1417 Ärtvivel—Ätran 1418 2, bild 12' G. nigricana och G. dorsana. Deras larver angripa och förstöra ärterna inuti baljorna, som småningom fyllas av larvernas delvis sammanspunna exkrement. Larverna övervintra i kokonger ytligt i jorden och förpuppa sig på våren. — Något effektivt bekämpningsmedel är ej känt. Djupbearbetning av jorden på hösten gör dock en viss nytta. O. A-g. Ärtvivel, zool., se V i v 1 a r och färgpl. Lantbrukets skadedjur 2, bild 5. Ärtväxter, Leguminösae, bot., se B a 1 j-växter. Ärvdabalken, den avd. av 1734 års lag, som i 23 kapitel behandlar arv, testamente och förmynderskap. Även de gamla sv. lagarna ha, såvitt de äro indelade i balkar, i allm. särskild ä., likvisst blott innefattande den egentliga arvsrätten, varemot de fordom ganska knapphändiga bestämmelserna om testamente och förmynderskap till största delen återfinnas i andra balkar. I ä. vid-togs under 1800-talet ett flertal ändringar. Sedermera har ä. fullständigt omarbetats. Detta lagstiftningsarbete anslöts först till giftermålsbalkens revision, och därvid till-kommo lagen 14 juni 1917 om äktenskaplig börd, lagen 11 juni 1920 om barn i äktenskap, lagen s. d. om makes underhållsskyldighet mot andra makens barn, lagen 14 juni 1917 om adoption och lagen s. d. om barn utom äktenskap. Därefter följde, liksom de föreg. på förslag av Lagberedningen, lagen 27 juni 1924 om förmynderskap. lagen 8 juni 1928 om arv, lagen 25 april 1930 om testamente samt lagen 9 juni 1933 om boutredning och arvskifte. Till dessa lagar äro knutna åtskilliga smärre författningar, bland vilka må nämnas lagen 8 juni 1928 om allmänna arvsfonden. H. G-g. Ärö, Æ r ö, ö i Svendborg amt, Danmark, i s. inloppet till Lilla Bält; 88,05 kvkm, 11,186 inv. (1930). Har mot s. v. jämn klintkust och når i Synneshöj 68 m ö. h. Mycket bördig jordbruksbygd. Huvudorter: Marstal och staden Ärösköbing (se dessa ord). Ärösköbing, Æ r ö s-, stad i Svendborg amt, Danmark, på n. ö. kusten av Ärö; 1,294 inv. (1930). Har som handelsort för Ärö numera överflyglats av Marstal (se d. o.). Äs, gods i Julita socken, v. Södermanland, vid sjön öljaren; 433 har, därav 232 har åker; tax.-värde 203,000 kr. (1933). -— Äs tillhörde Julita kloster, reducerades av Gustav Vasa, gavs jämte Julita åt P. Khewenhüller (se d. o.), kom till hans måg frih. M. Palbitzki samt dennes måg frih. N. A. von Ungern-Sternberg, vars ätt Äs tillhörde till 1826. Dennes bror lantmarskalken frih. M. A. von Ungern-Sternberg (1689—1763) uppförde nuv. Huvudbyggnaden på Äs. huvudbyggnaden. Genom gifte kom Äs sedan till släkten von Post, som innehade det till 1889, då det köptes av greve W. von Ilallwyl. Nuv. ägare är C. von Sydow. Äspered, socken i Älvsborgs län, Ås härad, n. ö. om Borås, kring s. delen av sjön Tolken; 28,87 kvkm, 640 inv. (1934). Höglänt skogs-och bergsbygd (intill 326 m ö. h.). 388 har åker, 1,382 har skogsmark. Ingår i Range-dala, Toarps, Ä:s, Tärby och Varnums pastorat i Skara stift, Ås kontrakt. Äspet, se Å h u s 1 och färgkartan vid art. Skåne. Äsphult, socken i Kristianstads län. Gärds härad, på Linderödsåsens nordvästligaste parti och kring Vramsån, n. ö. därom; 38,oa kvkm, 896 inv. (1934). 962 har åker, 2,205 har skogsmark. Ingår i Linderöds och Ä:s pastorat i Lunds stift, Gärds kontrakt. Äsping, i flottan på 1700- och 1800-talet ingående mindre, i det närmaste odäckat fartyg av omkr. 15 m längd. Äsping, zool., se Huggormar. Äspinge, socken i Malmöhus län, Frosta härad, på Linderödsåsens skogiga sydvästsluttning; 34,23 kvkm, 921 inv. (1934). 1.155 har åker, 1,677 har skogsmark. Ingår i Full-tofta och Ä. pastorat i Lunds stift, Frosta kontr. Har även benämnts ö. Äspinge. Äsplunda, E s p 1 u n d a, säteri i Rinkaby, Glanshammars och Almby socknar, Närke, vid Hjälmaren, strax ö. om Örebro; 1.535 har, därav 675 har åker; tax.-värde 950 000 kr. (1933). Slottet är uppfört på 1870-talet. Ä. bebyggdes 1616 av frih. K. Bonde till sätesgård. övergick 1688 till greve C. G. Mörner af Morlanda och har sedan gått i arv inom denna ätt. Nuv. ägare är landshövdingen greve K. A. G. Mörner. På Ä. finnas bl. a. ett äldre bibliotek och värdefullt arkiv (förteckning över arkivet i Hist. Tidskr. 1882). Äspö, socken i Malmöhus län, Vemmenbögs härad, på Söderslätt, närmast n. ö. om Smygehuk; 4.60 kvkm, 315 inv. (1934). 423 har åker; skog saknas. Ingår i Källstorps, Lilla Bedinge, Ä. och ö. Klagstorps pastorat i Lunds stift, Vemmenhögs kontrakt. Ässja, smideshärd, eldmörja, aska med glöder i. Ätioporfyrln, kem., se H e m o g 1 o b i n. Ätliga svalbon, se Kinesiska svalbon. Ätliga svampar, se Svampar, med färgplanscher 1—4. Ätlig groda, zool., se Grodor. Ätran, vattendrag i Västergötland och Halland (se kartor vid dessa ord), upprinner ur mossar på 320—340 m höjd ö. h. i Gu lie reds och Strängsereds socknar vid Smålandsgränsen, genomflyter bl. a. Asunden och utmynnar vid Falkenberg i Kattegatt; flodområde 3,340 kvkm, längd 230 km. disponibel medel-vatteneffekt 66,000 hkr, utbyggd effekt 34,600 hkr, främst vid Yngeredsfors och Ätrafors (sé Yngeredsfors kraftaktiebolag) samt det inom Falkenbergs stad belägna, hu-vudsakl. för dess elektricitetsverk utbyggda Hertingsfallet (2.700 hkr). Mottar från vänster Sämsjöns avloppså Lillån (65 km) samt Kalvens och Fegens avloppså Lillån (50 km), från höger nedom Ätrafors i Halland Hög-vadsån (50 km). I nedre loppet laxfiske.