1401 Äpplaröbaden—Äpple 1402 tillhörande de av staden 1908 inköpta egendomarna Ä. och Alvik. Spårvägsförbindelse med inre staden. I Ä. invigdes 1932 den s. k. Väste rledskyrkan (arkitekt B. Borgström). — Se Bostadsfrågan, bild 5, och Flygfotografi, bild 2. Äpplaröbaden, se L j u s t e r ö. Äpple. 1. (Bot.) Frukt av äppelträd el. apel av släktet Pyrus (Malus), som tillhör fam. Pomaceae. Om äppelträdets härstamning se Pyrus. Som prydnadsäpplen odlas det sibiriska bäräpplet, P. baccata, med körsbärsliknan-de, röda, långskaftade frukter och paradisäpplet, P. pumila var. paradisiaca, vars frukter även användas till sallader m. m., samt rosenäpplet, P. floribunda. Under senare tider ha värdefulla äppelsorter, som uppstått genom korsbefruktning, tillvaratagits och förökats på vegetativ väg genom ympning el. okulering. Sorten har vanl. fått namn efter platsen, där den uppstått, Akeröäpple, Sävstaholmsäpple m. fl. En ny sort kan även uppstå genom mutationer, då på en gren med t. ex. ljusa frukter kan uppstå en sort med helt röda. Av alla i Sverige odlade fruktsorter har ä. största betydelsen för hushållet. Tidigt mognande ä. och mot frost härdiga sorter kunna odlas med gott resultat utmed kusten ända upp till Piteå, men de ömtåligaste vinteräpplena äro hänvisade till s. Sveriges kusttrakter. Se även Fruktodling. Sommaräpplen äro tidigt mognande sorter, vilka uppnå full utveckling på träden. De böra helst nedplockas i flera omgångar och användas strax efter skörden, som vanl. infaller under aug. och sept. Höstäpplen bli efter en kort lagring ätbara under sept.— nov. Vinteräpplen nedplockas så sent som möjligt och placeras först direkt ute på marken i lådor el. korgar. Då frost inträder, inflyttas frukten och förvaras bäst under vintermånaderna i jord- el. stenkällare med täml. hög luftfuktighet och goda ventilationsanordningar. I lämpligt förvaringsrum kunna en del sorter hålla sig långt fram på eftervintern och våren, t. ex. Boiken, Cox’ orange, guldparmän, gul Richard och melonäpple till omkr. 1 mars, Cellini och Ribston till omkr. 1 april samt Belle de Boskoop (odlas något i zon I; jfr kartan) till omkr. 1 maj. I fruktförvaringsrum med torr luft skrumpna ä. lätt genom för stark avdunstning och förlora därigenom i värde. Längst hålla de sig i kylhus vid en temp. mellan 0° och 2° C. Hårdköttiga och sent mognande vinteräpplen kunna även förvaras nedlagda i vanliga jordstackar. Formen hos de olika sorterna kan vara platt, plattrund, rund, oval, valsformig, äggrund, konisk el. stympat konisk. De olika grupperna sammanflyta dock i viss mån med varandra. Ibland skiljer man på kalviller, som äro kantiga, ha god arom och stort kärnhus, renetter, plattrunda, vanl. med rostigt skal och gult, fast fruktkött, parmän, renettliknande frukter men med mera konisk form och lösare kött, samt p i p p i n g, små, runda och hårda. Av odlade äppelsorter skiljer man även på bordsfrukt och hushållsfrukt. Bordsfrukten omfattar sorter med fin arom och måttlig grad av syrlighet. Till hushållsfrukt räknas sorter med mera syrlik smak och fruktkött av lämplig konsistens för inkokning och konservering. Den moderna näringsläran föreskriver rik användning av ä. Förutom värdefulla kolhydrater, sockerämnen och fruktsyror Blommande kvist av äppelträd. innehålla ä. i och närmast under skalet vitaminer. För att kroppen på bästa sätt skall kunna upptaga dessa ämnen fordras, att frukten vid förtärandet är väl mogen samt ätes oskalad. Av ä. kunna förutom mos, marmelad m. m. även beredas cider och äppelvin, vartill fordras frukt med hög sockerhalt samt med frisk och god syra. Ä. torkas i mindre skala för husbehov men även fabriksmässigt. Den vanligaste handelsvaran är s. k. ringäpplen, vilka erhållas av frukt, som före torkningen skalats, befriats från kärnhuset och skurits i tunna skivor. Under senare år ha i s. delarna av Sverige stora äppelträdsplante-ringar anlagts av de mest värdefulla sorterna. Under år med god äppelskörd har export förekommit från dessa odlingar under höstmånaderna. Betydande mängder ä. importeras under årets övriga månader, men importen torde i stor utsträckning kunna inskränkas under rika fruktår. De flesta svenska ä. äro de utländska betydligt överlägsna i arom. Kvist med mognande frukter av Sävstaholmsäpple. Av Sveriges pomologiska förening har utarbetats en zonkarta, av vilken framgår var nedan uppräknade sorter lämpligast böra odlas. Första zonen omfattar den ur frukt-odlingssynpunkt mest gynnade delen i s. Sverige och den sista och femte zonen de nordligaste delarna av landet, där fruktodling kan förekomma. Lämpligaste platserna för frukt