1379 Älvsborg—Älvsborgs län 1380 Älvsborgs fästning omkr. 1660. Kopparstick efter teckning av Erik Dahl-bergh i »Suecia antiqua et hodierna». västligaste delen av Nyeds härads skogsbygd; 70.88 kvkm, 763 inv. (1934). Dalbebyggelse utmed och mellan sjöarna Gräsmangen och ö. örten. 848 har åker, 4.475 har skogsmark. Egendomar: Älvsbacka bruk med östanås, förr järnbruk (anlagt 1642—56), nu sågverk m. m., tillhörande a.-b. Mölnbacka-Trysil, samt Älvåsen (landstingets skyddshem). Ingår i Nyeds och Ä. pastorat i Karlstads stift, Nyeds kontrakt. Älvsborg, municipalsamhälle i V. Frölunda socken, i Göteborgs och Bohus läns Väster-götlandsdel, strax s. v. om Göteborg; 518 har, 8,563 inv. (1934). Bildades 1922 av förutvarande municipalsamhällena och förstäderna Hagen och Långedrag m. m. Spårväg till Göteborg. Långedrag är ett centrum för Göteborgs segel- och motorbåtssport; därinvid stadens kommunala friluftsbad. Tax.-värde å fastighet 26,971,300 kr. (1933), tax. inkomst 9,497,761 kr. (1932). Älvsborg, fäste vid Göta älvs utlopp, på dess vänstra strand. Det omtalas f. ggn under konung Albrekts tid i mitten av 1300-talet. 1434 belägrades Ä. av Engelbrekt, och 1436 uppgavs det åt marsken Karl Knutsson. 1455 intogs det av danskarna, mot vilka Tord Bonde försvarade landet kring Ä. Sedan det uppbränts av danskarna 1502, sattes det av dem i stånd 1519, varefter det stannade i deras händer till 1523, då de åter brände det vid sitt återtåg. Det förstärktes under Gustav I och Erik XIV. 1563 och 1612 föll Ä. i danskarnas händer, och båda gångerna nödgades Sverige betala dryga summor för det (jfr Älvsborgs lösen). Sedan fästet 1619 åter kommit till Sverige, reparerades det och förstärktes. Sedan tidsenligare befästningar utförts vid älvmynningen och på Kyrkogårds-holmen, miste Ä. sin betydelse, varför dess raserande ifrågasattes av Wärnsehöld 1650. Under krigsåren 1656—58 blev det doek istånd-satt, men 1660 beslöt K. m:t, att det skulle raseras. Ä:s namn gavs ät den nya befästningen på Kyrkogårdsholmen, sedermera kallad Nya Älvsborg (se d. o.). Jfr Älvsborgs fästning. — Jfr W. Berg, »Gamla Elfsborg» (i »Bidrag till kännedomen om Göteborgs och Bohus läns fornminnen», II, 1882), och L. W :son Munthe, »Kiingl. Fortifikationens historia», II (1906). L. W:son M. (L. af P.) Älvsborgs fästning, s. om mynningen av Göta älvs sydligare gren (se karta vid Göteborg, sp. 185—186), vid Käringberget, anla- des i början av 1900-talet till skydd för Göteborg. Den fick 1904 namnet Ä. Huvudverket bär namnet Oskar 11 :s fort, insprängt i Västerberget. Fästningen är nu förlagd i materiel reserv. L. af P. Älvsborgs kustartillerikår, i kustartilleriet ingående truppförband, uppsattes 1915, indrogs 1925. Älvsborgs län omfattar hela Dalsland och s. delen av Västergötland (se d. o., med karta) utom trakten kring Göteborg; 12,738,72 kvkm, därav 11,685,22 kvkm land, 317,052 inv. (1934), därav 85,178 i städerna, 27 inv. per kvkm. Residensstad: Vänersborg. Tidigare folkmängd: 115,853 inv. 31 dec. 1751, 152,937 inv. 1800, 246.156 inv. 1850, 279,514 inv. 1900. 800,371 inv. 1920. Befolkningens fördelning efter yrken (1920) : Jordbruk med binäringar 58,1 %, industri och hantverk 24,3 %, handel och samfärdsel 5,3 %, allmän tjänst och fria yrken 2,1 %, husligt arbete 2,o %, f. d. yrkesarbetare m. fl. 8,2 %. Landarealen, fördelad efter ågoslag (1927) : Trädgård 2,270 har (0,2 %), åker 207,187 har (17,8 %), äng 53,316 har (4,5 %), skogsmark 618,796 har (53,o%), övrig mark 286,242 bar (24,s%). Brukningsdelar (1927) : 30,160 st. med i medeltal 6,a har åker. Av brukningsdelar med över 2 har åker brukades 19,353 med tills. 86,0 % av den sammanlagda åkerarealen av ägaren och 3,148 med 14,0 % av arrendatorer. 24,800 brukningsdelar ha 0,26— 10 har åker, 5,151 ha 10—50 har åker och 209 över 50 har åker. Skörd (medeltal ton 1926—30) : Vete 13,618, råg 24,360, korn 1,023, havre 98,412, blandsäd 3,173, baljväxter 686, potatis 77,744, sockerbetor 77, foderrotfrukter 94,535, hö 289,999. Husdjur (1927). Hästar 35,639, nötkreatur 186,301, får -29,541, getter 151, svin 71,056, höns 441,830, bisamhällen 12,954. Mejerihantering (1931) : 24 andels-, 1 gårds-, 5 gårdsuppköps och 87 uppköpsmejerier; tillv. smör 1,538 ton, ost 1,705 ton. Skog: Se tab. vid Riksskogstaxeringen. Industri (1931): 798 arbetsställen med tills. 30.136 arb, därav på landsbygden 466 arbetsställen och 15,397 arb. Kommunikationer: För allmän trafik öppnade järnvägar (1933): 1,007 km, därav 82 km statens (del av V. stambanan), 708 km enskilda normalspåriga (Dalslands, Lödöse—Lilla Edets och Borås-—-Ulricehamns järnvägar samt delar av Varberg-—Borås— Herrljunga, Göteborg—Borås—Alvesta, Bergslagernas, Halmstad—Nässjö, Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga, Dal—V. Värmlands och Åmål—Årjängs järnvägar) och 217 km enskilda smalspåriga (delar av Falkenbergs, Trollhättan—Nossebro, Västergötland— Göteborgs och Uddevalla-—Lelångens järnvägar). Om-nibuslin’er (1932): 211 koncessionerade linjer; längd tills. 4,842 km. Sjöfart: I Ä:s hamnar an-kommo och avgingo 1932 tills. 7,512 fartyg om 554,989 nettoton, därav 11 fartyg om 1,482 ton i utrikes fart. Av kanaler märkas Trollhätte kanal. Dalslands kanal med Silarnas bikanal och Snäcke kanal. Indelning (1934): Städer: Vänersborg, Alingsås, Borås, Ulricehamn och Åmål under egen jurisdiktion samt Trollhättan under landsrätt Fögderier: Borås, Kinds, Kullings, Marks, Sundals, Vedbo och Väne. Domsagor: Borås; Flundre, Väne och Bjärke; Kinds och Redvägs; Marks; Nordals, Sundals och Valbo; Tössbo och Vedbo; Vättle, Ale och Kullings. Härader: Tössbo, Vedbo, Valbo, Nordal, Sundal, Väne, Bjärke, Flundre, Ale, Vättle, Kulling, Gäsene, Ås, Veden, Bollebygd, Mark, Kind och Redväg. 217 lands-och 2 köpingskommuner, 5 municipalsamhällen. Folkmängden har sedan 1870-talet nedgått på landsbygden men stiger i städerna och i hela länet. Jordbruket, främst bundet till slättbygdernas sedimentära leror (se V ä s