- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 20. Wallmark - Öändan /
1371-1372

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Äktenskapshinder - Äktenskapslöfte - Äktenskapsregister - Äktenskapsskillnad - Äktenskap till vänster - Äktfinskhet - Äldste, Lärande och Styrande - Äldste, Stadens (Borgerskapets äldste, De äldstes råd) - Älekulla (Ellekulla) - Älf, Samuel - Älg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Äktenskapslöfte—Älg

1371

stället vissa medicinska, framför allt
rashy-gieniska, synpunkter tillmätts allt större vikt.
Den nuv. svenska rättens regler om ä.
återfinnas i nya giftermålsbalken kap. 2,
som på det hela upptagit innehållet i den
1915 tillkomna lagstiftningen i ämnet. Ä. äro
här följ.: 1) ålder under 21 år för man, under
18 för kvinna (»äktenskapsåldern»); 2)
felande samtycke av gifto man (se d. o.), om
brudgum el. brud är under 21 år och ej
förut varit gift, el. av förmyndare, därest
brudgum eller brud är omyndigförklarad;
3) sinnessjukdom, sinnesslöhet; 4)
fallande-sot (som härrör av övervägande inre
orsaker), könssjukdom i smittsamt skede; 5)
släktskap i »förbjudna led» (se d. o.); 6)
rätt upp- och nedstigande svågerlag (se
d. o.); 7) annat ännu bestående äktenskap
(tvegifte tillätes ej); 8) efter föreg.
äktenskaps upplösning må hustrun ej (utom i
vissa undantagsfall) träda i nytt gifte förrän
efter tio månaders väntetid; 9) bestående
adoptionsförhållande mellan brudgum och
brud. Bland dessa ä. äro de under 5), 6) och
9) upptagna relativa (de hindra
vederbörande blott från att gifta sig med viss
annan person), alla de övriga absoluta
(hindra vederbörande att över huvud ingå
äktenskap). Föremål för K. m:ts dispens
(»dis-pensabla») äro blott hindren 1), 4) och 5).
Upplösande äro vissa fall av 5) (de i
art. Förbjudna led nämnda mom. a och
b), vidare 6) och 7). C. G. Bj.*

Äktenskapslöfte. Enligt svensk rätt ända
till 1915 hade kvinna, som lägrats under
ä., rätt att, om mannen undandrog sig
vigsel, påfordra att av domstol bli förklarad
för hans äkta hustru. Med förklaringen vann
kvinnan laggift hustrus rätt i mannens
egendom. Barn, som avlats under ä. el. som avlats
med kvinna, vilken mannen därefter lovat
äktenskap, ehuru detta med anledning av
mellankommande dödsfall ej kunnat ingås,
blevo också, enligt äldre (1917 ändrad) rätt,
äkta. I nu gällande svensk rätt har
äktenskapslöftet betydelse allenast som ett moment
i trolovningen (se d. o.). C. G. Bj.*

Äktenskapsregister, ett fr. o. m. 1921 hos
Statistiska centralbyrån fört register för
inskrivning av uppgifter från domstolarna ang.
dels alla mål om bl. a. boskillnad,
hemskillnad el. äktenskapsskillnad, dels
äktenskapsförord och bodelningshandlingar.
Registrets förande är reglerat genom en k. kung.
11 okt. 1920. 1921—32 utgavs en tryckt
samling av de registerförda uppgifterna häftesvis
en gång i mån. C. G. Bj.*

Äktenskapsskillnad, jur., se Skilsmässa;
jfr Äktenskap och övergivande.

Äktenskap till vänster, se M o r g a n
a-tiskt äktenskap.

Äktfinskhet (fi. aitosMomalaisuns),
ytterlig-hetsriktning inom den finskt nationella
rörelsen i Finland (se F e n n o m a n i, sp. 230),
ledd av Aitosuomalaisten liitto (Äktfinska
förbundet) och med tidsskr. Aitosuomalainen
(Äktfinnen) som språkrör från 1924. Ä.
företrädes ej av något eget parti men har
anhängare i såväl riksdag som tidningspress,
särskilt inom Maalaisliitto och den s. k.
fosterländska folkrörelsen. På ä:s program stå
bl. a. förverkligandet av den finska
national

1372

staten och krav på finskans insättande som
landets enda officiella språk, med svenskan
som lokalt språk i de svenska
bosättningsområdena, samt förfinskning av de centrala
ämbetsverken, utrikesrepresentationen, armén
och de högre undervisningsanstalterna,
särskilt Helsingfors univ. Vid beviljande av
anslag för kulturella ändamål hävdas, att de
skola utmätas enl. proportionen (1 till 10)
mellan landets svenska och finska befolkning.
Ytterligare kräves avskaffande av svenskan
som obligatoriskt läroämne i de finskspråkiga
lärdomsskolorna. H. E. P.

Äldste, Lärande och Styrande, inom
reformerta kyrkan, se Presbyterial
författning.

Äldste, Stadens (Borgerskapets
ü1 d s t e, De äldstes r å d), av städernas
borgerskap (se d. o.) valda förtroendemän,
som före 1863 tills, m. borgmästare och råd
utövade borgerskapets beslutanderätt. Äldsta
kända uppgift om ä. i Stockholm är från 1475.
Enl. den gamla stadslagen låg visserligen
huvudmyndigheten hos borgmästare och råd,
men enl. praxis ägde det burskapsägande
bor-gerskapet att deltaga i rådslagen om
kommunens ekonomi- och politiärenden. Ä. skulle
enl. 1619 års stadga tillsättas så, att 96
personer, hälften handelsmän och krämare,
hälften hantverksmän, utvaldes av borgerskapet,
och borgmästare och råd ägde att till ä.
uttaga hälften av vardera kategorien. Små
städer finge välja »halvparten mindre». Med dessa
48 ä. ägde sedan magistraten att rådgöra och
besluta. Av förordn. om Stockholms stads
styrelse 12 dec. 1672 synes, att de Ȋldste av
borgerskapet» då ännu voro 48, men sedan
fa-brikssocieteten 1768 kommit att deltaga i
valet till ä., ökades antalet till 50
(Borgerskapets femtio äldste). 1772 fingo
de beslutanderätt i drätselärenden; sedermera
skedde en mycket detaljerad klassifikation av
yrkena, enl. vilken de femtio ä. utsågos. —
Genom utfärdandet av
sockenstämmoförfatt-ningarna (se Kommun, sp. 1028—30)
minskades ä:s kommunala betydenhet såväl i
Stockholm som i landsortsstäderna, och efter
genomförandet av 1862 års
kommunalförfattningar ha ä. i allm. försvunnit. I Stockholm
finnas de ännu kvar. Borgerskapets femtio ä.,
som väljas för 4 år i sänder, utgöra
överstyrelse för borgerskapets
bemedlingskommis-sion (se Bemedlingskommission)
samt borgerskapets änke- och gubbhus. De
granska därjämte ansökningar från dem, som
önska erhålla burskap (se d. o.) som borgare
i Stockholm. A. Th. S.*

Älekulla, förr även Ellekulla, socken i
Älvsborgs län, Marks härad, i den sjörika
skogs- och bergsbygden närmast gränsen mot
Kinds härad; 50,55 kvkm, 588 inv. (1934).
335 har åker, 2.804 har skogsmark. Ingår i
Torestorps, öxabäcks och Ä. pastorat i
Göteborgs stift, Marks och Bollebygds kontrakt.

Älf, Samuel, författare (1727—99), fil.
dr 1752 och docent 1753 i Uppsala, fick
professors n. h. o. v. 1762 och vart domprost i
Linköping 1781. Utom svenska dikter skrev
han en mängd latinska och utgav P.
Lagerlöfs latinska dikter (1780).

Älg, A’lces a’lces, den största arten inom
hjortfamiljen (se Hjortdjur), är cirkum-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Aug 5 17:18:59 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdt/0874.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free