
grund av att fettet ej är löst utan ingår
som emulsion. Ä. innehåller A-, B- och
D-vitaminer men ej C-vitaminer. I. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
