Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Älvsborgs län - Älvsborgs lösen - Älvsborgs regemente (I. 15) - Älvsby - Älvsered - Älvsjö - Älvsnabben (Hjälmsnabbe, Älgsnabben) - Älvsyssel - Älvsyssels norra kontrakt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Älvsborgs lösen—Älvsyssels norra kontrakt
1381
t e r g ö 11 a n d), är huvudnäring. Stora
åkerarealer ha genom sjösänkningar, utdikningar
och nyodlingar tillförts länet, som under
1800-talet mångdubblat sin åkerareal
Lantman-nanäringarna främjas genom de båda
hushållningssällskapen, Ä :s norra, omfattande
Dalsland och de n. häraderna, och Ä s södra,
omfattande den s. delen av länet, samt genom
lantbruks-, lanthushålls- och
lantmannaskolor. Industrien är främst koncentrerad till
Trollhättan, Vänersborg, Alingsås och Borås.
Landsbygdens viktigaste industriorter äro
Billingsfors, Bengtsfors, Håverud, Vargön,
Lilla Edet, Surte, Dalsjöfors, Kinna, Skene,
Rydboholm, Fritsla och Viskafors. Därjämte
finnas mänga trämassefabriker, pappersbruk
och textilvarufabriker Högre allm. läroverk
finnas i Vänersborg och Borås, samrealskolor
i Alingsås, Trollhättan, Ulricehamn och Åmål,
kommunala mellanskolor i Lilla Edet och
Mel-lerud, folkhögskolor i Fristad, Seglora och
Färgelauda, dövstumskola i Vänersborg,
teknisk elementarskola i Borås, vävskola i Borås
samt slöjdseminarium på Nääs. Lasarett
finnas i Vänersborg, Alingsås och Borås,
sinnessjukhus vid Vänersborg (se d. o.),
sinnesslö-anst.alter, sanatorier och sjukstugor på skilda
platser. Arbetshem vid Västergården,
Herr-Ijunga och Ollestad. Ä. är delat på Göteborgs,
Skara och Karlstads stift, lyder under Göta
hovrätt, bildar ett landstingsområde, två
hus-hållningssällskapsområden, är delat på
Älvsborgs och Värmlands inskrivningsområden
inom V. arméfördelningsområdet, bildar en
valkrets med 8 representanter till Första
kammaren och två valkretsar med tills. 11
representanter till Andra kammaren. G-a J.
Älvsborgs lösen kallas de summor, som
Sverige enl. fredsfördragen i Stettin dec. 1570
och Knäred jan. 1613 erlade till Danmark för
att återvinna den av danskarna 1563 och
1612 erövrade fästningen Älvsborg.
Stettin-freden bestämde, att Sverige skulle inom 2^2
år betala 150.000 rdr. För att anskaffa den
stora summan åtog sig allmogen att utgöra
iho av alla sina lösören: av städerna lämnade
vissa ‘/12. andra 1/is av all lösegendom. — Den
summa av 1 mill. dal. smt, som Sverige i
Knäred freden åtog sig att inom 6 år i 4
terminer betala till Danmark, av«åg ej blott
Älvsborgs fästning utan även Nya och
Gamla Lödöse samt Göteborg och 7 härader
i Västergötland. Till betalningen gav Gustav
II Adolf 32 % av kronans inkomst, drängar
1 och pigor 1is rdr (för 1 rdr fick man en
tunna råg). — Orn uppbördshandlingarnas
användning vid folkmängdsberäkningar se S.
Sundqvist. »Finlands folkmängd och
bebyggelse i början av 1600-talet» (i Meddelanden
frän Generalstabens Krigshist. Avd., 11:1—2,
1929—31); utdrag av räkenskaperna ha
flerstädes tryckts. — Litt.: G. Lindsten i
»Historiska studier», tillägnade Ludvig Stavenow
(1924); I. Simonsson, »Älvsborgs lösen 1613»
(i Medd. från Sv. Riksarkivet 1927); E.
Heck-scher i Ekonom. Tidskr. 1933. G. Hfm.
Älvsborgs regemente (I. 15) tillhör Västra
arméfördeln., mottar värnpliktiga från
Älvsborgs inskrivningsområde, är förlagt till Borås.
Ä. utgjorde ett av de tre inf.-reg:ten (de andra
voro Skaraborgs och Västgöta-Dals reg ten),
vilka med början 1624 organiserades av
fot
1382
folket i Västergötland och Dal; dessa
organisationer bekräftades i 1634 års R. F. Vid
indelningsverkets genomförande (1683) blev
Ä. roterat med 1,191 nummer i Älvsborgs ocb
med 9 nummer i Göteborgs och Bohus län.
Regitets mötesplats var från 1797 Fristads
hed, 11 km n. n. ö. om Borås, tills det 1914
tog kasernen i Borås i besittning. — Litt.:
O. Mannerfelt, »Anteckningar om Kongl.
Elfsborgs regemente 1680—1815» (1887; utdrag
omtr. 1924). M. B-dt.
Älvsby. 1. Socken i Norrbottens läns
kustland, Piteå och Älvsby tingslag, knng Pite
älv samt Storforsen och Fällforsen (se Pite
älv); 1,815,80 kvkm, 8,095 inv. (1934). Sjörikt
skogs- och myrmarksområde (intill 571 m
ö h.), bebyggt i den djupt nedskurna
älvdalen (se bild på pl. vid art.
Västerbotten) och utmed sjöarna 3.342 har åker,
129.707 har skogsmark. Kyrkbyn, vid vilken
en bilinje till Piteå utgår frän stambanan, är
enl. k. br. 19 maj 1933 municipalsambälle (435
har, 1,185 inv. 1934); sparbank, bankkontor,,
många handlande och hantverkare. Pastorat
i Luleå stift, Norrbottens s. kontrakt.
2. F. d. tingslag, ingår numera i Piteå ocb
Älvsby (se d. o.) tingslag.
Älvsered, socken i Älvsborgs län, Kinds
härad, kring Högvadsån, vid Hallandsgränsen;
52,24 kvkm, 776 inv. (1934). Sjörik skogs och
bergsbygd. 349 har åker, 3.159 bar
skogsmark. Ingår i Mjöbäcks, Ä:s ocb Holsljunga
pastorat i Göteborgs stift. Kinds kontrakt.
Älvsjö. 1. Egendom i Brännkyrka
församling, Stockholm, vid Ä. station (se nedan).
Huvudbyggnaden, trol tippf. i slutet av
1500-talet, tillhör jämte park och trädgård m m.
greve G. Lagerbjelke. egendomen f. ö. sedan
1931 Stockholms stad. Förlänades i slutet av
1500-talet åt friherre Jakob Näf, kom sedan
som hemgift till mågen Johan Skytte och
genom arv til) landshövding G. Gyllenstierna af
Lundholm, inom vars släkt Ä. förblev till
1750. Ä. kom 1762 till riksrådet frih. A.
Lagerbjelke, som 1778 av Ä. och Stuvsta bildade
ett fideikommiss för sin ätt, för Ä:s
vidkommande upphävt 1928.
2. Stadsdel i Brännkyrka, församl.,
Stockholm, omfattande Ä. villastad vid Ä. station*
samt det föga bebyggda området s. därom*
fram till sjön Magelungen; 1,468 inv. (1934).
Vid Ä. station förenas Stockholm—Nynäs*
järnväg med S. J. (Stockholm—Södertälje).
Älvsnabben (Hjälmsnabben,
Älgsnabben), hamn vid Mysingsfjärden i
Stockholms-skärgård, Muskö socken, mellan holmarna Ä.,
Bjurshagen, Kapellön och Gubbholmen. Den
har två utlopp, ett största djup av 17,8 m,
är tillgänglig för stora fartyg och kan rymma
en stor flotta. 1 äldre tider lågo ofta flottor
här, medan de väntade på lämplig vind för
segling söderut. Ä. nämnes redan 1442. Juli
1621 avseglade Gustav II Adolf från Ä. med
en flotta till Riga och 17 juni 1630 till
Tyskland. 1719 låg i Ä. en rysk flot.tavd., som
brände och plundrade. 1854, under
Krim-kriget, låg en fransk-engelsk eskader några
dagar i Ä. 1930 reste svenska flottan ett
monument på Kapellön. Wdt.
Älvsyssel, se Bohuslän, sp. 672.
Älvsyssels norra kontrakt, i
Göteborgs-stift, omfattar 5 pastorat: ödsmål och Norum;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
