Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Äggviteämnen - Äggvithunger - Ägiljett - Ägir - Ägirin, Ägirinaugit - Ägodelningsrätt - Ägofred - Ägogradering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1365 Äggvithunger-
par starkt utspädd kopparsulfatlösning,
varvid en violett färg erhålles.
Vid svag sönderdelning av egentliga ä. med
syror och baser omvandlas de i produkter,
kallade acidalbuminater och a 1 k
a-lialbuminater (se Albuminat). Vid
längre behandling börjar äggvitemolekylen
spjälkas, varvid som mellanprodukter bildas
peptoner el. albumoser (se dessa ord).
Så omvandlas äggvitan i magsäcken av
enzymet pepsin (se d. o.) i pepton.
De egentliga ä. närstående äro a 1 b
u-minoi derna (se d. o.), i somliga
indelningar av ä. även kallade albumoider. Med
a 1 b u m o i d e r (se d. o.) i inskränkt
bemärkelse avses några i ringa mängd
förekommande ä., som ha flera egenskaper
gemensamma och utgöra en undergrupp av
albu-minoiderna.
De sammansatta proteiderna,
glykoprot(e)i-der, kromoprotider och nukleoproteider (se
dessa ord), lämna vid försiktig spjälkning dels
ä., dels andra ämnen, t. ex. kolhydrater,
nu-kleinsyror, färgämnen o. dyl. I. B.
Äggvithunger, fysiol., se
Ämnesomsättning.
Ägiljett (fr. aiguillette), en av flätat
gulddra-geriarbete eller garn tillverkad kordong, som
bäres över ena axeln
och under motsv. arm
för att med ändarna
fästas vid bröstet.
Begagnas i flera arméer
som
igenkänningstec-ken för adjutanter,
gendarmer m. fl.
Sedan 1932 bäres ä. inom
svenska
försvarsvä-sendets olika grenar
blott av de kungliga
personernas
adjutanter och ordonnansofficerare. M. B-dt.
Ägir (isl. Ægir), havets gud i den
fornnordiska mytologien. Ä. tillhör jättarna men står
i vänskapligt förhållande till asarna. I
djupet har han en sal, upplyst av glänsande guld.
Hans maka är R a n (se d. o.). Deras döttrar
äro böljorna. Om ett berömt gästabud hos Ä.
se Hymiskvida och Lokasenna. Ä.
kallas även Gy m i r och H 1 é r. E. W-én.
Ägirln, Ägirlnauglt, miner., se P y r o x e
n-mineral.
Ägodelningsrätt, första domstol i
jorddel-ningsmål å landet. En ä. finnes i varje
domsaga och består av en lagfaren
ägodelnings-domare såsom ordf, samt tre ägodelning
s-nämndemän. Ord. domaren i domsagan
är ägodelningsdomare, om ej K. m:t
av särskild anledning för två el. flera
domsagor förordnar en gemensam
ägodelningsdomare. Ägodelningsnämndemän utses för 6 år
— till ett antal av 6 i domsaga, som består
av blott ett tingslag, och till ett antal av 3
för varje tingslag i övriga domsagor — av
särskilda valmän, som i sin tur utses på
kommunalstämma med ägare el. innehavare av
jordbruksfastighet (i köping å vanlig
kommunalstämma). Ägodelningsdomaren kallar
för varje gång till tjänstgöring i ä. tre av
dpssa nämndemän. Talan mot ä:s beslut
fullföljes direkt hos K. m :t. Schg.
Ägofred. Med ägoferd avses i stort sett
—Ägogradering 1366
bestämmelser om ägors fredande mot skada
av annans hemdjur samt om
stängselskyldighet för sådant ändamål. Den äldre
rättens ståndpunkt var, att jordägaren själv
borde freda sina ägor mot främmandes betesdjur.
Denna grundsats har under utvecklingens
gång kommit att te sig alltmera föråldrad
och orättvis, och i stället har djurägarens
vårdnadsplikt framstått som naturlig. Denna
princip har uttalats i 1857 års ägofreds- och
stängselförordning. Nu gällande
bestämmelser finnas i lagen 2 juni 1933 om ä. Var och
en, som äger el. till underhåll el. nyttjande
mottagit hemdjur, är pliktig att medelst
hägnad el. vallning el. på annat sätt hålla
sådan vård av dem, att de ej olovligen
inkomma å annans ägor. Om fastighets ägor
nyttjas till bete för hemdjur och det finnes
tjänligast, att djuren genom stängsel hållas från
angränsande ägor å annan fastighet, skall på
yrkande från endera sidan stängsel hållas
mellan ägorna. Lagen medger vissa
undantag från denna huvudregel och innehåller
vidare regler om fördelning av kostnaden för
stängslet (efter lika lott, utom där betning
förekommer blott å ena sidan, då denna sida
tager del med 3/4 och grannen med Om
stängsels beskaffenhet säges generellt, att det
skall freda mot större hemdjur. Vid behov kan
K. m:t förordna, att det skall avse även
mindre djur el. visst slag därav. Skilda
stängseltyper kunna förekomma: gärdsgård, mur,
trådstängsel, levande häck samt även
vattengrav (jfr Stängsel). Skogs- el. utmark, som
möter å ömse sidor om ägogräns, där stängsel ej
fanns 1 jan. 1933, skall, i den mån den ej
hålles inhägnad, anses upplåten till gemensamt
bete. Å sådan mark kan, efter förordnande av
K. m:t, anordnas s. k. betes reglering,
d. v. s. varje fastighet får sig upplåtet visst
område vare sig å egen el. annans mark, i
senare fallet mot ersättning i pengar. Fråga
om stängselskyldighet el. betesreglering
prövas, där ej enighet uppnås, vid särskild
syne-förrättning. Förrättningsmannen förordnas
av länsstyrelsen och biträdes, om han finner
det nödigt el. någon av sakägarna äskar det,
av två gode män, vilka utses av sakägarna
el., om de ej äro ense om valet, av
förrättningsmannen bland nämndemän,
ägodelningsnämndemän el. gode män vid lantmäteri- el.
mätningsförrättningar. Talan mot
förrättningen föres genom stämning till allmän
underrätt. Där det i laga ordning bestämts, att
sakägare, som äro flera än två, gemensamt
skola hålla stängsel el. verkställa arbete för
betesmarks inhägnande och anordnande för
betesbruk (stängsel- el. betessamfällighet),
skall för samfälligheten utses styrelse. Lagen
innehåller slutligen bestämmelser om
skadestånd samt om rätt att bättra annans
hägnad och att inta annans hemdjur (som
olovligen inkommit). — Lagen om ägofred m. m.
utg. av Th. Sjöfors (1934). Schg.
Ägogradering, uppskattning av jord med
avseende på dess naturliga
avkastningsförmåga, numera även med hänsyn till värde, som
beräknas på annat sätt, vilken verkställes vid
skifte av jord el. ägoutbyte och varigenom
jorden åsättes visst gradtal, utmärkande det
förhållande, efter vilket jord lämnas i
vederlag (jfr Bonitering 2 och Skifte). Schg.
Ägiljett.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
