Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Älvsbacka - Älvsborg (municipalsamhälle) - Älvsborg (fäste) - Älvsborgs fästning - Älvsborgs kustartillerikår - Älvsborgs län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1379
Älvsborg—Älvsborgs län
1380
Älvsborgs fästning omkr. 1660. Kopparstick efter teckning av Erik
Dahl-bergh i »Suecia antiqua et hodierna».
västligaste delen av Nyeds härads skogsbygd;
70.88 kvkm, 763 inv. (1934). Dalbebyggelse
utmed och mellan sjöarna Gräsmangen och ö.
örten. 848 har åker, 4.475 har skogsmark.
Egendomar: Älvsbacka bruk med östanås, förr
järnbruk (anlagt 1642—56), nu sågverk m. m.,
tillhörande a.-b. Mölnbacka-Trysil, samt
Älvåsen (landstingets skyddshem). Ingår i Nyeds
och Ä. pastorat i Karlstads stift, Nyeds
kontrakt.
Älvsborg, municipalsamhälle i V. Frölunda
socken, i Göteborgs och Bohus läns
Väster-götlandsdel, strax s. v. om Göteborg; 518 har,
8,563 inv. (1934). Bildades 1922 av
förutvarande municipalsamhällena och förstäderna
Hagen och Långedrag m. m. Spårväg till
Göteborg. Långedrag är ett centrum för
Göteborgs segel- och motorbåtssport; därinvid
stadens kommunala friluftsbad. Tax.-värde å
fastighet 26,971,300 kr. (1933), tax. inkomst
9,497,761 kr. (1932).
Älvsborg, fäste vid Göta älvs utlopp, på
dess vänstra strand. Det omtalas f. ggn
under konung Albrekts tid i mitten av
1300-talet. 1434 belägrades Ä. av Engelbrekt, och
1436 uppgavs det åt marsken Karl Knutsson.
1455 intogs det av danskarna, mot vilka Tord
Bonde försvarade landet kring Ä. Sedan det
uppbränts av danskarna 1502, sattes det av
dem i stånd 1519, varefter det stannade i
deras händer till 1523, då de åter brände det
vid sitt återtåg. Det förstärktes under Gustav
I och Erik XIV. 1563 och 1612 föll Ä. i
danskarnas händer, och båda gångerna nödgades
Sverige betala dryga summor för det (jfr
Älvsborgs lösen). Sedan fästet 1619
åter kommit till Sverige, reparerades det och
förstärktes. Sedan tidsenligare befästningar
utförts vid älvmynningen och på
Kyrkogårds-holmen, miste Ä. sin betydelse, varför dess
raserande ifrågasattes av Wärnsehöld 1650.
Under krigsåren 1656—58 blev det doek
istånd-satt, men 1660 beslöt K. m:t, att det skulle
raseras. Ä:s namn gavs ät den nya
befästningen på Kyrkogårdsholmen, sedermera
kallad Nya Älvsborg (se d. o.). Jfr
Älvsborgs fästning. — Jfr W. Berg, »Gamla
Elfsborg» (i »Bidrag till kännedomen om
Göteborgs och Bohus läns fornminnen», II, 1882),
och L. W :son Munthe, »Kiingl.
Fortifikationens historia», II (1906). L. W:son M. (L. af P.)
Älvsborgs fästning, s. om mynningen av
Göta älvs sydligare gren (se karta vid
Göteborg, sp. 185—186), vid Käringberget, anla-
des i början av 1900-talet till
skydd för Göteborg. Den fick
1904 namnet Ä. Huvudverket
bär namnet Oskar 11 :s fort,
insprängt i Västerberget.
Fästningen är nu förlagd i
materiel reserv. L. af P.
Älvsborgs kustartillerikår, i
kustartilleriet ingående
truppförband, uppsattes 1915,
indrogs 1925.
Älvsborgs län omfattar hela
Dalsland och s. delen av
Västergötland (se d. o., med karta)
utom trakten kring Göteborg;
12,738,72 kvkm, därav 11,685,22
kvkm land, 317,052 inv. (1934),
därav 85,178 i städerna, 27 inv.
per kvkm. Residensstad: Vänersborg.
Tidigare folkmängd: 115,853 inv. 31 dec. 1751,
152,937 inv. 1800, 246.156 inv. 1850, 279,514 inv.
1900. 800,371 inv. 1920.
Befolkningens fördelning efter yrken (1920) :
Jordbruk med binäringar 58,1 %, industri och
hantverk 24,3 %, handel och samfärdsel 5,3 %, allmän
tjänst och fria yrken 2,1 %, husligt arbete 2,o %,
f. d. yrkesarbetare m. fl. 8,2 %.
Landarealen, fördelad efter ågoslag (1927) :
Trädgård 2,270 har (0,2 %), åker 207,187 har (17,8 %),
äng 53,316 har (4,5 %), skogsmark 618,796 har
(53,o%), övrig mark 286,242 bar (24,s%).
Brukningsdelar (1927) : 30,160 st. med i
medeltal 6,a har åker. Av brukningsdelar med över 2 har
åker brukades 19,353 med tills. 86,0 % av den
sammanlagda åkerarealen av ägaren och 3,148 med 14,0
% av arrendatorer. 24,800 brukningsdelar ha 0,26—
10 har åker, 5,151 ha 10—50 har åker och 209
över 50 har åker.
Skörd (medeltal ton 1926—30) : Vete 13,618, råg
24,360, korn 1,023, havre 98,412, blandsäd 3,173,
baljväxter 686, potatis 77,744, sockerbetor 77,
foderrotfrukter 94,535, hö 289,999.
Husdjur (1927). Hästar 35,639, nötkreatur
186,301, får -29,541, getter 151, svin 71,056, höns
441,830, bisamhällen 12,954.
Mejerihantering (1931) : 24 andels-, 1 gårds-, 5
gårdsuppköps och 87 uppköpsmejerier; tillv. smör
1,538 ton, ost 1,705 ton.
Skog: Se tab. vid Riksskogstaxeringen.
Industri (1931): 798 arbetsställen med tills.
30.136 arb, därav på landsbygden 466
arbetsställen och 15,397 arb.
Kommunikationer: För allmän trafik öppnade
järnvägar (1933): 1,007 km, därav 82 km statens (del
av V. stambanan), 708 km enskilda normalspåriga
(Dalslands, Lödöse—Lilla Edets och
Borås-—-Ulricehamns järnvägar samt delar av Varberg-—Borås—
Herrljunga, Göteborg—Borås—Alvesta, Bergslagernas,
Halmstad—Nässjö,
Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga, Dal—V. Värmlands och Åmål—Årjängs
järnvägar) och 217 km enskilda smalspåriga (delar av
Falkenbergs, Trollhättan—Nossebro, Västergötland—
Göteborgs och Uddevalla-—Lelångens järnvägar).
Om-nibuslin’er (1932): 211 koncessionerade linjer;
längd tills. 4,842 km. Sjöfart: I Ä:s hamnar
an-kommo och avgingo 1932 tills. 7,512 fartyg om
554,989 nettoton, därav 11 fartyg om 1,482 ton i
utrikes fart. Av kanaler märkas Trollhätte kanal.
Dalslands kanal med Silarnas bikanal och Snäcke kanal.
Indelning (1934): Städer: Vänersborg, Alingsås,
Borås, Ulricehamn och Åmål under egen
jurisdiktion samt Trollhättan under landsrätt Fögderier:
Borås, Kinds, Kullings, Marks, Sundals, Vedbo och
Väne. Domsagor: Borås; Flundre, Väne och Bjärke;
Kinds och Redvägs; Marks; Nordals, Sundals och
Valbo; Tössbo och Vedbo; Vättle, Ale och Kullings.
Härader: Tössbo, Vedbo, Valbo, Nordal, Sundal,
Väne, Bjärke, Flundre, Ale, Vättle, Kulling, Gäsene, Ås,
Veden, Bollebygd, Mark, Kind och Redväg. 217
lands-och 2 köpingskommuner, 5 municipalsamhällen.
Folkmängden har sedan 1870-talet nedgått
på landsbygden men stiger i städerna och i
hela länet. Jordbruket, främst bundet till
slättbygdernas sedimentära leror (se V ä
s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
