Älvsborgs lösen—Älvsyssels norra kontrakt 1381 t e r g ö 11 a n d), är huvudnäring. Stora åkerarealer ha genom sjösänkningar, utdikningar och nyodlingar tillförts länet, som under 1800-talet mångdubblat sin åkerareal Lantman-nanäringarna främjas genom de båda hushållningssällskapen, Ä :s norra, omfattande Dalsland och de n. häraderna, och Ä s södra, omfattande den s. delen av länet, samt genom lantbruks-, lanthushålls- och lantmannaskolor. Industrien är främst koncentrerad till Trollhättan, Vänersborg, Alingsås och Borås. Landsbygdens viktigaste industriorter äro Billingsfors, Bengtsfors, Håverud, Vargön, Lilla Edet, Surte, Dalsjöfors, Kinna, Skene, Rydboholm, Fritsla och Viskafors. Därjämte finnas mänga trämassefabriker, pappersbruk och textilvarufabriker Högre allm. läroverk finnas i Vänersborg och Borås, samrealskolor i Alingsås, Trollhättan, Ulricehamn och Åmål, kommunala mellanskolor i Lilla Edet och Mel-lerud, folkhögskolor i Fristad, Seglora och Färgelauda, dövstumskola i Vänersborg, teknisk elementarskola i Borås, vävskola i Borås samt slöjdseminarium på Nääs. Lasarett finnas i Vänersborg, Alingsås och Borås, sinnessjukhus vid Vänersborg (se d. o.), sinnesslö-anst.alter, sanatorier och sjukstugor på skilda platser. Arbetshem vid Västergården, Herr-Ijunga och Ollestad. Ä. är delat på Göteborgs, Skara och Karlstads stift, lyder under Göta hovrätt, bildar ett landstingsområde, två hus-hållningssällskapsområden, är delat på Älvsborgs och Värmlands inskrivningsområden inom V. arméfördelningsområdet, bildar en valkrets med 8 representanter till Första kammaren och två valkretsar med tills. 11 representanter till Andra kammaren. G-a J. Älvsborgs lösen kallas de summor, som Sverige enl. fredsfördragen i Stettin dec. 1570 och Knäred jan. 1613 erlade till Danmark för att återvinna den av danskarna 1563 och 1612 erövrade fästningen Älvsborg. Stettin-freden bestämde, att Sverige skulle inom 2^2 år betala 150.000 rdr. För att anskaffa den stora summan åtog sig allmogen att utgöra iho av alla sina lösören: av städerna lämnade vissa ‘/12. andra 1/is av all lösegendom. — Den summa av 1 mill. dal. smt, som Sverige i Knäred freden åtog sig att inom 6 år i 4 terminer betala till Danmark, av«åg ej blott Älvsborgs fästning utan även Nya och Gamla Lödöse samt Göteborg och 7 härader i Västergötland. Till betalningen gav Gustav II Adolf 32 % av kronans inkomst, drängar 1 och pigor 1is rdr (för 1 rdr fick man en tunna råg). — Orn uppbördshandlingarnas användning vid folkmängdsberäkningar se S. Sundqvist. »Finlands folkmängd och bebyggelse i början av 1600-talet» (i Meddelanden frän Generalstabens Krigshist. Avd., 11:1—2, 1929—31); utdrag av räkenskaperna ha flerstädes tryckts. — Litt.: G. Lindsten i »Historiska studier», tillägnade Ludvig Stavenow (1924); I. Simonsson, »Älvsborgs lösen 1613» (i Medd. från Sv. Riksarkivet 1927); E. Heck-scher i Ekonom. Tidskr. 1933. G. Hfm. Älvsborgs regemente (I. 15) tillhör Västra arméfördeln., mottar värnpliktiga från Älvsborgs inskrivningsområde, är förlagt till Borås. Ä. utgjorde ett av de tre inf.-reg:ten (de andra voro Skaraborgs och Västgöta-Dals reg ten), vilka med början 1624 organiserades av fot 1382 folket i Västergötland och Dal; dessa organisationer bekräftades i 1634 års R. F. Vid indelningsverkets genomförande (1683) blev Ä. roterat med 1,191 nummer i Älvsborgs ocb med 9 nummer i Göteborgs och Bohus län. Regitets mötesplats var från 1797 Fristads hed, 11 km n. n. ö. om Borås, tills det 1914 tog kasernen i Borås i besittning. — Litt.: O. Mannerfelt, »Anteckningar om Kongl. Elfsborgs regemente 1680—1815» (1887; utdrag omtr. 1924). M. B-dt. Älvsby. 1. Socken i Norrbottens läns kustland, Piteå och Älvsby tingslag, knng Pite älv samt Storforsen och Fällforsen (se Pite älv); 1,815,80 kvkm, 8,095 inv. (1934). Sjörikt skogs- och myrmarksområde (intill 571 m ö h.), bebyggt i den djupt nedskurna älvdalen (se bild på pl. vid art. Västerbotten) och utmed sjöarna 3.342 har åker, 129.707 har skogsmark. Kyrkbyn, vid vilken en bilinje till Piteå utgår frän stambanan, är enl. k. br. 19 maj 1933 municipalsambälle (435 har, 1,185 inv. 1934); sparbank, bankkontor,, många handlande och hantverkare. Pastorat i Luleå stift, Norrbottens s. kontrakt. 2. F. d. tingslag, ingår numera i Piteå ocb Älvsby (se d. o.) tingslag. Älvsered, socken i Älvsborgs län, Kinds härad, kring Högvadsån, vid Hallandsgränsen; 52,24 kvkm, 776 inv. (1934). Sjörik skogs och bergsbygd. 349 har åker, 3.159 bar skogsmark. Ingår i Mjöbäcks, Ä:s ocb Holsljunga pastorat i Göteborgs stift. Kinds kontrakt. Älvsjö. 1. Egendom i Brännkyrka församling, Stockholm, vid Ä. station (se nedan). Huvudbyggnaden, trol tippf. i slutet av 1500-talet, tillhör jämte park och trädgård m m. greve G. Lagerbjelke. egendomen f. ö. sedan 1931 Stockholms stad. Förlänades i slutet av 1500-talet åt friherre Jakob Näf, kom sedan som hemgift till mågen Johan Skytte och genom arv til) landshövding G. Gyllenstierna af Lundholm, inom vars släkt Ä. förblev till 1750. Ä. kom 1762 till riksrådet frih. A. Lagerbjelke, som 1778 av Ä. och Stuvsta bildade ett fideikommiss för sin ätt, för Ä:s vidkommande upphävt 1928. 2. Stadsdel i Brännkyrka, församl., Stockholm, omfattande Ä. villastad vid Ä. station* samt det föga bebyggda området s. därom* fram till sjön Magelungen; 1,468 inv. (1934). Vid Ä. station förenas Stockholm—Nynäs* järnväg med S. J. (Stockholm—Södertälje). Älvsnabben (Hjälmsnabben, Älgsnabben), hamn vid Mysingsfjärden i Stockholms-skärgård, Muskö socken, mellan holmarna Ä., Bjurshagen, Kapellön och Gubbholmen. Den har två utlopp, ett största djup av 17,8 m, är tillgänglig för stora fartyg och kan rymma en stor flotta. 1 äldre tider lågo ofta flottor här, medan de väntade på lämplig vind för segling söderut. Ä. nämnes redan 1442. Juli 1621 avseglade Gustav II Adolf från Ä. med en flotta till Riga och 17 juni 1630 till Tyskland. 1719 låg i Ä. en rysk flot.tavd., som brände och plundrade. 1854, under Krim-kriget, låg en fransk-engelsk eskader några dagar i Ä. 1930 reste svenska flottan ett monument på Kapellön. Wdt. Älvsyssel, se Bohuslän, sp. 672. Älvsyssels norra kontrakt, i Göteborgs-stift, omfattar 5 pastorat: ödsmål och Norum;