Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ärtvecklaren - Ärtvivel - Ärtväxter - Ärvdabalken - Ärö, Ærö - Ärösköbing, Ærös- - Äs - Äspered - Äspet - Äsphult - Äsping (fartyg) - Äsping (zoologi) - Äspinge (socken) - Äsplunda, Esplunda - Äspö - Ässja - Ätioporfyrin - Ätliga svalbon - Ätliga svampar - Ätlig groda - Ätran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1417
Ärtvivel—Ätran
1418
2, bild 12’ G. nigricana och G. dorsana. Deras
larver angripa och förstöra ärterna inuti
baljorna, som småningom fyllas av larvernas
delvis sammanspunna exkrement. Larverna
övervintra i kokonger ytligt i jorden och förpuppa
sig på våren. — Något effektivt
bekämpningsmedel är ej känt. Djupbearbetning av jorden
på hösten gör dock en viss nytta. O. A-g.
Ärtvivel, zool., se V i v 1 a r och färgpl.
Lantbrukets skadedjur 2, bild 5.
Ärtväxter, Leguminösae, bot., se B a 1
j-växter.
Ärvdabalken, den avd. av 1734 års lag, som
i 23 kapitel behandlar arv, testamente och
förmynderskap. Även de gamla sv. lagarna
ha, såvitt de äro indelade i balkar, i allm.
särskild ä., likvisst blott innefattande den
egentliga arvsrätten, varemot de fordom
ganska knapphändiga bestämmelserna om
testamente och förmynderskap till största
delen återfinnas i andra balkar. I ä.
vid-togs under 1800-talet ett flertal ändringar.
Sedermera har ä. fullständigt omarbetats.
Detta lagstiftningsarbete anslöts först till
giftermålsbalkens revision, och därvid
till-kommo lagen 14 juni 1917 om äktenskaplig
börd, lagen 11 juni 1920 om barn i
äktenskap, lagen s. d. om makes
underhållsskyldighet mot andra makens barn, lagen 14 juni
1917 om adoption och lagen s. d. om barn
utom äktenskap. Därefter följde, liksom de
föreg. på förslag av Lagberedningen, lagen 27
juni 1924 om förmynderskap. lagen 8 juni
1928 om arv, lagen 25 april 1930 om
testamente samt lagen 9 juni 1933 om
boutredning och arvskifte. Till dessa lagar äro
knutna åtskilliga smärre författningar, bland
vilka må nämnas lagen 8 juni 1928 om
allmänna arvsfonden. H. G-g.
Ärö, Æ r ö, ö i Svendborg amt, Danmark,
i s. inloppet till Lilla Bält; 88,05 kvkm, 11,186
inv. (1930). Har mot s. v. jämn klintkust och
når i Synneshöj 68 m ö. h. Mycket bördig
jordbruksbygd. Huvudorter: Marstal och staden
Ärösköbing (se dessa ord).
Ärösköbing, Æ r ö s-, stad i Svendborg amt,
Danmark, på n. ö. kusten av Ärö; 1,294
inv. (1930). Har som handelsort för Ärö
numera överflyglats av Marstal (se d. o.).
Äs, gods i Julita socken, v. Södermanland,
vid sjön öljaren; 433 har, därav 232 har
åker; tax.-värde 203,000 kr. (1933). -— Äs
tillhörde Julita kloster, reducerades av Gustav
Vasa, gavs jämte Julita åt P. Khewenhüller
(se d. o.), kom till hans måg frih. M. Palbitzki
samt dennes måg frih. N. A. von
Ungern-Sternberg, vars ätt Äs tillhörde till 1826.
Dennes bror lantmarskalken frih. M. A. von
Ungern-Sternberg (1689—1763) uppförde nuv.
Huvudbyggnaden på Äs.
huvudbyggnaden. Genom gifte kom Äs sedan
till släkten von Post, som innehade det till
1889, då det köptes av greve W. von Ilallwyl.
Nuv. ägare är C. von Sydow.
Äspered, socken i Älvsborgs län, Ås härad,
n. ö. om Borås, kring s. delen av sjön Tolken;
28,87 kvkm, 640 inv. (1934). Höglänt
skogs-och bergsbygd (intill 326 m ö. h.). 388 har
åker, 1,382 har skogsmark. Ingår i
Range-dala, Toarps, Ä:s, Tärby och Varnums
pastorat i Skara stift, Ås kontrakt.
Äspet, se Å h u s 1 och färgkartan vid art.
Skåne.
Äsphult, socken i Kristianstads län. Gärds
härad, på Linderödsåsens nordvästligaste
parti och kring Vramsån, n. ö. därom; 38,oa
kvkm, 896 inv. (1934). 962 har åker, 2,205
har skogsmark. Ingår i Linderöds och Ä:s
pastorat i Lunds stift, Gärds kontrakt.
Äsping, i flottan på 1700- och 1800-talet
ingående mindre, i det närmaste odäckat fartyg
av omkr. 15 m längd.
Äsping, zool., se Huggormar.
Äspinge, socken i Malmöhus län, Frosta
härad, på Linderödsåsens skogiga
sydvästsluttning; 34,23 kvkm, 921 inv. (1934). 1.155
har åker, 1,677 har skogsmark. Ingår i
Full-tofta och Ä. pastorat i Lunds stift, Frosta
kontr. Har även benämnts ö. Äspinge.
Äsplunda, E s p 1 u n d a, säteri i Rinkaby,
Glanshammars och Almby socknar, Närke,
vid Hjälmaren, strax ö. om Örebro; 1.535 har,
därav 675 har åker; tax.-värde 950 000 kr.
(1933). Slottet är uppfört på 1870-talet. Ä.
bebyggdes 1616 av frih. K. Bonde till
sätesgård. övergick 1688 till greve C. G. Mörner
af Morlanda och har sedan gått i arv inom
denna ätt. Nuv. ägare är landshövdingen
greve K. A. G. Mörner. På Ä. finnas bl. a.
ett äldre bibliotek och värdefullt arkiv
(förteckning över arkivet i Hist. Tidskr. 1882).
Äspö, socken i Malmöhus län, Vemmenbögs
härad, på Söderslätt, närmast n. ö. om
Smygehuk; 4.60 kvkm, 315 inv. (1934). 423 har åker;
skog saknas. Ingår i Källstorps, Lilla
Bedinge, Ä. och ö. Klagstorps pastorat i Lunds
stift, Vemmenhögs kontrakt.
Ässja, smideshärd, eldmörja, aska med
glöder i.
Ätioporfyrln, kem., se H e m o g 1 o b i n.
Ätliga svalbon, se Kinesiska svalbon.
Ätliga svampar, se Svampar, med
färgplanscher 1—4.
Ätlig groda, zool., se Grodor.
Ätran, vattendrag i Västergötland och
Halland (se kartor vid dessa ord), upprinner ur
mossar på 320—340 m höjd ö. h. i Gu lie reds
och Strängsereds socknar vid
Smålandsgränsen, genomflyter bl. a. Asunden och
utmynnar vid Falkenberg i Kattegatt; flodområde
3,340 kvkm, längd 230 km. disponibel
medel-vatteneffekt 66,000 hkr, utbyggd effekt 34,600
hkr, främst vid Yngeredsfors och Ätrafors (sé
Yngeredsfors kraftaktiebolag)
samt det inom Falkenbergs stad belägna,
hu-vudsakl. för dess elektricitetsverk utbyggda
Hertingsfallet (2.700 hkr). Mottar från
vänster Sämsjöns avloppså Lillån (65 km) samt
Kalvens och Fegens avloppså Lillån (50 km),
från höger nedom Ätrafors i Halland
Hög-vadsån (50 km). I nedre loppet laxfiske.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
