Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Äringskult - Äringsriter - Ärjkrok - Ärke- (Erke-) - Ärkebiskop - Ärkedjäkne - Ärkehertig - Ärkelori - Ärkestiftet - Ärkeängel - Ärla (Ärila, socken) - Ärlesläktet - Ärlig Swensk - Ärlinghundra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1413
Äringsriter—Ärlinghundra
1414
(förmodligen = kornmodern) och Kore
(flickan, dottern). För dem firades allmänt vid
såningstiden på hösten festen Thesmoforierna
med bruk, avsedda att främja grödans tillväxt.
Ur en snarlik ä. ha väl Eleusinska
mysterierna (se d. o.) framgått.
Vegetations-bruken ha särskilt samlats och framhållits av
Mannhardt (se d. o.; för antiken och Europa)
och Frazer (se d. o.; även för primitiva folk)
och spela en framstående roll i förklaringen av
primitiv kult och folkbruk. — Litt.: W.
Mannhardt, »Wald- und Feldkulte» (2:a uppl., 2 bd,
1904—05); J. G. Frazer, »The golden bough»
(3:e uppl. 1911—19; särskilt bd 5—8); E.
Reuterskiöld, »Till frågan om uppkomsten af
sakramentala måltider» (1908); G. Nikander,
»Fruktbarhetsriter under årshögtiderna hos
svenskarna i Finland» (i Folkloristiska och
Etnografiska Studier, I, 1916); N. Lid,
»Jole-band og vegetasjonsguddom» (1928); M. P:n
Nilsson, »Primitiv religion» (3:e uppl. 1934;
kap. 2) och »Årets folkliga fester» (1915;
folkbruk). M. Pn N-n.
Äringsriter, se Äringskult.
Ärjkrok, se Å r d e r.
Ärke-, förr E r k e- (grek, archi- [jfr A
r-c h i -]), prefix med betydelsen över-, förste,
t. ex. i ärkebiskop, eller »i högsta grad», t. ex.
ärkedum, ärkenarr.
Ärkebiskop (grek. archiepi’skopos, lat.
ar-chiepi/scopus, överbiskop, främste biskop). I
rom.-kat. kyrkan (där han urspr. kallades
m e t r o p o 1 i t) är ä., vars utmärkelsetecken
är pallium (se d. o. 2), ej blott biskop i
eget stift (ärkestift) utan har även viss
maktbefogenhet över andra biskopar (s u f
f-raganbiskopar) och utövar vissa
rättigheter över dessas stift (som tills, bilda en
»provins», kyrkoprovins). Den förste i
Norden residerande ä. var Lunds omkr. 1103,
vars provins omfattade Sverige, Norge och
Danmark. Men 1152 erhöll Norge egen ä., i
Trondheim, och 1164 Sverige, i (Gamla)
Uppsala, varifrån han 1270 överflyttade till östra
Aros (nuv. Uppsala). Laurentius Petri blev
1531 Sveriges förste evangeliske ä., varvid
dock de övriga biskoparna blevo fullt
självständiga stiftschefer. Efter skilsmässan från
Sverige erhöll Finland egen ä. i Åbo. Såväl
Danmark som Norge sakna särskild ä. Under
ståndsriksdagarnas tid var ä. i Sverige
självskriven talman i prästeståndet, och i det nuv.
kyrkomötet är han självskriven ordf, liksom
i Svenska kyrkans missionsstyrelse och även
Svenska kyrkans diakonistyrelse. Vid val av
ä. deltaga samtliga domkapitel, Stockholms
stads konsistorium, prästerskapet i
Ärkestiftet samt akademiska församlingen i Uppsala,
enär ä. är självskriven prokansler för
Uppsala univ.; självskrivenheten upphör dock med
nuv. ä. Varje deltagare röstar på tre pers.,
och varje korporation uppsätter de tre på
förslag, som erhållit största antalet röster.
De tre, som sålunda erhållit flesta
huvudröster, uppsättas på det slutgiltiga förslaget,
inom vilket K. m:t utnämner en. Jfr
Biskop och P r i m a s. Hg Pl.
Ärkedjäkne (lat. archidiäconus, jfr d. o.,
den förnämste diakonen) innehade det främsta
kanonikatet såsom den förste vid
katedralkyrka anställde dekanen. — I Sverige
upphörde ärkedjäkneämbetet efter reformationen.
— Litt.: K. V. Lundqvist, »Bidrag till
kännedom om de svenska domkapitlen under
medeltiden» (1897). L. M. B.*
Ärkehertig (lat. archidux),
Ärkehertigin-na, titel för prins, resp, prinsessa av f. d.
kejserliga huset i Österrike. Titeln
förekommer från 1300-talet och off. från 1453.
Ärkelori, zool., se Papegojor, sp. 620
och bild 1 på pl.
Ärkestiftet, se Uppsala ärkestift.
Ärkeängel, se Ängel och Ä n g 1 a k ö r e r.
Ärla (Ä r i 1 a), socken i Södermanlands län,
österrekarne härad, s. ö. om Eskilstuna;
135,75 kvkm, 2,215 inv. (1934). Slättbygd,
uppdelad och i s. kantad av bergs- och
skogshöjder. Genomlöpes av Kjulaåsen. 3,492 har
åker, 7,291 har skogsmark. Egendomar:
Rin-kesta, Spånga och Tummelsta. Ingår i
Sten-kvista och Ä. pastorat i Strängnäs stift,
österrekarne kontrakt.
Sädesärla, MotaciUa alba.
Ärlesläktet, MotacVlla, hör till ordn.
tättingar bland fåglarna. Ärlorna utmärka sig
genom smärt och långsträckt kroppsbyggnad,
rät, syllik näbb, höga, spensliga ben och
mycket lång, i spetsen tvär stjärt. De äro
spridda över större delen av Gamla världen och
uppehålla sig på öppna fält, ängar, vid kärr
el. stränder. De äro synnerligen livliga och
vippa ständigt med den långa stjärten (därav
namnet vippstjärt). Insekter och maskar
utgöra deras föda. De äro flyttfåglar. S
ä-de sä r 1 an (M. alba) är ovan till större
delen grå (hjässan och nacken svarta, pannan
vit), underkropp och undre stjärttäckare äro
vita. Längd 18 cm. Sädesärlan är allmän i
hela Skandinavien. Den uppehåller sig gärna
i grannskapet av människors boningar. I okt.,
senast i nov., flyttar den ur landet för att
återkomma i början av april. Gulä r 1 an
(M. flava) har övervägande gulaktig dräkt.
Den uppträder i Sverige i två former, den
ena i landets nordligaste delar. Längd 16 cm.
Gulärlan vistas ej vid människoboningar.
Gråärlan (M. boarula) har som tillfällig
gäst besökt Sverige. L-e.*
Ärlig Swensk, En, se O e 1 r e i c h, N. v.
Ärlinghundra, härad i Stockholms läns
Upplandsdel, mellan Stockholm och Uppsala;
293,37 kvkm, 6,487 inv. (1934). Omfattar
landskommunerna Alsike, Knivsta, Vassunda,
Haga, S:t Olof och S:t Per (två församlingar),
Norrsunda, Husby-Ärlinghundra och
Odensala. Häradet, som i v. begränsas av
Mälarfjärden Ekoln och
Stockholm—Sigtuna—Upp-salaleden, är en del av Mälarslätten. De
förnämsta jordbruksbygderna ligga kring
Mälarens vikar samt kring Knivsta och Märsta
och lyda främst under storgodsen Rosersberg,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
